En tredjedel av svenskarna upplever svårigheter med att betala för grundläggande behov som hyra och mat, enligt en ny undersökning. Samtidigt uttrycker många stark oro över sin ekonomiska situation.
De som har bättre hälsa har också bättre finansiellt välbefinnande, visar undersökningen från Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten. Samtidigt uppger de som oroar sig mer över ekonomin att de har sämre hälsa.
– Undersökningen bekräftar som förväntat att ekonomisk och allmän hälsa går hand i hand. Ekonomisk oro skapar en sårbarhet och påverkar det övergripande finansiella välbefinnandet, säger Sofia Tyréus, senior projektledare för finansiell folkbildning på Finansinspektionen.
Majoriteten tillfrågade anger att de har ett gott finansiellt välbefinnande, dock rapporterar ungefär en tredjedel att de känner oro eller stress över sin ekonomi. Samma andel har haft svårigheter att täcka löpande utgifter som hyra och mat det senaste året. Dessutom uppger tre av fem att de skulle kunna hantera en oväntad utgift motsvarande en månadslön utan att behöva låna.
Kvinnor och barnfamiljer
Det framgår att män, ålderspensionärer och högutbildade arbetande personer utan barn, samt hushåll med en nettoinkomst på 50 000 kronor eller mer i månaden, ofta rapporterar högre ekonomiskt välbefinnande. Å andra sidan rapporterar kvinnor, flerbarnshushåll, ensamstående, utlandsfödda och hushåll med en nettoinkomst under 25 000 kronor ofta lägre ekonomiskt välbefinnande.
Denna undersökning utfördes av Origo Group på uppdrag av Finansinspektionen i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Den genomfördes under november och december 2023 och inkluderade över 2 000 respondenter i åldrarna 18 till 79 år.
Fakta: Finansiellt välbefinnande
Kan även kallas ekonomisk hälsa och handlar om i vilken utsträckning en individ har möjlighet att uppfylla sina ekonomiska behov och har beredskap för att hantera ekonomiska kriser.
Källa: Finansinspektionen