MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 12 februari 2025

onsdag 12 februari 2025

EU ingår nya vaccinavtal med Pfizer

publicerad 7 juli 2023
– av Sofie Persson
Ursula von der Leyen - vaccin - EU - Corona
EU:s ordförande Ursula von der Leyen.

EU-kommissionen ingår nya vaccinavtal med Pfizer och ett antal andra läkemedelsbolag för ”framtida globala hälsokriser” som ska innebära att läkemedelsbolagen ”snabbt kan starta produktion” vid ett nytt nödläge.

Det nya avtalet ska skilja sig från tidigare överenskommelser kring covidvaccin och omfattar mRNA-, vektor- och proteinbaserade vacciner, rapporterar Reuters. Bakgrunden till de nya avtalen, menar man, är att Europa behöver vara bättre förberett för framtida hälsokriser.

Avtalen innebär att företagen ska vara redo att reagera på en kris genom att hålla sina anläggningar uppdaterade och övervaka sina leveranskedjor, ”inklusive lagerhållning vid behov”, meddelade kommissionen i ett uttalande. Med andra ord skulle företagen ”snabbt starta produktionen” vid ett nödläge.

Pfizer kommer att ansvara för att producera mRNA-vaccin, spanska Reig Jofre (RJFE.MC) och Laboratorios Hipra SA ska producera proteinbaserade vaccin, medan nederländska Bilthoven Biologicals B.V. ska stå för vektorvacciner.

EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen har länge varit pigg på inköp från läkemedelsjättarna och upphandlade bland annat så mycket som 2,4 miljarder doser av Pfizers kritiserade covidvaccin Comirnaty. Exakt hur mycket av EU-medborgarnas pengar som lades på detta undanhölls länge från EU-medborgarna, men läckta dokument avslöjade senare att det handlade om 15,50 euro per dos för en av leveranserna.

Vilka ekonomiska överenskommelser som innefattas av det nya avtalet EU-ledningen ingått i framgår inte i sammanhanget.

Fastighetsägare ger skötsamma studenter förtur på förstahandskontrakt

Bostadsbristen

publicerad 4 februari 2025
– av Jan Sundstedt

Fastighetsbolaget K2A har sjösatt ett program som ger skötsamma studenter förtur till förstahandskontrakt efter avslutade studier. Initiativet säger man skall syfta till att underlätta ungas inträde på en alltmer ansträngd bostadsmarknad.

K2A, med fastigheter i bland annat Stockholm, Mälardalen och flera studentstäder, erbjuder studenter som har bott hos dem möjlighet att få förtur i bostadskön under det första halvåret efter studierna.

Detta gäller oavsett var studenten tidigare har bott; exempelvis kan en student från Sundsvall få förtur till en lägenhet i Stockholm.

Pontus Ekerljung, tillförordnad marknads- och kommunikationschef på K2A, förklarar att syftet är att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden. Han betonar att det finns studenter som har trivts och fungerat bra som hyresgäster, och att programmet kan hjälpa dessa att ta steget ut på bostadsmarknaden.

Det är svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Det finns personer som har bott hos oss och trivts, och som har fungerat bra hos oss som hyresgäster. Med det här programmet kan vi underlätta för dem att ta steget ut på bostadsmarknaden, säger han till Hem & Hyra.

Steget in i vuxenvärlden

För att kvalificera sig för förturen krävs det inte av studenterna att de tagit examen, men de måste ha genomfört en utbildning. Ekerljung understryker att man inte bara kan läsa enstaka kurser för att få förtur, utan att man ska ha gått en utbildning och tar steget från denna in i vuxenvärlden.

Kriteriet för att anses som skötsam innebär att studenten har skött sina åtaganden som hyresgäst under studietiden. Ekerljung ser även en positiv bieffekt i att programmet potentiellt kan leda till mer skötsamma studenter.

Kritiker kan hävda att förtursprogrammet är orättvist mot andra i bostadskön. Pontus Ekerljung menar dock att den större orättvisan ligger i att det är extremt svårt för unga att komma in överhuvudtaget på dagens bostadsmarknad, och att detta program är ett sätt att bidra till att den problematiken minskar.

Det är svårt för fastighetsägare att veta hur man ska göra för att hitta vägar där man underlättar för unga, men det här är ett sätt.

Handelskriget i Nordamerika igång – Kanada och Mexiko svarar med motåtgärder

Donald Trumps USA

publicerad 2 februari 2025
– av Redaktionen
Mexikos president Claudia Sheinbaum.

