Annons:

Nato i fokus på svensk maktkonferens

Uppdaterad 5 januari 2024, Publicerad 5 januari 2024 – av Isac Boman
Magdalena Andersson, Ulf Kristersson, Jens Stoltenberg med flera under fjolårets konferens.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Under Folk och Försvars rikskonferens i helgen samlas makthavare för att mingla och diskutera frågor kopplade till Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. På konferensen ska man ”skulptera en framtida försvars- och säkerhetspolitisk vision och identitet” efter att landets styre nu vill överge sekler av alliansfrihet för ett medlemskap i USA-ledda militäralliansen Nato.

Varje år arrangerar Centralförbundet Folk och Försvar en ”rikskonferens i fjällmiljö”, där svenska regeringspolitiker, militärer, underrättelsetjänst, medieprofiler och företagsledare samlas.

Föregående år har man bland annat fokuserat på att bekämpa kritik mot den förda klimatpolitiken och covidvaccinationskampanjerna. I fokus för i år ligger kriget i Ukraina och den historiska övergången som Sveriges politiska styre inlett, där man överger den traditionella alliansfriheten till förmån för att försöka ansluta landet till militäralliansen Nato.

Konferensen inleds söndagen den 7 januari då Sveriges utrikesminister ska tala om Sveriges säkerhetspolitiska framtid. Samma dag ska de närvarande också ställa frågor till S-ledaren Magdalena Andersson under en programpunkt som går under namnet Sverige i en ny världsordning.

Annons:

Finlands ambassadör i Sverige är också på plats och talar om Finland, Nato och det långsiktiga stödet till Ukraina.

"Hot mot Sverige"

Ett återkommande tema är att Sverige på olika sätt sägs ”hotas” inifrån och utifrån och ett flertal av programpunkterna reflekterar just denna typ av föreställningar. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) talar om ”det förändrade säkerhetsläget” och företrädare för den militära underrättelsetjänsten Must, försvarets radioanstalt FRA och Säpo ska även diskutera temat under event med titeln Hoten mot Sverige – en ’perfekt storm’?.

Säpo-chefen Charlotte von Essen under rikskonferensen 2023. Foto: Ulf Palm/Folk och Försvar

Magnus Hjort, generaldirektör Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) närvarar även han för att prata om ”hot och påverkan utifrån”.

Stort fokus ligger också på Sverige som blivande Nato-land där statsminister Ulf Kristersson ska berätta om sina visioner för Sveriges framtid som allierad och där Nato-strategen Angus Lapsley, bjudits in för att tala om En förändrad allians en ny värld.

Även Sveriges överbefälhavare Micael Bydén gäster eventet för att diskutera Försvarsmaktens roll i Nato.

"Hela folkets engagemang"

Vidare kommer mycket energi också att läggas på att diskutera tematik som Sveriges säkerhet är hela det svenska folkets angelägenhet. Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar ska här bland annat prata om hur man ska gå till väga för att ”skapa samhällelig motståndskraft”.

Vi måste tala om plikten! och Hela folkets engagemang är två andra punkter på temat och Sveriges strategi för militär upptrappning och höjd beredskap ska också diskuteras under ett flertal punkter och så även strategier kring ledarskap i ”kris och krig”.

Försvarsminister Pål Jonson och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Foto: Ulf Palm

Även ”demokratin” uppges vara under hot. Hur överlever demokratin till nästa generation? är en av de punkter som avhandlas.

Livsmedel som politiskt verktyg, Handelsrelationer och geopolitik, Mänskliga rättigheter i en omänsklig värld och Den nya ofreden – vad väntar Sverige? är några andra exempel på programpunkter under eventet.

Brokig skara deltagare

Det kan noteras att moderator för årets event är tidigare SVT-profilen Karin Hübinette som numera är projektledare för tankesmedjan Future of Democracy där även den tidigare EU-ministern Cecilia Wikström och förre TV4-chefen Jan Scherman återfinns som ”seniora rådgivare”.

Deltar i Vilken framtid går vi till mötes? gör också den neokonservative profilen och skribenten Patrik Oksanen, känd för sitt engagemang för Nato och arbete mot systemkritiska opinionsbildare och mediekanaler som han framförallt kopplat ihop med den ryska regimen.

Patrik Oksanen deltog även förra året. Foto. Ulf Palm/Folk och Försvar

Politiske chefredaktören för Schibsted-tidningen Aftonbladet, Anders Lindberg, kommer också att hålla ett anförande och så även MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka som tidigare uppmärksammats för anklagelser om korruption och kopplingar till den globalistiska tankesmedjan World Economic Forum.

I Folk- och Försvars styrelse sitter Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke som ordförande och vice ordförande är Susanna Gideonsson från Landsorganisationen i Sverige. Även bland annat Sveriges Advokatsamfund, Rädda Barnen samt Centerpartiets och Kristdemokraternas ungdomsförbund har representanter i Folk- och Försvars styrelse.

Bland anslutna medlemsorganisationer kan bland andra LO, Svenska Bankföreningen, Röda Korset, Svenska Kyrkan och de politiska ungdomsförbunden nämnas.

"Säkerhetspolitisk identitet"

Centralförbundets verksamhet finansieras primärt genom ett större bidrag från försvarsdepartementet, medlemsavgifter och deltagaravgifter på konferenser och studieresor. Vissa projekt finansieras också genom projektbidrag.

