Annons:

Inga åtgärder mot kurdiska terrorklassade gruppers finansiering

Uppdaterad 18 januari 2023, Publicerad 17 januari 2023 – av Isac Boman
Tv. Kurdiska gerillakrigare från YPG. Th. SEB:s logotyp.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 800,00 SEK 82% Mål: 75 000,00 SEK

Nya Dagbladet har liksom tusentals svenskar fått sina bankkonton och tjänster nedstängda med hänvisning till "bristande kundkännedom" och bankernas plikt att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism.

Rojavakommittéerna står mycket nära det kurdiska marxistisk-leninistiska PKK (Kurdistans Arbetarparti) som under lång tid uppmärksammats för våldsdåd i Turkiet. Officiellt samlar man också in pengar till dess systerorganisation i Syrien - milisgruppen YPG, men tillåts trots detta ha kvar sina konton på SEB. Finansinspektionen har heller inte sett några skäl att utreda finansieringen.

Det var sajten Avmaskerat som först uppmärksammade att storbanken SEB tillhandahåller konton åt Rojavakommittéerna, som beskriver sig som ett "nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan". Bland annat säljer man propagandamaterial för PKK, så som tröjor och flaggor med gruppens emblem. Vidare skriver gruppen öppet på sin hemsida att man samlar in pengar till YPG, den väpnade grenen av PKK:s syriska systerparti PYD och dess kvinnobrigad.

PKK-flagga till försäljning. Foto: faksimil/Heval Förlag

1984 klassades PKK som terroristorganisation av Sverige, som första land efter Turkiet, en stämpel som fortfarande formellt är kvar trots att Nationellt centrum för terrorhotbedömning sedan 2017 bedömt att det inte finns någon risk att PKK begår terrorbrott i Sverige.

Annons:

PKK har klassats som terrororganisation av USA 1997, av Nato och ett stort antal andra stater, bland dem Japan, Iran och Israel. FN har dock inte klassat PKK som terrorister, och inte heller Ryssland.

När Avmaskerat kontaktar SEB för att höra vad de anser om att deras konton används för att samla in pengar till terrorkopplade militanta grupper och för att sälja propaganda för terrorklassade grupper, får man svaret att banken inte kan kommentera ärendet men att man ”följer lagstiftningen”.

Fria Tider tog i sin tur kontakt med Finansinspektionen (FI) för att höra om de inlett någon utredning mot SEB sedan det framkommit att banken upplåtit konton till en grupp med tydliga terroristkopplingar. Enligt penningtvättslagen får en bank nämligen inte ha kunder som riskerar att ägna sig åt finansiering av terrorism.

– Vi uttalar oss inte om enskilda fall. Vi har inte så mycket mer att säga om det, säger Tomas Tolonen, presstalesman för FI, till Fria Tider och hävdar att ”det är upp till banken att följa reglerna”.

Tolonen fortsätter sedan att vägra svara på frågor om huruvida en svensk bank kan öppna konto åt en terrororganisation och samtidigt följa penningtvättslagen utan vill istället att Fria Tiders journalist ska ”mejla eventuella följdfrågor”. Han medger dock att han inte tror att någon utredning inletts mot SEB, men vägrar att ge journalisten kontaktuppgifter till den som fattat beslutet.

– Inte vad jag känner till. Men vi är en väldigt transparent och öppen myndighet, så när vi inleder en granskning så kan du se det på vår hemsida.

När Fria Tiders journalist konstaterar att det inte står någonting på hemsidan om någon granskning av SEB säger Tolonen att ”utifrån det så skulle i alla fall jag dra slutsatsen att det inte har inletts någon granskning”.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur tidningen fått sina bankkonton låsta för utlandsbetalningar och hur Länsförsäkringar Bank också hotat att stänga ner tidningsledningens privata konton. Nedstängningen föregicks av en längre tids påtryckningar med frågor kopplade till just ”bristande kundkännedom” där man hänvisade till bland annat just lagen mot ”penningtvätt och finansiering av terrorism”.

Tidningen har också uppmärksammat hur ett stort antal privatpersoner och småföretagare behandlats på samma sätt och fått sina liv förstörda av bankerna, som godtyckligt stängt ner deras konton och gjort det omöjligt för dem att betala räkningar och löpande kostnader.

Samtidigt tillåts alltså en gruppering ha kvar sina konton hos SEB trots att man säljer propaganda för PKK, som av Turkiet och Storbritannien klassats som en terroristorganisation och officiellt samlar in pengar åt dess militanta systerorganisation.

