Annons:

”Barnmorskor ska inte behöva avsluta liv”

Publicerad maj 16, 2021 – av Markus Andersson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Den 5 maj på Internationella barnmorskedagen släppte föreningen Människovärde en ny rapport om samvetsfrihet vid abort och dödshjälp och slår fast att det är nödvändigt även inom den svenska vården att barnmorskor som utbildats och anställts för att rädda liv inte ska tvingas arbeta med att avsluta dem.

Den kristna föreningen pekar bland annat på att samvetsfrihet är en mänsklig rättighet enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen, men att debatten i Sverige blivit förvrängd och barnmorskor som exempelvis inte vill utföra aborter kallas för ”vårdvägrare” och liknande.

”Att samvetsfrihet gäller vid ingrepp som abort och dödshjälp är dock i enlighet med Resolution 1763:2010, som med majoritet antagits av Europarådets parlamentariska församling”, konstaterar man.

– Att samvetsfrihet nämns som en egen punkt i internationella rättighetsdokument är ingen slump. De mänskliga rättigheterna tillkom som en motreaktion efter andra världskrigets förtryck, där alltför många underlåtit eller inte tillåtits att följa samvetet, säger Brita Storlund, kommunikatör på Människovärde och författare till rapporten.

Annons:

Föreningen menar också att samvetsfriheten inte innebär att exempelvis barnmorskor ska kunna välja bort sitt yrkes huvuduppgifter utan om friheten att avstå från att avsluta mänskliga liv – någonting som torde vara en grundläggande frihet i demokratier.

I rapporten argumenterar man bland annat för att termen ”vårdvägran” i samband med aborter bygger på ett missförstånd och saknar stöd i såväl FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som Europakonventioner. Man pekar också på att det knappast är någon dygd att lyda order utan att reflektera över det egna samvetet samt att samvetsfrihet i praktiken är ett ”motmedel mot totalitarism”.

”Enligt förarbetet (till lagtexten)är samvetsfrihet vid abortingrepp självklar för dem som av religiösa eller moraliska skäl önskar avstå. Arbetsgivaren förväntades redan på 1970-talet lösa sådana situationer schematiskt, och detta förhållningssätt höll man fast vid även vid senare uppföljningar av abortlagen. Samvetsfrihet ansågs så självklar och underförstådd att det inte behövdes uttryckas i själva lagtexten, och samvetsfrihet tillämpades också i praktiken.36Genom nuvarande digitaliserade system torde schemaläggning ytterligare ha underlättats”, konstaterar man

Man lyfter också fram hur svenska barnmorskor nekats anställning i Sverige när de åberopat samvetsfrihet men istället fått arbete i Norge – där samvetsfriheten aktivt tillämpas sedan minst 40 år tillbaka.

”Huvuduppgiften med barnmorskeyrket är att hjälpa till vid förlossningar och att hjälpa nyblivna mammor och deras nyfödda barn på BB”, skriver man vidare och menar att aborter bara en mycket liten del av arbetsuppgifterna och utbildningen.

Rapportförfattarna oroar sig också för att sjukvårdspersonal i framtiden kommer att tvingas delta i aktiv dödshjälp på samma sätt som man tvingas delta i aborter idag och pekar på att särskilt liberala debattörer nu går i bräschen för att dödshjälp ska bli verklighet i Sverige.

Ur ett europeiskt perspektiv är det Sverige som sticker ut och en majoritet av de europeiska medlemsländerna tillämpar redan samvetsfrihet vid abortverksamhet och annars finns samvetsfriheten i olika former inskrivet i landets grundlagar.

Vidare pekar man på att alla EU:s länder har en skyldighet att följa de mänskliga rättigheterna och att man dessutom är bundna att arbeta aktivt för att rättigheterna efterföljs och genomförs - däribland rätten för barnmorskor att slippa utföra aborter.

Man noterar att Sverige idag är det enda land i Europa som saknar samvetsfrihet i såväl abortlagstiftningen som grundlagen och att detta leder till att framför allt kristna barnmorskor riskerar att utsättas för diskriminering. I diktaturer runt om i världen tillämpas dock mycket sällan samvetsfrihet.

”Samvetsfrihet är en mänsklig rättighet enligt internationella dokument. Inga bindande rättighetsdokument har dock erkänt abort som en mänsklig rättighet. I rättsfallet A, B och C mot Irland har Europadomstolen fastslagit att abort inte är en mänsklig rättighet. Hade det varit det, hade väl höga aborttal varit att eftersträva. I de flesta länder ses dock höga aborttal som något problematiskt”, skriver man i sin slutsats.

Man menar också att ”barnmorskors och läkares livräddande uppgift” måste skyddas och bevaras och att det knappast kan krävas att de som utbildar sig för att rädda liv ska tvingas vara delaktiga i att ta liv. Därför anser man att samvetsfriheten absolut inte bör begränsas vid aborter utan att det tvärtom är där den är som viktigast.

”Samvetsfrihet handlar inte om att vårdpersonal godtyckligt ska välja bland arbetsuppgifter. Resolution 1763:2010, som antagits av Europarådets parlamentariska församling, har dock klargjort att samvetsfrihet för vårdpersonal gäller vid abortverksamhet och dödshjälp, d.v.s. vid frågor om liv och död. Har vårdpersonal övertygelsen att livet börjar vid befruktningen och avslutas vid den naturliga döden, får de enligt resolutionen inte diskrimineras på grund av att de inte kan tänka sig att delta i utsläckandet av mänskligt liv. Att det inte är en mänsklig rättighet att bli barnmorska eller läkare, vilket ofta anförs i debatten, är därför inget relevant argument”, står det också att läsa.

