Annons:

Alarmerande hyreshöjningar pressar hushållen

Välfärdskollapsen

Publicerad april 11, 2024 – av Jan Sundstedt
Månatliga hyreshöjningar med många hundratals kronor även i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Efter ovanligt segdragna förhandlingar mellan Hyresgästföreningens och bostadsbolagens delegationer är nu årets hyreshöjningar klara. Precis som förra året blir det ett hårt slag mot redan pressade arbetar- och medelklasshushåll.

Med höjningar på i genomsnitt över fem procent har hyran för många hushåll ökat med mellan 8 och 12 procent på drygt ett år.

Efter intensiva förhandlingar har hyrorna för landets hyresbostäder, särskilt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, slutligen fastställts för år 2024. Hyrorna hos de två allmännyttiga bostadsföretagen Stockholmshem och Familjebostäder höjs med 5,6 procent från och med 1 januari 2024. Undantag blir för presumtionshyror som höjs med 4 procent.

Bolagen hade ursprungligen yrkat på en hyreshöjning på 7,5 procent, men efter flera förhandlingsmöten och misslyckade försök att enas, lyftes ärendet till Hyresmarknadskommittén (HMK). När även förhandlingarna där strandade, togs ärendet över av en "oberoende ordförande", vars beslut om hyresjusteringen är slutgiltigt och därmed ej kan överklagas.

Annons:

Anika Mölsä, som bor i ett av Stockholmshems hus vid Valla torg i Årsta, är förbannad.

Det känns faktiskt jäkligt tufft i år med 5,6 procent i höjning. Förra årets höjning var nog hög och det känns jäkligt orättvist när fastighetsägarna under de goda åren fick skattereduktion och pengar tillbaka, utan att de kom oss hyresgäster till godo. Nu när det är ännu tuffare ska vi vara med och betala, men vi fick inte ta del av något under de goda åren.

Svenska Bostäder Stockholm och Hyresgästföreningen har enats om ett lokalt tvåårigt avtal där det stora flertalet får en höjning med 5,35 procent. Några hundra lägenheter får en höjning med 6 procent, men där ingår hushållsel i hyran. Snitthöjningen för de 28 000 lägenheterna blir 4,99 procent.

Bostadsbrist
Bostadsbristen är akut och hyrorna allt högre för pressade hushåll. Foto: Veidekke/CC BY-NC-ND 2.0

"Var ska folk bo?"

I Göteborg har hyrorna fastställts efter månader av förhandlingar. De fyra kommunala bostadsbolagen har tecknat fleråriga avtal med Hyresgästföreningen, vilket påverkar omkring 76 000 lägenheter, motsvarande omkring en fjärdedel av stadens invånare.

Hos Poseidon och Familjebostäder gäller en tvåårig uppgörelse med en genomsnittlig höjning på 5,35 procent för i år och 4,45 procent nästa år.

För ensamstående pappan Andreas Hedberg innebär detta en ökning av hyran med cirka 400 kronor. Andreas hyra har på ett år gått upp cirka tio procent - totalt 740 kronor i månaden. Han uttrycker sin oro över var vanligt folk ska bo om hyreskostnaderna fortsätter att stiga på detta sätt.

Jag har tur och kan betala det. Men om de ska hålla på och höja hyran med 400 spänn om året, då vet jag inte var de tänker att vanligt folk ska bo. Om det ska kosta 10 000 spänn i månaden att bo i Göteborg får ju folk flytta, säger Andreas i en intervju med Hem & Hyra.

På sociala medier som X är folk rejält förbannade över de kraftiga höjningarna.

"Förtvivlade hyresgäster"

För andra bolag, som Bostadsbolaget och Gårdstensbostäder, har en lokal treårig uppgörelse nåtts med Hyresgästföreningen. En genomsnittlig höjning på 4,5 procent gäller från och med april i år, med ytterligare höjningar på 4 procent 2025 och 3,5 procent 2026. Detta avtal omfattar nästan 28 000 hushåll.

Hyresgästföreningens förhandlingschef i Göteborg, Sofi Bringsoniou, uttrycker även hon oro över de höga hyresnivåerna och berättar att många hyresgäster kontaktat dem i förtvivlan över de ständigt ökande kostnaderna. Nöjd är hon inte.

Nej, alltså, det är ju jättehöga nivåer. Man får ont i magen. Vi blir uppringda av hyresgäster som är förtvivlade. Som har fått tio procent högre hyra på bara några år: ”Hur ska jag klara det?” Det är inte roligt, säger Sofi Bringsoniou.

