Nya Dagbladet ser som enda svenska dagstidning ut att nekas statligt mediestöd av de sökande. Trots att tidningen uppfyller samtliga krav för att ta del av stödet har nämnden försökt hänvisa till att redaktionsarbetet delvis sker ideellt och straffar alltså tidningen för detta. Ansökan bygger dock på de faktiska kostnader som redovisats. ”Ett fullständigt absurt resonemang som saknar stöd i reglerna”, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson.

Under årtionden har tidningar i Sverige beviljats statligt presstöd. Stödet har på senare år uppgått till omkring 450 miljoner kronor. Dessa skattemedel har använts till att lyfta privatägda medieföretag och hållit dem flytande trots sviktande popularitet och ett kraftigt minskat antal prenumeranter.

Parallellt med presstödet lade regeringen under året fram ett förslag om ett särskilt mediestöd på ytterligare 500 miljoner kronor som klubbades igenom och skulle för första gången vända sig till nätbaserade allmänna nyhetsmedier utan papperstidning och prenumeranter.

Nya Dagbladet ansökte i oktober om det så kallade redaktionsstödet via Myndigheten för press, radio och tv. Ansökningsprocessen är omfattande och tidningen har lagt ned mycket tid och ådragit sig stora kostnader för att tillsammans med auktoriserade revisorer redovisa ett utförligt kostnadsunderlag och tillmötesgå myndighetens krav på detaljerade intyg och dokumentation. Tidningen har kunnat bevisa att man uppfyllt samtliga kriterier för att vara berättigad till stödet.

Avslag utan stöd i reglerna

Igår fick redaktionen ta del av beslutet ifrån myndigheten som avslår tidningens ansökan. Myndigheten hävdar att Nya Dagbladet inte ska få något stöd – eftersom tidningen har så lite resurser att man inte har råd att betala ut tillräckliga löner.

I beslutet står följande att läsa:

”Redaktionsstöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier som har behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet. Nya Dagbladet anger att redaktionellt innehåll i stor utsträckning tas fram av ideella resurser. Nya Dagbladet kan därför inte anses ha behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet enligt 9 a § mediestödsförordningen (2020:742). Nya Dagbladet:s ansökan om redaktionsstöd ska därför avslås.”

Myndighetens beslut får heller inte överklagas. Handläggaren i ärendet är Dinara Berg. Beslutet togs av bland andra Kristoffer Löfblad som representerar Sverigedemokraterna (SD).

Motiveringen går emot hela stödets grundidé – att fungera just som ett stöd för medier som har det svårt att gå runt ekonomiskt, men ändå levererar viktiga nyheter och information till allmänheten.

– Att redaktionsarbetet till del skett ideellt och att detta på något vis skulle vara belastande för stödet är ett fullständigt absurt resonemang som helt saknar stöd i reglerna. Det tyder på en fruktansvärd inkompetens och i värsta fall kan det vara politiskt motiverat, säger Markus Andersson, chefredaktör.

Stödet som Nya Dagbladet sökt på omfattade endast cirka 189 000 kronor och skulle samtidigt varit till mycket stor hjälp för tidningens hårt arbetande redaktörer och skribenter, och varit just en möjlighet för dessa att kunna få ersättning.

Ansökan bygger samtidigt endast på de faktiska kostnader för löner, lokalhyror, bildköp och annat som tidningen haft och inte uteblivna löner till ideella insatser – varför myndighetens avslag helt saknar logik.

Nya Dagbladet har också som enda svensk dagstidning av de sökande valt att behålla sin position utanför det så kallade ”pressetiska systemet” som bland andra leds av vänsterextremisten och mediepersonligheten Robert Aschberg. Detta kunde dock myndigheten inte ha några synpunkter på, eftersom tidningen i praktiken följer en pressetik som håller högre standard än det etablerade systemet.

Andra nya medier som Exakt24, Samhällsnytt och Swebbtv beviljades dock stöd på sammanlagt 2,5 miljoner kronor. Resterande pengar ifrån den halva miljard som avsatts går till redan etablerade medier såsom skvallertidningen Expressen med en omsättning på hundratals miljoner kronor.