Hammarö storsatsade på migranter – drar nu in mjölk för skolbarn

publicerad 1 juni 2020
Hammarös kommunhus.

Den värmländska kommunen Hammarös ökade utgifter, däribland en kostsam satsning på migranter, gör nu att man dras med ekonomiska underskott så till den grad att man bland annat tar man bort mjölk till skolbarn för att uppnå de nya sparkraven.

Hammarö har under flera år satsat pengar på migranter. 2014 invigdes bland annat två fastigheter för så kallade ”ensamkommande flyktingbarn”, något som den firade dåvarande socialnämndens ordförande Margareta Ivarsson (C) detta genom att klippa ett band tillsammans med en 17-årig ungdom som var en av dem som kommunen då tog emot.

Under migrationskrisen 2015 skrev sedermera Hammarö ett avtal med Migrationsverket att ta emot hela 85 migranter varje år under de kommande tre åren – ett betydande antal mycket för den lilla kommunen med omkring 16 000 invånare. Kommunen hade vid tillfället bara plats för 24 migranter, men lyckades ändå luska fram alla platser man behövde och de lokala politikerna klargör att man tagit emot ”fler ensamkommande barn än vad kommunen avtalat om”.

För att hantera den stora invandringen anställdes bland annat en enhetschef och en integrationssamordnare. Till en lokaltidning kommenterade den dåvarande kommunstyrelsens ordförande Siw Gidlöf (S) bland annat beslutet med att det ”är roligt när vi blir fler” och att det ”blir en bra resurs”.

I början av 2016 hade Hammarö kommun tagit emot 100 ”ensamkommande barn” och hade 80 migranter i så kallade ankomstboenden. Under året tvingades man dock förhandla ned antalet ankommande migranter för att man inte kunde ge bostäder till alla. I samband med bostadsbristen sade Gidlöf ”att ge de nyanlända förtur kan också vara ett alternativ”, i en intervju med SVT.

Satsningen har dock visat sig vara kostsam. Enligt årsredovisningen 2018 översteg kostnaderna intäkterna för ”ensamkommande flyktingbarn”, och förra sommaren tvingades Hammarö avisera en rejäl skattehöjning i samband med ett sparkrav på 58 miljoner kronor. Enligt kommunstyrelsens ordförande Bosse Henriksson (M) var höjningen nödvändig för att bibehålla kvaliteten inom skola, vård och omsorg. Skattesänkningen klubbades dock aldrig igenom och istället tvingades Hammarö till nedskärningar.

Vid sidan av att man bland annat drar in mjölken för skolbarnen kommer även antalet maträtter att välja på att dras ned till endast en. Dock kommer ett vegetariskt alternativ att finnas kvar. Lennart Lämgren (C), ordförande i servicenämnden, försvarar beslutet med att man ändå erbjuder bra och näringsriktig mat som följer kostcirkeln.

Hammarö styrs sedan valet 2018 av Moderaterna, Liberalerna, lokala JD och Miljöpartiet.

 

Källa: Samhällsnytt

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!