MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 21 april 2025

måndag 21 april 2025

Inga åtgärder mot kurdiska terrorklassade gruppers finansiering

publicerad 17 januari 2023
– av Isac Boman
Tv. Kurdiska gerillakrigare från YPG. Th. SEB:s logotyp.

Nya Dagbladet har liksom tusentals svenskar fått sina bankkonton och tjänster nedstängda med hänvisning till ”bristande kundkännedom” och bankernas plikt att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism.

Rojavakommittéerna står mycket nära det kurdiska marxistisk-leninistiska PKK (Kurdistans Arbetarparti) som under lång tid uppmärksammats för våldsdåd i Turkiet. Officiellt samlar man också in pengar till dess systerorganisation i Syrien – milisgruppen YPG, men tillåts trots detta ha kvar sina konton på SEB. Finansinspektionen har heller inte sett några skäl att utreda finansieringen.

Det var sajten Avmaskerat som först uppmärksammade att storbanken SEB tillhandahåller konton åt Rojavakommittéerna, som beskriver sig som ett ”nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”. Bland annat säljer man propagandamaterial för PKK, så som tröjor och flaggor med gruppens emblem. Vidare skriver gruppen öppet på sin hemsida att man samlar in pengar till YPG, den väpnade grenen av PKK:s syriska systerparti PYD och dess kvinnobrigad.

PKK-flagga till försäljning. Foto: faksimil/Heval Förlag

1984 klassades PKK som terroristorganisation av Sverige, som första land efter Turkiet, en stämpel som fortfarande formellt är kvar trots att Nationellt centrum för terrorhotbedömning sedan 2017 bedömt att det inte finns någon risk att PKK begår terrorbrott i Sverige.

PKK har klassats som terrororganisation av USA 1997, av Nato och ett stort antal andra stater, bland dem Japan, Iran och Israel. FN har dock inte klassat PKK som terrorister, och inte heller Ryssland.

När Avmaskerat kontaktar SEB för att höra vad de anser om att deras konton används för att samla in pengar till terrorkopplade militanta grupper och för att sälja propaganda för terrorklassade grupper, får man svaret att banken inte kan kommentera ärendet men att man ”följer lagstiftningen”.

Fria Tider tog i sin tur kontakt med Finansinspektionen (FI) för att höra om de inlett någon utredning mot SEB sedan det framkommit att banken upplåtit konton till en grupp med tydliga terroristkopplingar. Enligt penningtvättslagen får en bank nämligen inte ha kunder som riskerar att ägna sig åt finansiering av terrorism.

– Vi uttalar oss inte om enskilda fall. Vi har inte så mycket mer att säga om det, säger Tomas Tolonen, presstalesman för FI, till Fria Tider och hävdar att ”det är upp till banken att följa reglerna”.

Tolonen fortsätter sedan att vägra svara på frågor om huruvida en svensk bank kan öppna konto åt en terrororganisation och samtidigt följa penningtvättslagen utan vill istället att Fria Tiders journalist ska ”mejla eventuella följdfrågor”. Han medger dock att han inte tror att någon utredning inletts mot SEB, men vägrar att ge journalisten kontaktuppgifter till den som fattat beslutet.

– Inte vad jag känner till. Men vi är en väldigt transparent och öppen myndighet, så när vi inleder en granskning så kan du se det på vår hemsida.

När Fria Tiders journalist konstaterar att det inte står någonting på hemsidan om någon granskning av SEB säger Tolonen att ”utifrån det så skulle i alla fall jag dra slutsatsen att det inte har inletts någon granskning”.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur tidningen fått sina bankkonton låsta för utlandsbetalningar och hur Länsförsäkringar Bank också hotat att stänga ner tidningsledningens privata konton. Nedstängningen föregicks av en längre tids påtryckningar med frågor kopplade till just ”bristande kundkännedom” där man hänvisade till bland annat just lagen mot ”penningtvätt och finansiering av terrorism”.

Tidningen har också uppmärksammat hur ett stort antal privatpersoner och småföretagare behandlats på samma sätt och fått sina liv förstörda av bankerna, som godtyckligt stängt ner deras konton och gjort det omöjligt för dem att betala räkningar och löpande kostnader.