Fria Tider noterar också att Sverige genom Nato-avtalet med Turkiet förbundit sig att ”förhindra PKK:s och alla andra terroristorganisationers verksamhet och tillväxt samt aktiviteter från individer, grupper eller nätverk som är knutna till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer”, samt att Sverige förbundit sig att ”förbjuda alla finansierings- och rekryteringsaktiviteter som bedrivs av PKK och andra terroristorganisationer samt deras förgreningar, medlemmar eller inspirerade grupper eller nätverk”.

Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)

1856 grundades Stockholms Enskilda Bank av André Oscar Wallenberg och var det namn som användes fram till 1972 då banken slogs ihop med Skandinaviska Banken och tillsammans bildade Skandinaviska Enskilda Banken.

Nästan 170 år senare är det fortfarande en medlem ur den inflytelserika familjen Wallenberg som styr banken – nämligen Marcus Wallenberg som sedan 2005 är bankens ordförande.

Marcus Wallenberg har beskrivits som en av Sveriges allra mest inflytelserika makthavare och har nära kopplingar till den absoluta globalisteliten – bland annat genom Bilderberggruppen vars möten han deltagit på under flera decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Bonnier tar över lokalpressen – och håvar in statens mediestöd

Statliga mediestödet

Publicerad Idag 13:29 – av Emil Fjellstedt
Bonnierhusets höga tegeltorn och lägre byggnadsdelar i Stockholm i vinterljus, med snö och kala träd i förgrunden.
Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor i EBITA för 2025. Samma år fick Bonnier-sfären 383 miljoner kronor i mediestöd. Arkivbild av Bonnierhuset i Stockholm.

Bonnier stärker greppet om den svenska lokalpressen. Samtidigt får Bonnier-sfären omkring hälften av statens mediestöd och Bonnier News redovisar sitt högsta resultat någonsin.

År 2000 var Bonnier den dominerande tidningsägaren i 36 svenska kommuner. I dag är antalet 129, enligt en granskning från tidningen Journalisten som Kvartal rapporterar. Enligt samma granskning går omkring hälften av det statliga mediestödet till koncerner där Bonnier är ägare eller delägare.

Bonnier har stärkt sin ställning genom att köpa lokaltidningar och bli delägare i andra tidningskoncerner. Bonnier äger sedan 2022 30 procent av Gota Media och sedan 2025 lika stor andel av NWT Gruppen. De två regionala koncernerna äger i sin tur var sin del av Bonnier News Local.

383 miljoner till Bonnier-sfären

För 2025 fick Bonnier, NWT och Gota Media tillsammans 383 av de 830 miljoner kronor som delades ut i mediestöd, omkring 46 procent, skriver EFN. Bonnier ensamt tog den största andelen.

Potten växer. För 2026 har Mediestödsnämnden beviljat 894 miljoner kronor till 158 medier. Därtill kommer distributionsstöd på omkring 30 miljoner kronor som betalas ut i efterhand.

Bonnierägda DN:s chefredaktör Peter Wolodarski skrev 2023 att tidningen inte tänkte söka stöden: "Det stärker vårt oberoende från det politiska systemet att inte ta emot bidragen, även om vi formellt har rätt till dem".

I dag leder Wolodarski affärsområdet där Bonnier News Local ingår. Bonnier kunde totalt få drygt en kvarts miljard kronor i mediestöd 2025. Även Bonniertidningen Expressen, som numera lyder under honom, har sökt stöd.

Miljardvinst för första gången

Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor för 2025, jämfört med 836 miljoner året före. Siffran avser EBITA, ett rörelseresultatmått som inte inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Koncernen omsatte 10,9 miljarder kronor, enligt dess bokslut.

Intäkterna från digitala prenumerationer steg med 14 procent. Affärsområdet Consumer, som riktar sig till privatpersoner, ökade sin vinst från 486 till 754 miljoner kronor.

Vd Anders Eriksson lyfter i bokslutet fram "en stark lönsamhet som möjliggör långsiktig finansiering av och investering i innehåll, varumärken och verksamheter".

Kritiken mot koncentrationen är känd i koncernen. Pia Rehnquist, affärsområdeschef för Bonnier News Local, kommenterade den våren 2025:

— Jag har full förståelse för att det kan sticka i ögonen för en del, sade hon.

