MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 februari 2025

onsdag 19 februari 2025

ATL bryter öppet mot presstödsreglerna – får ändå 460 000 kronor i månaden

Statliga mediestödet

publicerad 11 december 2020
– av Per Nordin
ATL mediestöd

ATL, Lantbrukets Affärstidning, får presstöd av Myndigheten för Press, Radio och TV (MPRT) och att hela förfarandet strider mot regelverket på minst två punkter. Tidningen låser enbart 50 procent av sitt material på hemsidan, trots att maximalt 20 procent får vara tillgängligt. Det är också en branschspecifik affärstidning, ett medium som inte omfattas av presstödslagstiftningen.

Det är Samhällsnytt som i en artikel avslöjar den kontroversiella handläggaren Dinara Berg och Mediestödsnämnden med godtyckliga och oseriösa förfaranden inom MPRT – inte bara när det gäller avslagen för Nya Dagbladet och NewsVoice, utan även när det gäller att bevilja fördelar till konventionell och systemtrogen media.

Förutom att ATL redan får presstöd, har Berg gjort samma bedömning igen vad gäller ATL och slagit fast att man inte är en branschspecifik affärstidning, och beviljat dessa 4,8 miljoner i extra redaktionsstöd för 2020.

Under 2020 har presstödet expanderats rejält – från 643 miljoner 2019 till runt 1,46 miljarder. För nästföljande år ligger budgeten på 932 miljoner, alltså en ökning på 45 procent jämfört med 2019.

Nya Dagbladet blir utan stöd trots att man uppfyller alla formella krav, då tidningen enligt Berg på MPRT inte ”anses ha behov av ekonomiskt stöd” – med den bisarra motiveringen att den för sin verksamhet är beroende av ideella insatser. Även Newsvoice får stå utanför eftersom webbtidningen nämnt enligt nämnden ”ovetenskapliga” ämnen så som gurkmejans potentiella effekter mot cancer. Ingen av medlemmarna i den så kallade mediestödsnämnden uttryckte heller några invändningar mot dessa beslut.

Samhällsnytt har tidigare vidare visat på att myndigheten har tappat kontrollen och finansierat en bolagsplundring där ägaren fortsatt får stöd, utredningar som tar flera år med fyra miljoner i förluster och finansiering av rena översättningsblad med stora redovisningsproblem. Myndigheten saknar internt en auktoriserad revisor och en rationellt strukturerad finansiell kontroll verkar ligga utanför myndighetens verksamhetsområde.

Att man saknar revisorer har till exempel medfört att man som enda myndighet i Sverige inkluderar moms i sina författningsdokument när man anger priser.

Presstödsförordningen ur spel

Förordningen från 1990 är mycket klar över vilka som kan få driftstöd och formulerar detta som en ”allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär”. En tidning som till ”övervägande del är inriktat på avgränsade intresseområden” eller ”delar av samhället, exempelvis näringsliv och affärsverksamhet” kan dock inte få stöd. ATL – Lantbrukets Affärstidning är alltså underkänd av två anledningar.

Myndigheten har dock skrivit att ”lantbruk, skog och entreprenad omfattar olika ämnesområden” och att varje enskilt sådant hanterar ”politik, ekonomi och innovation” och tycker att ”därmed anses tidningen ATL att vara en dagstidning”.

När man studerar de utgåvor som MPRT gått igenom framstår tidningen dock som tydligt nischad till affärstidningens naturliga ämnesområde.

 

Tidningen ATL
Artikel och ämnesfördelning i lantbrukets affärstidning ATL.

Tidningen beviljades presstöd i februari 2020. Här motiveras detta dock lite annorlunda, nämligen att ”ATL är en nyhetsdriven tidning som i huvudsak bevakar frågor som är viktiga för dem som lever och verkar, ofta i egna företag, inom det gröna näringslivet”.

Vidare menar man att begreppet ”det gröna näringslivet” är mycket brett och omfattar mer än 60 olika näringsgrenar. De penslar också på med det känslosamma uttrycket att lantbrukare ”inte bara verkar inom sitt område, utan det är också där de lever sina liv.” Vad detta har att göra med ansökan eller presstödsregelverket är dock oklart.

Vidare kan nämnas att man i övrigt inte får ha en ”betald annonsandel som överstiger 50 procent” – där tidningen klarar sig med 49,6 procent eftersom man har ”annonser för sig själva” och därför räknas som annat material.

Fusket uppenbart på hemsidan

När man utkommer med en digital och tryckt tidning har man något som kallas för ”blandad utgivning”. Samhällsnytt har kontrollerat regelverket på detta område och fått svaret av MPRT att ”Nämnden har tidigare gjort bedömningen att tidningar med blandad utgivning har samma krav som tidningar som enbart är digitala, dvs 80 procent ska vara låst.”

Detta stämmer dock inte alls – då hemsidan har exakt 50 procent av artiklarna olåsta, något som man haft under hela 2019 och 2020. Tidningen är alltså av flera skäl inte berättigad till stöd för varken 2020 eller 2021. När Nya Dagbladet kontaktar ATL:s prenumerationsavdelning menar man att 60procent av materialet är låst på sidan.

