Sveriges världsunika hällristningar

publicerad 13 april 2024
- av Sofie Persson
Det finns många teorier om de gåtfulla ristningarnas betydelse.

Denna artikel publicerades ursprungligen den 22 juni 2023.


Släbroristningarna skiljer sig markant från andra hällristningar med sina ytterst ovanliga motiv. De så kallade ramfigurerna består av tredimensionella ringar eller fyrkanter med punkter eller streck som man fortfarande än idag inte lyckats uttyda.

Så sent som 1984 upptäckte man de så kallade Släbroristningarna i utkanten av Nyköping i Sörmland. I det som blivit känt som Släbroparken finns 434 figurer och 262 skålgropar utspridda på fem berghällar.

Hällristningar är inte ovanliga i Sverige, utan finns i varje län. Dessa hällristningar är dock unika, inte bara för Sverige, utan även i resten av världen.

Vanligtvis brukar ristningar nämligen avbilda exempelvis skepp, människor, djur och fotsulor, ett mönster som Släbroristningarna inte följer. De flesta figurerna består av en ram, som är en ring eller kvadrat, med ett mönster inuti som består av antingen punkter eller linjer. Flera av de så kallade ramfigurerna är tredimensionella och har knackats in på en yta som först har bearbetats för att passa till formen. Några figurer har även detaljer som påminner om kroppsdelar och huvuden som ser ut som en person med uppåtsträckta armar. På hällarna i parken finns också skålgropar och hjulkors, men inga avbildningar på skepp, djur eller vapen.

Det är oklart hur gamla motiven är, men man tror att de kan vara äldre än de vanligare förekommande hällristningarna och kan ha skapats för omkring 4000 år sedan. De flesta hällristningar brukar dateras till bronsåldern, det vill säga för omkring 3000 år sedan. Det finns dock teorier om att de skulle vara från järnåldern, med andra ord yngre.

Vad figurerna vill säga är fortfarande oklart. Det finns flera teorier och en tanke har funnits om det skulle kunna vara någon slags kalender, men det har inte kunnat utvecklats.

Foto: Sören Eriksson/CC BY-SA 3.0

En annan teori är att ristningarna är avbildningar av människors inre, snarare än deras yttre som ofta annars är fallet. Figurerna för även tankarna till någon sorts “byggsats” där man skulle kunna tänka sig att olika kombinationer av ett antal förutbestämda delar används. Genom att därmed lägga till eller ta bort olika delar kunde dåtidens människor avbilda olika aspekter av människans väsen, lyder teorin.

En annan teori är att ”människorna” ifråga är någon form av ledartyp eller någon typ av spirituell shaman. Ett annat alternativ är att det skulle ha någon form av gudomligt motiv.

Ristningarna går att se i Släbroparken i Oppeby som ligger i utkanten av Nyköping.

Fakta: Hällristning

Häll är ett gammalt nordiskt ord för en slät, platt sten eller klippa. Trots namnet anser forskare att hällristningar inte ristats in, utan huggits. Ofta när man besöker en plats med hällristningar är de röda, men det är inte ursprungsfärgen utan något forskare målat dit för att man lättare ska kunna urskilja dem. Däremot är det något oklart om de var färgade, eller enbart huggna, när de skapades. De flesta forskare antar att hällristningarna i Skandinavien inte var målade.

Källa: Världens Historia

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!