Samvetsfrihet åsyftar friheten att utan risk för diskriminering och förföljelse kunna följa sin religiösa eller moraliska övertygelse i handling, underlåtelse till handling eller med ord.

Samvetsfriheten erkänns och skyddas av såväl Europakonventionen som FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.

”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor”, står det att läsa i artikel 18 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Unga som går mer har färre psykiska besvär

Barns hälsa

Publicerad Idag 08:40 – av Emil Fjellstedt
Jeansklädda ben och sneakers i gräs, med en turkos sko med vit rosett i förgrunden.
Genrebild. Fler dagliga steg var i studien kopplade till färre självrapporterade psykiska besvär ett år senare.

Ungdomar som går mer i vardagen rapporterar färre psykiska besvär ett år senare. Sambandet planar inte ut, ens bland de mest aktiva, enligt en ny studie från King's College London.

Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open, bygger på det amerikanska forskningsprojektet ABCD. Projektet följer barns hjärnutveckling på 21 orter i USA.

Forskarna följde 5 515 ungdomar i åldern cirka 11–12 år. De bar en Fitbit på handleden i tre veckor. Ett år senare fyllde ungdomarna själva i Brief Problem Monitor, ett frågeformulär om oro, nedstämdhet, uppmärksamhetsproblem och beteendeproblem.

Ju fler steg om dagen, desto färre besvär rapporterade de. Gruppen som gick färre än 5 000 steg hade mest besvär. För varje högre stegkategori minskade besvären, och de som gick minst 12 000 steg om dagen låg lägst. Någon punkt där sambandet planade ut kunde forskarna inte se.

Hjärnavbildningar visade också att de som gick mer hade något tjockare hjärnbark i två områden, som enligt universitetet är inblandade i rörelse och i att reglera känslor. Skillnaderna var små. Tjockleken i det ena området kunde statistiskt förklara en del av sambandet med den psykiska hälsan, men studien visar ingen orsaksmekanism.

Med skolbetygen fanns inget samband i huvudanalysen. Bara i en kompletterande gruppjämförelse hade de som gick mellan 10 000 och 11 999 steg något bättre betyg än de minst aktiva.

Studien bygger på observationer och kan inte visa att promenaderna i sig förbättrar måendet. Sambandet höll när forskarna tog hänsyn till ungdomarnas tidigare psykiska besvär, men det går inte att utesluta att de som mådde bättre helt enkelt rörde sig mer. Ungdomarna i analysen kom också oftare från mer välbärgade familjer än de som föll bort.

Medförfattaren Amanda Paluch lyfter fram vardaglig rörelse:

— Målet är att hitta realistiska, hållbara sätt att röra sig mer, genom vardagliga möjligheter som att gå till skolan, aktiv lek och aktiviteter som barn faktiskt tycker om, säger hon i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

För lite och för mycket salt kan skada minnet

Publicerad Igår 08:10 – av Markus Andersson
Träsked fylld med vitt salt.

Möss som fick extremt lite eller extremt mycket salt fick svårare att minnas i en labyrint och att skilja ett nytt föremål från ett bekant. Båda dieterna försämrade minnet jämfört med normal saltmängd.

Resultaten redovisas i en studie i Food Research International. Mössen hade fått mänskliga tarmbakterier och åt de olika dieterna i 14 veckor.

I den Y-formade labyrinten testades deras kortvariga rumsminne. Ett annat test prövade om de kunde skilja ett nytt föremål från ett som de redan hade mött. Både lågsaltgruppen och högsaltgruppen klarade uppgifterna sämre än mössen som fick normal saltmängd.

Det rörde sig om extrema laboratoriedieter: 0,1 procent mot 8 procent salt, enligt Medical Xpress, inte vanlig saltrestriktion.

Högsaltgruppen fick de svåraste minnesstörningarna och visade dessutom mer ångestliknande beteende och större törst, enligt PsyPost. Den saltrika kosten kopplades också till inflammationsdrivande tarmbakterier och ökade inflammationsämnen i blodet.

Lågsaltgruppen fick däremot sämre minne utan påvisbar inflammation i kroppen. Försämringen kopplades i stället till att tarmbakteriernas ämnesomsättning sjönk och signalämnen från tarmen minskade. Även proteiner som behövs för kontakten mellan nervceller minskade i hjärnans minnescentrum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler cancerdödsfall kopplas till alkohol i USA

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En man sitter med handen mot pannan och håller ett glas med alkohol.
Arkivbild. Hårdast drabbade är män över 55 år, främst av levercancer.

Antalet cancerdödsfall i USA som kan kopplas till alkohol har mer än fördubblats på drygt 30 år. Hårdast drabbas män över 55 år, främst av levercancer.

Enligt en studie som publicerades den 2 september 2026 i The Lancet Regional Health – Americas steg antalet cancerdödsfall som kan kopplas till alkohol från 11 361 år 1990 till 23 126 år 2023. För att uppskatta antalet har de vägt samman uppgifter om alkoholkonsumtion från hälsoundersökningar och försäljningsstatistik med cancerdata från Global Burden of Disease. Det handlar alltså om uppskattningar, inte om dödsfall där alkohol har antecknats som dödsorsak.

Män över 55 år är hårdast drabbade, främst av levercancer. Bland kvinnor i samma ålder är sambandet starkast för bröstcancer. Bland män mellan 20 och 54 år är tarmcancer den vanligaste alkoholrelaterade cancerdöden.

— Det viktigaste att ta med sig är en större medvetenhet om att alkohol kan påverka cancerrisken även bortom levern, säger Chinmay Jani, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från University of Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lingonjuice kan förbättra munhälsan

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt

Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).


Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.


Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.