Sverige spås få den svagaste tillväxten i hela EU-området under 2024. Prognosen landar på 0,2 procent tillväxt, samtidigt som hela unionens tillväxt beräknas uppgå till 0,9 procent.
I EU:s ekonomiska vinterprognos har man justerat ner förväntningarna på tillväxten för hela unionen under året. Under 2024 tror man att tillväxten landar på 0,9 procent, trots att man i november förra året spådde att den istället skulle bli 1,3 procent. Kommissionen pekar på hushållens försämrade köpkraft, minskad global efterfrågan på varor från EU-länderna, de höjda styrräntorna och att de stödinsatser som sattes in under corona- och energikriserna drogs tillbaka under 2023.
– De senaste uppgifterna bekräftar att EU:s ekonomi knappt expanderade under 2023 och utsikterna för det första kvartalet 2024 är fortsatt dämpade, säger EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, enligt Europaportalen.
Osäker framtid
Sverige är ett av få medlemsländer vars BNP-prognos faktiskt justerats upp. Men eftersom man förutspår en ökning på endast 0,2 procent, innebär detta att man ändå landar på den lägsta prognosen. Tillväxten i Sverige tror man främst kommer att drivas av att hushållen återfår köpkraft på grund av bland annat lägre räntor. Det finns dock en risk att prognosen slår ännu sämre än väntat, menar Gentiloni.
Annons:
– De framtida ekonomiska utsikterna är tyvärr behäftade med stor osäkerhet, inte minst på grund av Rysslands pågående krig mot Ukraina och de ökande spänningarna i Mellanöstern, säger han.
Det land med den näst lägsta prognosen är Tyskland med 0,3 procent i potentiell tillväxt. Följt av Nederländerna med 0,4 procent och sedan Finland med 0,6 procent. Malta förväntas få den största tillväxten bland EU-länder med 4,6 procent.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Imorgon försvinner regeringens tillfälliga sänkning av energiskatten på bensin och diesel. Om hela förändringen förs vidare till pump blir bensinen cirka en krona dyrare per liter.
Sänkningen gäller till och med idag. Redan imorgon, torsdagen den 1 oktober, återgår energiskatten till den tidigare nivån enligt regeringens tidsplan från i våras.
Enligt regeringens egna beräkningar motsvarar skattesänkningen cirka 1 krona per liter bensin och cirka 0,40 kronor per liter diesel inklusive moms, om hela förändringen förs vidare till pump. Vad bilisterna faktiskt betalar avgörs av pumppriset, inte av skatten ensam.
Regeringen motiverade sänkningen med att kriget i Iran stört de globala energimarknaderna och drivit upp priserna på olja och gas.
Annons:
— I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade finansminister Elisabeth Svantesson när sänkningen presenterades den 30 april.
Nästa höjning har redan ett datum. Koldioxidskatten är enligt Skatteverket sänkt till och med den 30 november 2026, meddelar myndigheten, med 2 kronor och 40 öre på bensin och 2 400 kronor per kubikmeter diesel. När den lättnaden löper ut väntar nästa prishöjning vid pump, om bolagen för vidare hela skatteåtergången.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det krisande Stegra behöver ännu mer pengar. Bara månader efter junis räddningspaket säger styrelsen att stålverket i Boden blir betydligt dyrare att färdigställa än väntat, samtidigt som vd:n byts ut.
Beskedet kom under onsdagen, efter en genomlysning som den nya ägargruppen och styrelsen har gjort under sina första 100 dagar. Stegra skriver att ytterligare kapital krävs, eftersom de beräknade kostnaderna är betydligt högre än man antog i juni. Något belopp anges inte.
Enligt bolaget beror fördyringen främst på stora uppstartskostnader efter att arbetet skalades ned under en längre tid tidigare i år, och på inflation. Tidslinjen för produktionen står fast, hävdar styrelsen.
Styrelseordföranden Leif Johansson medger att finansieringsbehovet är större än man hade hoppats. När ägarna tog över i juni trodde de att pengarna skulle räcka, men kunde inte utesluta att mer skulle behövas. I dag säger han sig tro ännu starkare på projektet än då.
Annons:
Samtidigt får bolaget ny ledning. Håkan Buskhe, vd för Wallenbergs investmentbolag FAM och tidigare vd för Saab, tar över som vd den 1 november. Den mångårige vd:n Henrik Henriksson lämnar posten men stannar som rådgivare.
Stegra har inlett en dialog med de största ägarna, som enligt bolaget ser positivt på att delta i arbetet med att säkra kapitalet. Något färdigt tillskott finns alltså inte.
Skulderna var redan 36 miljarder
Det nya pengahålet uppstår i ett bolag som redan bär en tung skuldbörda. Under 2025 ökade Stegras skulder från 10,8 till 36 miljarder kronor, och förlusten landade på 3,3 miljarder. Bolaget har ännu inga intäkter från stålproduktion och har sagt att den kommersiella produktionen ska inledas under 2027.