”Sveriges ansökan om Nato-medlemskap 2022 markerade en brytpunkt i landets försvars- och säkerhetspolitiska själ, en förändring som nu otvivelaktigt börjar forma vår nationella identitet. Men frågan kvarstår: på vilket sätt?  I denna nya, turbulenta värld är det också nödvändigt att skulptera en framtida försvars- och säkerhetspolitisk vision och identitet. Vi måste inte bara definiera vad Sverige är idag, utan också vad vi strävar efter att landet ska vara i denna föränderliga omvärld”, skriver arrangörerna bland annat i ett pressmeddelande.

Enligt egen utsago är huvudsyftet med konferensen att ”inleda en resa, genom att belysa uppbyggnaden av ett robust totalförsvar och utforska konturerna av den nya svenska försvars-och säkerhetspolitiska identiteten. Vi fokuserar på att framhäva både etablerade och nybildade strukturer som spelar en avgörande roll i denna förändring”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 13:55 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Släppte igenom Karps stora skogsköp – nu JO-anmäls myndigheten

Globalismens framfart

Publicerad Igår 13:11 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med svensk tallskog till vänster och Alex Karp till höger.
ISP JO-anmäls efter att ha lämnat anmälan om Alex Karps skogsförvärv utan åtgärd. Skogen på bilden är en svensk genrebild och visar inte hans mark.

En privatperson har JO-anmält Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för att myndigheten lät Palantir-chefen Alex Karps köp av 15 000 hektar skog i Härjedalen passera. Hon anser att beslutet strider mot lagen om utländska direktinvesteringar.

Myndigheten har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Anmälaren menar att ISP brustit i riskanalysen och att beslutet innebär säkerhetsmässiga risker.

Hon pekar på köparens bakgrund:

"En utländsk aktör, djupt förankrad i utländsk försvars- och underrättelseindustri, får kontroll över omfattande, sammanhängande landområden och naturresurser i strategiskt känsliga delar av landet", skriver hon.

Anmälan gäller ISP:s beslut enligt direktinvesteringslagen. I slutet av september blev det känt att Karp köpt marken i Storsjö av skogsbolaget SCA via det nybildade bolaget Cladonia Skog AB.

Anmälan om utländsk direktinvestering lämnades till ISP den 10 augusti, och myndigheten fattade sitt beslut den 27 augusti. ISP lämnade anmälan utan åtgärd, eftersom det "inte finns anledning att anta" att köpet är en sådan direktinvestering som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet.

Beslutet omgavs först av fullständig sekretess. ISP kunde inte ens bekräfta att ärendet fanns hos myndigheten, och först efter att SVT Jämtland överklagat lämnades beslutet ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre tillslag i utredningen om valfusk

Valet 2026

Uppdaterad Igår kl 12:55, Publicerad Igår 11:22 – av Jan Sundstedt
Polisavspärrningsband till vänster och vita och gula valsedlar i ställ till höger.
Noa genomförde husrannsakningar på tre adresser i Borlänge inom valfuskutredningen. Arkivbilderna visar inte tillslagen.

Noa, polisens nationella operativa avdelning, genomförde på tisdagen husrannsakningar i utredningen om misstänkt valfusk i Borlänge. Åklagarmyndigheten bekräftar insatsen samt att polisen gjort beslag.

Polisen slog till mot tre lägenheter i Tjärna Ängar och Jakobsgårdarna under tisdagsmorgonen, skriver Expressen.

Enligt uppgifter gick civilklädda poliser in i lägenheterna och lämnade platserna i civila bilar från Noa.

Åklagarmyndigheten bekräftar

Myndigheten skriver att Noa genomförde husrannsakningarna med stöd av polis från region Bergslagen och att polisen gjorde olika beslag.

Pressmeddelandet nämner inga adresser och åklagaren vid Riksenheten mot korruption, Oskar Edvardsson, uppger att beslagen kan vara intressanta för utredningen om valfusk i Borlänge. Nästa steg är analys av beslagen.

Oskar Edvardsson säger att förundersökningssekretessen hindrar honom från att kommentera vad beslagen består av.

Åklagarmyndigheten uppger att man återkommer i ärendet när det finns mer att lämna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra skolbarn till sjukhus efter godisfynd

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 09:57 – av Jan Sundstedt
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har ingen koppling till händelsen.

Fyra barn i tioårsåldern smakade på vad som såg ut som godis i samband med en fritidsutflykt i Älvsjö, i södra Stockholm. Barnen fördes till sjukhus för kontroll och polisen utreder nu händelsen.

Polis och ambulans ryckte under onsdagen ut till en skola i Älvsjö, uppger polisen.

I samband med en fritidsutflykt hade barn hittat vad som såg ut att vara godis, och några av barnen hann smaka innan personalen satte stopp.

Samtliga barn är cirka tio år, och fyra av dem fördes till sjukhus för kontroll.

Personalen larmade polisen som var snabbt på plats och tog fyndet i beslag.

Skulle kunna vara narkotika

TV4 rapporterar att skolan ringde polisen strax efter klockan tre och att barnen hittade godiset i skogen intill skolan.

– Det var strax efter klockan tre som vi fick samtal från en skola med anledning av att barn har hittat någonting som uppfattades vara godis i skogen intill skolan. Det skulle kunna vara narkotiska preparat i godiset. Det vi känner till är att fyra barn smakat på godiset, säger Per Fahlström, presstalesman vid Stockholmspolisen.

Skolans biträdande rektor formulerar sig mer bestämt i ett utskick till vårdnadshavarna. Enligt utskicket hittade barnen under fritidsutflykten "en gömma med narkotika".

Polisen kan för närvarande varken bekräfta eller dementera att det barnen åt är narkotika.

En anonym förälder beskriver sitt barns reaktion för TV4: — Mitt barn var väldigt uppskrämt, ledset och upprivet, säger föräldern.

Polisen har upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och narkotikabrott och utreder vad barnen fick i sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.