För att kunna få stöd får en tidning inte missa utgivningen av mer än 4 procent av utgåvorna. Eftersom ATL hoppar över 15 utgåvor per år valde man att omdefiniera sig till en tidning som kommer ut en gång i veckan med 34 extrautgåvor – något om MPRT också godkände.

Chefredaktörer kritiska till nya mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2023
– av Markus Andersson
Chefredaktörerna Leonidas Aretakis, Flamman och Felicia Ferreira, Dagen.

Åtta chefredaktörer vädrar sitt missnöje mot utformningen av regeringens nya mediestöd. Oro uttrycks bland annat för att politiska och religiösa tidningar kommer att få betydligt mindre pengar och således få det svårare att bedriva journalistik.

Av regeringens proposition om mediestödets utformning framgår bland annat att medier som fokuserar på lokaljournalistik kommer att gynnas – men också att mer nischade tidningar riskerar att få kraftigt minskat – eller helt slopat stöd.

I en debattartikel beskrivs mediestödet som ett ”dråpslag” där flera chefredaktörer argumenterar för att det kommer att leda till att färre perspektiv kommer fram och att vissa röster kanske helt försvinner.

– Det är jättebra att propositionen fokuserar på lokaljournalistik som är otroligt viktig för demokratin. Men det är synd att den ställer detta mot den rika floran av politiska och religiösa tidningar som också berikar samtalet, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman till skattefinansierade SVT.

– Egentligen borde jag inte vara orolig men jag blir ändå det då Mats Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischningens stöd ska fasas ut på längre sikt, fortsätter han.

Den kristna tidningen Dagen kommer att få sitt stöd halverat inom några år om de rekommenderade förändringarna implementeras.

Chefredaktören Felicia Ferreira är mycket orolig för utvecklingen.

– Vi bevakar till exempel väldigt djupt och väldigt brett civilsamhället, kyrkor och kyrkliga samfund. Det finns också ett antal andra nischtidningar som är experter inom sina områden och som bevakar delar av Sverige. Kanske röster som annars inte hörs.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar kritiken i ett mejl till SVT och hävdar att ”ett mediestöd är till för att underlätta för samhällsbevakning i hela landet”.

Vilka tidningar som får eller inte får stöd kommer att avgöras av mediestödsnämnden, men tidningar på den nationella mediemarknaden kan fortsatt få stöd. Om det skulle visa sig att man inte kommer in i det nya systemet, då har vi tagit höjd för ett mycket generöst övergångsstöd”, påstår hon vidare

Mediestödsreformens syfte är att säkra lydnad mot makten

Statliga mediestödet

Utredningen för en reform av mediestödet vill ersätta kravet på "god etisk sed" med att omfatta dogmen om "alla människors lika värde". Den egentliga målsättningen med detta handlar självfallet inte om medieetik, utan om att förhindra att oberoende media som NyD får verka på samma villkor som medströmsmedia.

publicerad 29 juni 2022
– av Isac Boman
Mats Svegfors och Jeanette Gustafsdotter förklarar den tilltänkta reformen av mediestödet.

Tidigare har kravet för statligt mediestöd primärt varit att en tidning följer ”god etisk sed”. Det är ett rimligt krav, som man från mediemyndigheten MPRT:s sida, om än motvilligt, konstaterat att även Nya Dagbladet uppfyllt.

Nu ser det dock ut som att utredaren Mats Svegfors och demokratiministern Jeanette Gustafsdotter kan komma att ersätta detta krav med vad man kallar för ett nytt ”demokratikriterium”.

Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.”, står det att läsa i Svegfors utredning.

Termen ”alla människors lika värde” är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1 i FN-deklarationen lyder ”All human beings are born free and equal in dignity and rights” vilket korrekt översatt blir att ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter” – vilket får en helt annan innebörd.

Sådana väsentliga nyanser är det dock inte troligt att en mediestödsnämnd i dagens myndighets-Sverige har kapacitet att omfatta, varken intellektuellt eller moraliskt.

Anser verkligen Mats Svegfors att det bör vara ett krav för ledarsidan på en tidning att se Moder Teresa och Anders Breivik som lika mycket värda för att kvalificera sig för statligt mediestöd? Tesen om att alla människor är lika mycket värda är uppenbart absurd, och frågan kan förstås inte besvaras varken av Svegfors eller Gustafsdotter.

Nya Dagbladet tog avstånd från den infantila dogmen redan 2018 i ett offentligt ställningstagande mot bakgrund av en analys om dess skadlighet, så vi får utgå från att det ser ut att bli ett definitivt nej till något framtida mediestöd för tidningen.

I praktiken handlar det förstås inte om några etiska eller moraliska principer – utan om makt. Att ”tro på alla människors lika värde” är framförallt en eufemism för att ”vara lojal till den rådande maktens dagordning”. Under just denna dogm ingår i explicita ordalag exempelvis att inte rikta kritik mot det pågående projektet att byta ut ursprungsbefolkningen i Sverige till folkgrupper från tredje världen, eller mot hbtq-lobbyn med dess allt mer motbjudande projekt framförallt i relation till barn och unga.

