Monsanto inför rätta igen

publicerad 27 juni 2012

 Fem miljoner småbönder i Brasilien har dragit det multinationella företaget Monsanto inför rätta| och kräver GMO jätten på 6,6 miljarder euro. Företagsjätten blev i april fälld i första instans, men har nu överklagat domen.

Bakgrunden är att Monsanto med oetiska metoder övertygat små bönder att använda deras GMO-grödor för att sedan kräva dessa på orimliga avgifter för att de använt förra årets frön som blev över till att så året efter.

Monsanto har patent på sina frön vilka är genetiskt modifierade så att man kan identifiera vilken årgång dessa kommer från. När bönderna köper Monsantos frön har de bara rätten att använda dessa under en begränsad tid. Även frön som spridit sig med vind eller djurliv till närliggande fält beläggs med dyra böter för patentstöld om de upptäcks av Monsanto.

Monsanto har tidigare blivit dömda för liknande brott i exempelvis Ungern där man brände 1000 tunnland av Monsantos GMO-majs. Ungern har till skillnad från många EU-länder förbjudit genetiskt modifierade grödor från att odlas i landet.

Även Peru har infört ett förbud på GMO-grödor på 10 år som ett direkt resultat av Monsantos aktiviteter. Enligt dokument på WikiLeaks så har flera Amerikanska diplomater som suttit på dubbla stolar lobbat för att olika länder skall tillåta GMO-grödor. Flera har gått ännu längre i sina försök att undergräva miljö och hälsoskyddet i diverse länder bland andra USAs ambassadör i Frankrike Craig Stapleton uppdagades 2007 att listor på länder och personer som motsatte sig GMO-grödor skulle straffas på olika sätt genom koordinerade inofficiella sanktioner och olika tekniker av ekonomisk övertalning.

I Indien har myndigheterna dömt Monsanto för, vad de kallar ”biopiracy”, vilket menas piratkopiering av biologiskt liv som har en skadlig inverkan på människors hälsa såväl som miljön. Monsantos genmodifierade äggplanta med inbyggt bekämpningsmedel anses vara en experimentell produkt och inte en inhemsk växt vilket kräver licens för att få säljas eller fälttestas, vilket företaget inte hade.

Många bönder kunde inte betala och har vart kraftigt skuldsatta i processen att försöka försörja sina familjer och många såg självmord som enda utvägen vilket gjorde att vissa regioner i Indien gick under benämningen ”självmordsbältet”. Det har uppskattats att 17,683 indiska bönder begick självmord under 2009 som resultat av ekonomisk ruin.




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.