Både Kanada och Mexiko har svarat på Donald Trumps nyligen införda tullar genom att själva införa 25-procentiga strafftullar på amerikanska varor. Beslutet togs under natten och markerar starten på ett handelskrig i regionen.

Kanadas premiärminister Justin Trudeau meddelade vid en pressträff att de kanadensiska motåtgärderna kommer att vara omfattande och inkludera vardagliga produkter som öl, vin, frukt, grönsaker och kläder. Enligt kanadensiska Global News betonade Trudeau att Kanada försökt undvika denna situation, men att landet nu tvingas agera.

Han uppmanade även kanadensare att stödja inhemska produkter och överväga att stanna kvar i landet för sina sommarlov.

– Det kan innebära att du justerar dina sommarplaner och väljer att semestra här i Kanada, tillade han.

Även Mexiko har svarat med strafftullar, enligt ett inlägg från president Claudia Sheinbaum på plattformen X. Ytterligare detaljer om de mexikanska tullarnas omfattning och utformning har dock inte offentliggjorts ännu.

Samtidigt har Kina, det tredje landet som Trump riktat tullar mot, skarpt kritiserat de amerikanska åtgärderna. I ett uttalande från det kinesiska handelsdepartementet framgår att landet planerar att anmäla USA till Världshandelsorganisationen (WTO) och vidta ”motsvarande motåtgärder”.

Kina menar att Trumps tioprocentiga tullar är orättvisa och strider mot internationella handelsregler.

Tjeckiens centralbank vill bygga Bitcoin-reserv

Nya kryptoekonomin

publicerad 31 januari 2025
– av Sofie Persson
Tjeckien kan bli första land i EU och Väst att investera aktivt i Bitcoin.

Tjeckiens centralbank överväger att inkludera bitcoin i sina reserver, enligt guvernör Ales Michl. Det är den första västerländska centralbanken som överväger att köpa kryptovaluta.

I en intervju med Financial Times avslöjade Michl att han planerar att lägga fram ett förslag om att inkludera bitcoin i centralbankens reserver. Senare skrev han dock på X att förslaget kräver ytterligare analys och diskussion innan ett beslut kan fattas.

Inget beslut är nära förestående”, skriver han. ”Bitcoin har betydande volatilitet, vilket gör det svårare att dra nytta av dess nuvarande låga korrelation med andra tillgångar”, fortsätter Michl.

Om förslaget godkänns kan upp till fem procent av centralbankens reserver, motsvarande 140 miljarder euro, placeras i bitcoin. Det skulle i så fall göra Tjeckiens centralbank till den första västerländska centralbanken att hålla kryptovaluta i sina reserver.

Sedan Michl tog över ledningen för Tjeckiens centralbank 2022 har han satsat på att diversifiera bankens reserver. Det har bland annat skett genom gradvisa guldköp och en ökad andel aktier i portföljen.

Bitcoin nådde en ny rekordnivå efter att Donald Trump tillträdde som president. Samtidigt förutspår finansjätten BlackRocks vd Larry Fink att kryptovalutan kan nå 700 000 dollar.

I januari investerade Italiens största bank, Intesa Sanpaolo, över en miljon euro i bitcoin.

Sverige donerar nytt jättepaket till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 31 januari 2025
– av Sofie Persson
Försvarsminister Pål Jonson.

Svensk produktion av krigsmateriel kommer att ingå i nästa stödpaket till Ukraina. Paketet blir det största hittills och uppgår till hela 13,5 miljarder kronor.

Regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat det 18:e stödpaketet till Ukraina, där Sverige nu ska upphandla krigsmateriel särskilt avsett att skänkas till landet. En miljard kronor avsätts exempelvis för att tillverka långdistansrobotar och långdistansdrönare.

Vi går från donation till produktion, säger Pål Jonson (M) på en träffpress under torsdagen.

Cirka 6 miljarder ska användas till upphandling från svensk och utländsk försvarsindustri, 3 miljarder doneras och ytterligare 3 miljarder ska doneras av befintligt materiel från Försvarsmakten, bland annat 146 lastbilar, 16 stridsbåtar, 1 500 pansarvärnsrobotar av typen TOW samt 2 000 pansarskott. Sverige ska även tillstå med omfattande utbildningsinsatser.

Totalt uppgår det militära stödet till Ukrainakriget från Sverige nu till cirka 61,9 miljarder kronor, vilket ungefärligen motsvarar hela statsbudgetens årliga utgifter för pensioner. Tidigare har Sverige donerat bland annat flygplan, pansarfordon, jaktrobotar och artillerigranater.