I den bemärkelsen är den faktiska målsättningen självfallet att mediestöd inte ska gå till verkligt oberoende media som ger sig in på kontroversiella områden som ovan nämnda och kritiserar den rådande maktens institutioner.

En ytterligare intressant skrivelse är att tidningar inte får stå i strid med ”den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”. En fråga till Svegfors och demokratiminister Gustafsson är huruvida detta kommer att omfatta mediehus som Bonnier och Schibsted – som stödde och drev på för införandet av den medicinska apartheid som under en tid villkorade grundläggande medborgerliga rättigheter i Sverige med experimentella injektioner från läkemedelsindustrin?

Frågan är givetvis också retorisk. Målet med mediestödet från statligt håll är, som med hela systemet i Sverige varit under lång tid, att låta sossarna dominera staten, Wallenberg dominera näringslivet och parhästarna Bonnier-Schibsted dominera medielandskapet. Mediestödet är, om än en liten, framförallt en kugge i att smörja och upprätthålla detta upplägg.

 

Isac Boman

Nytt ”demokratikriterium” ska läggas in i mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2022
– av Sofie Persson
Mats Svegfors.

Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd.

I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det ”kommer att bli ändringar” i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras.

Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet.

En annan del man vill lägga till är ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd.

Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen.

När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en ”tydlig avvikelse” och enbart ska gälla när en ”publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket”. Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker.

En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt.

Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten.

Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.

Nya Dagbladet erkänns som allmänt nyhetsmedium

Statliga mediestödet

publicerad 5 juli 2021
– av Markus Andersson
mprt-poster

Efter en långdragen kamp mot Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, erkänns nu Nya Dagbladet som allmänt nyhetsmedium i Sverige. Dock inte retroaktivt. Att myndigheten tvingas erkänna tidningen ses ändå som en stor framgång för oberoende och ”alternativa” medier i Sverige då tidningen inte anpassat sitt innehåll och valt att inte ansluta sig till det etablerade ”pressetiska systemet”.

Nya Dagbladet grundades 2012 och har hela tiden haft en inriktning mot allmän och bred nyhetsförmedling med fokus på kvalitet framför kvantitet. Tidningen har sedan växt till att bli Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.

I slutet av förra året ansökte Nya Dagbladet om så kallat redaktionsstöd som en del i det nya mediestöd som etablerades under 2020. Stödet nekades dock av myndigheten som menade att tidningen hade ett ”redaktionellt innehåll” som ”i stor utsträckning tas fram av ideella resurser”. Beslutet saknade dock stöd i den så kallade mediestödsförordningen som myndigheten har att följa.

Tidningen valde trots att beslutet formellt inte gick att överklaga, gå vidare med ärendet till både JO samt Förvaltningsrätten och Kammarrätten som emellertid inte velat eller kunnat påverka MPRT:s uppenbart felaktiga beslut och fjolårets redaktionsstöd har alltså fortfarande inte beviljats.

Nya Dagbladet har dock fortsatt att växa i både storlek och omsättning och efter att tidigare i år ansökt om innovations- och utvecklingsstöd kunde alltså myndigheten inte längre hitta skäl till att neka tidningen stöd. Tidningen beviljas därmed 224 000 kronor i stöd för att utveckla en mobilapp för Android och iOS.

Allmänt erkännande

Erkännandet är däremot avsevärt större och viktigare än stödet för att utveckla en mobilapp. Myndigheten har genom att tidningen uppfyller samtliga kriterier därmed fastslagit att Nya Dagbladet:

  • Stärker demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
  • Bedriver en verksamhet som innefattar ”nyhetsbevakning” och som har ett ”redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden”.
  • Följer vad som kan anses vara ”god medieetisk sed” trots att NyD aktivt valt att inte anslutna sig till medieombudsmannen. Detta som det första oberoende mediet i Sverige.
  • Inte uppmanar till brott.
  • Inte sprider desinformation.
  • Inte vilseleder kring vetenskap.

 

Detta trots att tidningen fortsatt att rapportera om kontroversiella ämnen och inte anpassat, raderat eller ändrat något innehåll på sajten och inte heller avser att göra detta.

Det har dock uppdagats att regeringen valt att inte fortsätta tillsätta de medel som det nya mediestödet hade avsetts att ha. Ursprungligen skulle det så kallade redaktionsstödet omfatta 500 miljoner kronor årligen, men i år finns det bara 90-100 miljoner att tillgå.

Det hela innebär att nya oberoende medier, som likt Nya Dagbladet har rätt till stödformen, blir särskilt drabbade då bara omkring en femtedel av medlen finns att tillgå. Detta samtidigt som det traditionella presstödet, som i huvudsak gynnar de gamla etablerade mediehusen, garanteras sitt fortsatta stöd på 500 miljoner kronor årligen.