I Malmö fick de 64 000 hyresgästerna hos kommunala MKB ett tvåårigt avtal i januari. 24 600 hushåll får nu en hyreshöjning med 5,7 procent från och med den 1 februari – en av landets högsta höjningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU:s skattebetalare har betalat över två biljoner kronor till Ukraina

Välfärdskollapsen

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Arkivbild.

EU har hittills beviljat mer än 2 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.

Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.

Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.

Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.

Annons:

Zelenskyj kräver mer pengar

Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.

Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, sade Zelenskyj.

I samma intervju antydde han att Ukraina hoppas få tillgång till frysta ryska tillgångar i EU, där ett lån motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs.

De ryska medlen finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear i Belgien. Belgiska myndigheter och företaget motsätter sig dock användning av tillgångarna.

Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till HLN.

De Wever har hittills blockerat förslag om beslag och betonar risken att belgiska skattebetalare kan tvingas ersätta Ryssland om legal grund saknas.

Ukraina i svår militär situation

Den ukrainske presidenten medger dock att kriget går tungt för Ukraina och att bland annat den strategiskt viktiga staden Pokrovsk är hårt ansatt. Han framhåller dock att beslut om försvar lämnas till ukrainska befäl.

Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, uppges han ha kommenterat den militära befälskedjan.

Volodymyr Zelenskyj menar att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och att landet därefter är berett att avsluta kriget.

Enligt honom har det därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin att erövra inte minst Pokrovsk. För att därigenom visa USA och Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget och att den enda möjligheten till fred är att gå med på de ryska kraven.

Krav som Zelenskyj styvnackat vägrar acceptera.

Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det. Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor, säger Volodymyr Zelenskyj.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemtjänstbrister ledde till tolv dödsfall

Välfärdskollapsen

Uppdaterad november 3, 2025, Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
I flera situationer glömdes larm bort när personal var upptagna med annat.

Minst tolv äldre har dött i samband med allvarliga missförhållanden i hemtjänsten under 2024. I fem av fallen larmade de om hjälp utan att någon kom, enligt en granskning av lex Sarah-ärenden.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har under 2024 avslutat 190 så kallade lex Sarah-anmälningar om missförhållanden inom hemtjänsten. I granskningen, som gjorts av skattefinansierade SVT, har man identifierat tolv dödsfall där bristande omsorg spelade roll.

I fem av fallen rörde det sig om trygghetslarm som antingen glömdes bort eller hanterades felaktigt. En person larmade sju gånger innan denne avled. En annan, som drabbats av stroke, fick vänta över två timmar på hjälp. Flera dog ensamma.

Ytterligare fyra omsorgstagare avled efter att ha blivit utan mat, vård eller både och under längre perioder.

Annons:

Det här får inte ske och det säger någonting om personalens arbetsvillkor, säger Lars Rahm på IVO till SVT.

Tolv dödsfall

Totalt visar granskningen 43 fall där brister i larmhanteringen ledde till eller riskerade att leda till allvarliga konsekvenser. I flera situationer glömdes larm bort när personal som tagit emot dem var upptagna med andra arbetsuppgifter.

Vidare har även SVT identifierat ytterligare tolv dödsfall där det inte går att utesluta att utfallet kunde blivit annorlunda vid annat agerande. I fem av dessa hade personal lämnat platsen trots att omsorgstagaren inte öppnat dörren.

Rahm beskriver resultaten som mycket oroande och påpekar att lex Sarah-anmälningarna troligen bara visar en bråkdel av verkligheten.

Det är i högsta grad ett bekymrande utfall. IVO:s övriga information, såsom tips och klagomål, tyder på en underrapportering, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rädda Barnen: Vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 22, 2025 – av Jan Sundstedt
Ensamstående föräldrar har särskilt svårt att få vardagen att gå ihop, visar rapporten.

Vart åttonde barn i Sverige lever i dag i fattigdom och antalet ökar i takt med stigande levnadskostnader, visar en ny rapport från Rädda Barnen.

Enligt färska siffror från barnrättsorganisationen Rädda Barnen lever omkring 276 000 barn i Sverige i fattigdom, vilket motsvarar nästan 13 procent av alla barn i landet. Det framgår av rapporten "Barnfattigdom i Sverige 2025" som presenterades under veckan.

Rapporten bygger på det nya måttet från Konsumentverkets beräkningar av familjers grundläggande behov och inkluderar antalet barn i hushåll som får försörjningsstöd. Syftet är att bättre spegla verkligheten för barn i ekonomiskt utsatta hushåll.

— Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler för att få vardagen att gå ihop. Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter, säger organisationens generalsekreterare Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

Annons:
Genrebild. Foto: Pixabay

Stigande levnadskostnader och sjunkande reallöner

Rädda Barnen lyfter i rapporten flera faktorer som förklarar den ökande ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer. Bland de främsta orsakerna finns kraftigt stigande levnadskostnader, inte minst för mat och boende, men även arbetslöshet och sjunkande reallöner.