Mediestödets syfte är enligt Mediemyndigheten att främja allmänhetens tillgång till "oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet" och att bidra till "en mångfald av allmänna nyhetsmedier". Frågan är vilken mångfald staten köper när omkring hälften av pengarna hamnar hos Bonnier och dess delägda partner – en ägare som redan dominerar i 129 kommuner och nyss slog vinstrekord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gaspriset i Europa på högsta nivån sedan 2022

Energikrisen

Publicerad Igår 10:23 – av Redaktionen
LNG-terminalen i Świnoujście med vita lagringstankar och industribyggnader bakom ett stängsel.
EU:s gaslager var omkring 75 procent fulla den 26 oktober, enligt Gas Infrastructure Europe. Arkivbild från LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.

Europas gaspris passerade på måndagen 97 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan december 2022. Lagren inför vintern är bara tre fjärdedelar fyllda.

Grossistpriset på europeisk naturgas var på måndagen det högsta på nästan fyra år. På tisdagen gav det vika något och handlades kring 95–96 euro, uppger Trading Economics, men ligger fortfarande nära flerårshögsta. Priset är ungefär tre gånger så högt som för ett år sedan och drygt en tredjedel högre än för en månad sedan.

Rekordet från mars 2022, 345 euro, är fortfarande långt borta. Lagren ger ändå ett tydligt besked. Gas Infrastructure Europe, som samlar in lagerdata från operatörerna, redovisar att EU:s lager var fyllda till 74,92 procent den 26 oktober. Tyskland, med EU:s största lagerkapacitet, låg på 61,65 procent.

Trading Economics kallar nivån den lägsta för årstiden som någonsin uppmätts. Temperaturen väntas sjunka över kontinenten, vilket ökar uppvärmningsbehovet, och oplanerade avbrott i Norge drar ner tillgången ytterligare. Europa och Asien tävlar dessutom om samma laster, och konkurrensen kan hårdna när kylan sätter in.

Marknaden är särskilt känslig för flytande naturgas, LNG. Det är gas som kyls ned till vätska så att den kan fraktas med tankfartyg. Attackerna mot fartyg i Hormuzsundet fortsätter, och det håller oron för leveranserna uppe. Hoppet om fred efter samtal mellan Saudiarabien, Turkiet, Pakistan och Iran på måndagen var det som drog ned priset på tisdagen.

Siffrorna gäller grossistpriset. Det är inte detsamma som hushållens räkning.

Rysk gas på väg ut

Samtidigt stänger EU dörren till den ryska gasen. Enligt EU-kommissionen har unionens beroende av rysk gas minskat från 45 procent av importen 2021 till 12 procent 2025. EU-länderna antog i januari en förordning som förbjuder rysk rörledningsgas och LNG permanent.

De återstående 35 miljarder kubikmetrarna som importeras varje år ska vara borta från marknaden om mindre än två år. Kommissionen anger att EU betalar omkring 10 miljarder euro om året för den gasen.

Trading Economics räknar med att priset når 98,20 euro vid utgången av fjärde kvartalet och 119 euro om tolv månader.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Strömmen gick hos Google – kunder kom inte åt sina egna pengar

Digitaliseringen

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Google-skylt på glasfasaden ovanför entrén till Googles kontor vid King's Cross i London.
Ett fel i Google Clouds London-zon slog mot banker och andra samhällstjänster. Arkivbild från Googles kontor vid King's Cross i London, inte den drabbade serveranläggningen.

Ett strömavbrott i Googles molndatacenter i London slog på tisdagen ut bankappar och kortbetalningar i Storbritannien. Även budgetappen Emma och domstolarnas videolänkar i England och Wales drabbades.

Felet uppstod i Googles molnregion europe-west2 i London och började klockan 08.08 svensk tid den 20 oktober. En "elhändelse" slog ut zonen europe-west2-b, skriver bolaget på sin statussida.

Klockan 14.44 svensk tid meddelade Google att merparten av kundernas drift i regionen hade börjat återhämta sig. Helt återställt var det inte. Molntjänsterna i den drabbade zonen låg fortfarande nere, och i resten av regionen kunde kunderna råka ut för fel och nätverksstörningar. Google har bett om ursäkt.

Molnlöftet som sprack

Revolut slogs ut redan på morgonen. En person med insyn uppger för nyhetsbyrån Reuters att bankens problem hängde ihop med störningen hos Google Cloud.

