Nytt “demokratikriterium” ska läggas in i mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2022
- av Sofie Persson
Mats Svegfors.

Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett “demokratikriterium”, vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd.

I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det “kommer att bli ändringar” i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras.

Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet.

En annan del man vill lägga till är ett “demokratikriterium”, vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd.

Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen.

När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en “tydlig avvikelse” och enbart ska gälla när en “publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket“. Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker.

En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt.

Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten.

Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!