Samtidigt tillåts alltså en gruppering ha kvar sina konton hos SEB trots att man säljer propaganda för PKK, som av Turkiet och Storbritannien klassats som en terroristorganisation och officiellt samlar in pengar åt dess militanta systerorganisation.

Fria Tider noterar också att Sverige genom Nato-avtalet med Turkiet förbundit sig att ”förhindra PKK:s och alla andra terroristorganisationers verksamhet och tillväxt samt aktiviteter från individer, grupper eller nätverk som är knutna till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer”, samt att Sverige förbundit sig att ”förbjuda alla finansierings- och rekryteringsaktiviteter som bedrivs av PKK och andra terroristorganisationer samt deras förgreningar, medlemmar eller inspirerade grupper eller nätverk”.

Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)

1856 grundades Stockholms Enskilda Bank av André Oscar Wallenberg och var det namn som användes fram till 1972 då banken slogs ihop med Skandinaviska Banken och tillsammans bildade Skandinaviska Enskilda Banken.

Nästan 170 år senare är det fortfarande en medlem ur den inflytelserika familjen Wallenberg som styr banken – nämligen Marcus Wallenberg som sedan 2005 är bankens ordförande.

Marcus Wallenberg har beskrivits som en av Sveriges allra mest inflytelserika makthavare och har nära kopplingar till den absoluta globalisteliten – bland annat genom Bilderberggruppen vars möten han deltagit på under flera decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska ekonomistudenter kan inte räkna

publicerad Idag 11:10
– av Redaktionen
Många ekonomistudenter på högskolor och universitet förstår inte sådant som de borde lärt sig redan i högstadiet.

Många ekonomistudenter vid högre lärosäten i Sverige saknar idag grundläggande baskunskaper i matematik – och kan inte sådant som de egentligen borde ha lärt sig redan i högstadiet.

Experter varnar för att studenternas undermåliga färdigheter innebär en säkerhetsrisk – eftersom känsliga uppgifter istället måste genomföras i andra länder.

I helgen larmade professorer och lärare vid fem olika svenska universitet om att landets ekonomistudenter inte förstår matematik – de kan varken avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent eller beräkna bråktal. Många uppges också sakna en helt grundläggande förståelse för ämnet, och klarar inte av att inse när eller varför de räknat fel.

Detta har lett till utbildningsansvariga tvingats sänka kraven inom exempelvis företagsekonomi och lägga stora resurser på att försöka förklara räknesätt och andra fundamentala grunder – något som stjäl tid från betydligt viktigare saker.

I förlängningen leder degenereringen till att svensk ekonomisk redovisning behöver göras i andra länder – eftersom kunskaperna kanske inte längre finns i Sverige.

Blir beroende av andra stater

Christina Östberg, professor i företagsekonomi vid Karlstads universitet, är mycket kritisk och menar att den låga kunskapsnivån i praktiken innebär en allvarlig säkerhetsrisk för Sverige.

– Det är ju inte bra för någon part egentligen att vi för ut känsliga uppgifter. Det är inte bra att det går över landets gränser, säger hon i en intervju med statsradion SR.

– Det är en säkerhetsrisk och vi ser ju det på många håll och ifrågasätter det. Är vi beroende av andra stater, finns det risk att det klipps av band, vad händer då i så fall?

Riktade insatser behövs

Hon konstaterar att även vanliga privatpersoner bör kunna räkna ut basala saker som moms eller rabatter när de handlar – och att ekonomer förstås måste kunna detta ännu bättre.

Östberg ser att vissa arbetsuppgifter kopplade till ekonomi redan nu utförs av företag baserade utomlands – och menar att detta ökar risken för att känsliga uppgifter hamnar i fel händer.

Detta väntas också bli allt vanligare om ingen förändring sker, och för att öka kunskapsnivåerna vill hon se rejäla satsningar på högskolornas och universitetens ekonomiutbildningar – men också tidigare insatser riktade till elever i grund- och gymnasieskolor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

C-topp vill att Sverige införskaffar Bitcoinreserv

Nya kryptoekonomin

publicerad 18 april 2025
– av Redaktionen
Enligt Rickard Nordin finns det många fördelar med en svensk Bitcoinreserv - Riksbanken är dock inte intresserade.

Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.

Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.

Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.

Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.

Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.

Vill använda beslagna tillgångar

Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.

På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.

”Riksbanken inte intresserade”

Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.

– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:

– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.

Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snabbladda elbil dyrare än tanka bensin

publicerad 18 april 2025
– av Jan Sundstedt
Elbil

Snabbladdning av elbilar på allmänna och publika stationer har blivit dyrare än att tanka bensin, visar en färsk kalkyl. Däremot är hemmaladdning fortfarande billigare än bensin.

Det är Privata Affärer som har jämfört kostnaderna för att köra en mil med elbil respektive bensinbil. Kalkylen utgår från att en bensinbil drar 0,7 liter bensin per mil och att en elbil förbrukar 2 kilowattimmar per mil.

Med aktuella priser kostar snabbladdning på publika stationer 11,38 kronor per mil, medan bensintanken fylls för 11,02 kronor per mil.

Det innebär att snabbladdning i dagsläget kan vara dyrare än bensin. Denna form av laddning används främst vid längre resor eller när snabb påfyllning krävs, medan hemmaladdning är det vanligaste och mest kostnadseffektiva alternativet för de flesta elbilsägare.

Hemmaladdning billigare

Kalkylen visar att elbilens hemmaladdning är betydligt billigare, med en kostnad som ligger cirka 75 procent under bensinbilens milkostnad.

Kostnaderna påverkas samtidigt av flera faktorer, bland annat körstil, utetemperatur och bilmodellers bränsleförbrukning. Elpriset varierar dessutom beroende på tidpunkt och elleverantör, vilket gör att hemmaladdningens kostnad kan skilja sig åt avsevärt beroende på var i landet man bor och när man laddar bilen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen varnar för sämre tider: ”Detta är något vi aldrig tidigare upplevt”

publicerad 15 april 2025
– av Redaktionen
Elisabeth Svantesson under tisdagens presskonferens.

Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson bedömer att Trumps handelstullar och den oro dessa orsakat kommer att slå också mot den svenska ekonomin.

– Vi hade goda förutsättningar för att få fart på ekonomin. Men sedan hände då detta som vi pratat om väldigt mycket – handelskriget har materialiserats, betonar hon.

Enligt Svantesson höll den svenska ekonomin på att återhämta sig under slutet av 2024 – men denna återhämtning har nu brutits, och det är amerikanerna som pekas ut som skyldiga.

Finansministern menar att förtroendet för USA har fått sig en rejäl törn och kommer att ta lång tid att bygga upp igen – och att Trump-administrationens agerande skadat såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin.

– Det är sorgligt att en av Sveriges partner, USA, agerar på det här sättet, beklagar hon, och fortsätter:

– Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt. Vi har ett handelskrig i en tid när marknader är mycket integrerade.

”Högre kostnader för företag och hushåll”

Även om finansministern medger att handelskrigets konsekvenser är svåra att avgöra på förhand hävdar hon ändå att Sverige står fortsatt starkt ”med statsfinanser i världsklass” och fokus i vårbudgeten ligger enligt Svantesson på att få ”hjulen att snurra” genom olika konjunkturåtgärder som höjt rotavdrag och ökade anslag till Arbetsförmedlingen.

– Vi vet inte alla konsekvenser ännu av handelskriget, men vi vet att det är skadligt… Men med den här budgeten skyddar vi Sverige, och vi är beredda att göra mer, hävdar hon vidare.

Trots åtgärder för 11,5 miljarder kronor förutspår man att arbetslösheten kommer att öka från 8,2 procent idag till 8,6 procent i slutet av året, och att inflationen landar på 2,5 procent , från tidigare 1,9 procent.

Finansdepartementet tror att Sveriges BNP växer med 2,1 procent 2025 – vilket är lägre än tidigare beräkningar. Tillväxten förväntas dock öka under 2026 och 2027, enligt prognosen, som dock kan komma att revideras framöver.

Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp”, bedömer man.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.