Av en ny studie att döma tycks bastubad ha mycket positiva effekter på människors fysiska och mentala hälsa.
− Den visar att bastubadare är gladare, sover bättre, har mer energi och skattar sin mentala och fysiska hälsa bättre än gruppen som inte badar bastu, säger Hans Hägglund som är initiativtagare och medförfattare till studien.
66 procent, av 971 personer mellan 25 och 74, år som svarade på frågorna om bastuvanor badade bastu minst en gång i månaden – och jämfördes sedan med en grupp som inte bastubadade alls.
− Gruppen med bastubadare var något yngre, det var lite fler män, det fler som var i arbete eller hade en anställning, de var något mer fysiskt aktiva och det var färre som rökte. Däremot var det fler i denna grupp som drack alkohol, förklarar Hägglund i ett pressmeddelande.
Tidigare finska bastustudier har antytt att man behöver basta nästan dagligen för att uppnå positiva hälsoeffekter, men denna gång nådde man enligt Hägglund en annan slutsats.
− Det mest optimala verkar vara att bada bastu en till fyra gånger i månaden, de förefaller vara lyckligast. När man badar oftare än så, till exempel 2–7 gånger i veckan, förbättras inte den mentala eller fysiska hälsan eller energinivåerna ytterligare.
Ytterligare studier att vänta
Forskarna, som kommer från universiteten i Uppsala, Karlstad, Luleå och Umeå, planerar att genomföra fler studier på samma tema – detta för att med statistiska metoder försöka ta reda på om det verkligen kan vara så att de positiva effekter man sett enbart beror på själva bastubadandet.
− Vi ska göra fler statistiska analyser på det här stora materialet. Vi vill också försöka undersöka om man kan göra studier på ett mer kontrollerat sätt i labbet. Vad är det som gör att man sover bättre till exempel? Vi vill försöka förstå grundorsakerna till de här positiva förhållandena som vi ser i studien, avslutar forskaren.
Om studien
Bastustudien bygger på enkätsvar från den så kallade MONICA-studien (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease), som är en befolkningsundersökning som tittar på riskfaktorer och trender inom hjärt- och kärlsjukdomar. Studien startade 1985 i Norrbotten och Västerbotten. Bakgrunden till att man riktade in sig på norra Sverige var att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och stroke var högre än i andra delar av landet.
MONICA-studien genomförs var femte år och totalt har cirka 12 000 slumpmässigt utvalda personer deltagit i undersökningarna. Den senaste studien genomfördes 2022 och innehöll 8 frågor om deltagarnas bastuvanor.
Källa: Uppsala universitet