Dessutom synliggör rapporten tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället. Barn som lever med ensamstående föräldrar eller i hushåll med utrikes födda föräldrar löper en markant högre risk att drabbas av fattigdom.

Organisationen efterlyser flera nationella reformer för att vända utvecklingen. Bland förslagen finns sedan tidigare höjt barn- och bostadsbidrag, samt ett försörjningsstöd som är indexerat efter faktiska kostnader och inte bara refererar till generella nivåer.

Försörjningsstödet måste täcka mat, hyra och barns grundläggande behov, och därför behöver det anpassas till de ekonomiska förändringarna och barnfamiljers verkliga kostnader, argumenterar Åsa Regnér.

Rädda Barnens mätmetod för barnfattigdom

Rädda Barnen har uppdaterat sitt sätt att mäta barnfattigdom. Det nya måttet tar hänsyn till Konsumentverkets beräkningar av grundläggande behov och antalet barn i familjer som får försörjningsstöd. Mellan 2019 och 2022 minskade fattigdomen enligt båda måtten, men under 2023 visar det nya måttet en ökning.

Källa: Rädda Barnen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland var europeiskt föredöme – nu ökar hemlösheten igen

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 17, 2025 – av Isac Boman
Att komma bort från gatan är extremt svårt när man väl hamnat där.

Finland har länge varit ett föredöme i kampen mot hemlöshet, men nu vänder trenden.

För första gången sedan 2012 ökar antalet personer utan bostad – och särskilt gatuhemlösheten bland unga stiger kraftigt.

Julius Virtavuori har levt utan fast bostad i över två decennier. När Yle träffar honom på stödboendet Tupa i Helsingfors reflekterar han över sin situation.

— Det är ganska lång tid. Jag tänker att det här nog är de sista åren jag är i den här situationen. Det finns ju lägenheter i Finland.

Annons:

Det tyngsta är känslan av att sakna mål, berättar han.

— Man tar en dag i taget. Det finns inget att bygga sitt liv på långsiktigt. Och de bieffekter som hemlösheten för med sig – en viss användning av rusmedel. Den boomen är förbi för länge sedan för min del, nu tar man det bara lugnt.

Framgångsrik modell under press

Julius situation är inte unik, men Finland har under många år arbetat systematiskt med att minska hemlösheten. Landet har varit ett föregångsland i Europa, främst genom den så kallade "bostad först-principen".

Modellen innebär att hemlösa personer först får en egen bostad med hyreskontrakt, och därefter stödinsatser anpassade efter individuella behov. Istället för att kräva att människor först löser sina sociala eller hälsomässiga problem för att kvalificera sig för bostad, vänds ordningen – bostaden kommer först. Upplägget har uppmärksammats brett internationellt och visat goda resultat.

Men enligt en färsk rapport från Statens centrum för stödbyggt bostadsbyggande (tidigare ARA) har trenden brutits. För första gången sedan 2012 ökar hemlösheten igen.

I slutet av 2024 registrerades 3 806 hemlösa personer i Finland. Särskilt alarmerande är ökningen av gatuhemlöshet – personer som sover utomhus, i trappuppgångar eller på tillfälliga härbärgen. Totalt 649 personer levde under dessa förhållanden, vilket är 230 fler än året innan.

Siffrorna är dock endast riktgivande, eftersom hemlöshet är svårt att mäta exakt. En person som en natt sover hos bekanta kan nästa natt tvingas sova på gatan eller i en trappuppgång.

"Väldigt oroväckande"

På nödboendeenheterna rapporteras om en kraftig ökning av unga personer som hamnar utanför samhällets stödåtgärder och tvingas sova på gatan.

Jussi Lehtonen, servicechef vid organisationen Vailla vakinaista asuntoa (Utan permanent bostad), har arbetat med hemlöshetsfrågor i över 30 år. Han ser den ökande ungdomshemlösheten som särskilt oroande.

— Det är väldigt oroväckande, för unga människor har hela livet framför sig. Det syns i åratal efteråt om de hamnar i den situationen. Och det skulle vara väldigt viktigt att få dem snabbt bort från den situationen, säger Lehtonen.

Han menar att hemlösheten ofta är en konsekvens av att det finns för få billiga bostäder kombinerat med nedskärningar i bidragssystem, vilket gjort det svårare för människor med små inkomster att klara sig ekonomiskt.

— Att hamna på gatan är skadligt på många olika sätt. För en del blir hemlösheten kronisk. Det sociala nätverket formas på nytt, och man har ganska mycket att göra med folk som är på gatan. Vem som helst förstår att det inte är bra, konstaterar Lehtonen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.