De flesta av bankens tjänster låg helt eller delvis nere, bland annat kortbetalningar, överföringar, kontantuttag och inloggning. Under förmiddagen kom mer än 1 500 rapporter om problem med Revolut in till Downdetector, en sajt som samlar användarnas felanmälningar.

På X lugnade banken med att "alla våra kunders pengar och data är säkra".

I september i fjol utökade Revolut samarbetet med Google Cloud i ett flerårigt avtal värt miljontals dollar. Googles "säkra, skalbara infrastruktur" skulle enligt banken garantera "sömlös prestanda", även när kundbasen växer.

Domstolar och budgetappar drabbades

Avbrottet nådde långt utanför Revolut. Den brittiska domstolsmyndigheten HMCTS fick problem med den molnbaserade videoplattform som används för säkra videolänkar till rättegångar i England och Wales, rapporteras det.

Vid Southwark Crown Court i London konstaterade domaren i rättegången mot Russell Brand att det hade varit problem med Google men att systemet var igång igen. Journalister som följer mål via plattformen uppgav att den fungerade strax efter Googles uppdatering vid lunchtid.

Budgetappen Emma skrev till sina användare att appen låg nere "på grund av ett avbrott i Google Cloud som påverkar tjänster i London".

Halifax, som ägs av Lloyds Banking Group, bekräftade att kunder hade problem med appen och internetbanken. Samtidigt rapporterade hundratals användare störningar hos Lloyds Bank och HSBC till Downdetector.

Rapporter kom också in om Royal Mail, paketbolaget DPD och bostadssajten Rightmove. Om alla dessa problem hade samma orsak har inte bekräftats.

Ett fel i London, följder långt bort

Videolänkarna till rättegångarna, budgetappen och digitalbanken har helt olika kunder och uppdrag. Ändå fick alla tre problem samma morgon, och spåren leder till samma leverantör.

Det räckte att strömmen svek i en enda zon i London. Googles råd till de drabbade företagen var att om möjligt flytta sina system till en annan zon eller region.

Kunden vid kassan kan inte flytta sitt kort någonstans. Pengarna kan stå kvar på kontot, men när systemen bakom dem ligger nere går de inte att använda.

En drabbad skriver under signaturen Jonas till Nya Dagbladet: "Jag står och ska köpa frukost men kan inte betala. Med begränsade uttag är det dessutom svårt att ha kontanter. Hur ska man kunna lita på det finansiella systemet när man blir av med tillgången till sina egna pengar?"

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Revolut drabbat av stort avbrott – kunder nekas kortköp

Uppdaterad 20 oktober 2026, Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Händer håller en mobiltelefon som visar Revoluts svenska appgränssnitt.
Driftstörningen hos Revolut berör bland annat inloggning och betalningar.

Revolut-kunder i flera länder uppger att de inte kom åt sina pengar på tisdagsmorgonen, och vissa att kortet nekades i butik, när flera av bankens tjänster slogs ut.

Störningen drabbade appen, kortbetalningar, överföringar, uttag i bankomat och kundsupport, uppger BBC. Strax efter klockan åtta brittisk tid hade Downdetector fått över 1 500 felrapporter. Revolut har enligt egen uppgift över 80 miljoner kunder i världen.

Kunder i bland annat Storbritannien, Frankrike och Spanien rapporterade problem. Det är oklart om alla användare drabbades.

I inlägg på X beskriver en kund att ha blivit förnedrad vid matinköpet när korten nekades. En annan kund på semester i Grekland skriver att Revolut inte fungerar på tre konton.

Revolut talar själv om ett tjänsteavbrott som påverkar flera funktioner och säger att ingenjörer arbetar med att återställa full drift. Bolaget uppger också att kundernas pengar och data är säkra.

Statussidan: 27 tjänster

Vid kontrollen av bankens statussida listades alla 27 tjänster som drabbade av en pågående incident. Revolut anger att incidenten upptäcktes den 20 oktober klockan 09.47 svensk tid.

Banken skriver att teamet undersöker problemet och arbetar på en lösning, och att sidan uppdateras när felet är åtgärdat. Någon orsak eller tid för återställning anges inte.

Bland de drabbade tjänsterna fanns kortbetalningar, inloggning, överföringar, bankomatuttag, valutaväxling, aktiehandel, kryptovaluta och supportchatten. Tjänster för företag och handlare berördes också, bland annat inloggning, överföringar och betalningar via API.

Även svenska kunder har hört av sig till Nya Dagbladet och uppger att de påverkas av driftstörningarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.