I juni slutfördes en finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro, omkring 15,6 miljarder kronor, ledd av ett konsortium under Wallenberg Investments sedan Wallenbergsfären klivit in som ägare.
Skattebetalarna är redan exponerade. Under 2025 aktiverades 7,7 miljarder kronor av Riksgäldens kreditgarantier, och satsningen på så kallat grönt stål har även fått miljardstöd från Energimyndigheten.
Dialogen med ägare, finansiärer, partner och andra intressenter fortsätter, enligt bolaget. Hur stort det nya hålet är har Stegra ännu inte sagt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Palantir-grundaren och ultraglobalisten Alexander Karp har köpt 15 000 hektar skog vid Storsjö kapell i Härjedalen för 235 miljoner kronor. Hans bolag talar om skönhet och bevarande. Köpekontraktet anger dock skogsbruk som syfte, och lokala jaktlag har redan förlorat sin jakträtt.
Affären gjordes i början av september, när skogsbolaget SCA sålde ett sammanhängande skogsområde söder om Storsjö kapell. Köpare är Cladonia Skog AB, ett nystartat svenskt bolag där Alexander Caedmon Karp står som verklig huvudman.
Det var Tidningen Härjedalen som avslöjade vem som står bakom köpet. Karp grundade dataanalysbolaget Palantir 2003 tillsammans med Peter Thiel och Stephen Cohen och är i dag bolagets vd. Palantir har ett börsvärde på omkring 460 miljarder dollar.
Karps svenska bolag sattes upp av Scandinavian Trust, uppger Breakit. Nya Dagbladet har tidigare granskat både Karp och Palantirs krigs- och övervakningsteknik.
Annons:
Skönhet i mejlet, skogsbruk i kontraktet
Jenny Lopes Da Silva är styrelseledamot i Cladonia Skog och försäljningschef på Scandinavian Trust. I ett mejl som Bonniertidningen Expressen citerar beskriver hon köparens avsikter.
"Den nya ägaren är mån om markens skönhet och dess bevarande", skriver hon.
Hon framhåller också vidsträckta naturliga skogslandskap som värdefulla livsmiljöer och som platser för rekreation och återhämtning.
Köpekontraktet säger något annat. Där anges att syftet är att äga och förvalta skogsfastigheten samt att bedriva skogsbruk.
SCA har uppgett att marken inte är optimal för skogsbruk. Varför Karps bolag betalar 235 miljoner kronor för skog som säljaren inte ser som optimal för skogsbruk, och ändå skriver in just skogsbruk som syfte, framgår inte.
Jaktlagen blir av med marken
För dem som använt marken har ägarbytet redan fått konkreta följder. Två jaktlag har förlorat sin jakträtt, och ett tredje förlorar jakten helt nästa år. Jakträtten tillfaller köparen från den 1 juli nästa år.
Beskeden kom tidigt. Redan den 16 juni fick jaktlag veta att de inte längre fick jaga på den arrenderade marken söder om Storsjö kapell. Det var flera månader innan SCA sålde marken i början av september.
Therese Kärngård, kommunstyrelsens ordförande i Bergs kommun, säger att många kommuninvånare känner till marken och att där bedrivits mycket älgjakt.
— Det är klart man drar öronen åt sig. Jag vill säga att jag inte är orolig heller. Men det är klart det väcker frågor, sade hon till SvD.
Dödlig AI – och Palantir redan inne i Sverige
Palantir är inte ett vanligt skogsbolag. Karp har själv beskrivit affärsmodellen i brutala termer: döden och smärtan som tillfogas "våra fiender" kommer mestadels från Palantir. Bolaget bygger militära AI-system som kopplar samman underrättelser, sensorer och vapen – vad Karp själv kallat en "digital dödskedja".
Nya Dagbladet har redogjort för hur tekniken används i krig, bland annat i samarbete med Israels försvarsministerium, och för Palantirs krav på en ny era av AI-driven militär makt. I Sverige har bolaget varit verksamt i omkring 14 år. Försvarsmakten är en bekräftad kund. Polisen har enligt tidigare uppgifter också använt tekniken, men har inte velat berätta hur.
När frågan om att stoppa inköpen nådde partierna i somras valde Sverigedemokraterna att försvara fortsatt användning. Partiet sade sig ha förtroende för att den sker inom lag och säkerhetskrav – trots att det i stor utsträckning är hemligt vilka myndigheter som har avtal och vad de omfattar. Statsminister Ulf Kristersson träffade dessutom både Thiel och Karp under Bilderbergmötet i Stockholm, ett möte som inte kommunicerades öppet, vilket NyD tidigare beskrivit.
Techmiljardärer och skog
Vad Karp själv vill med Härjedalsmarken är inte känt. Det hindrar inte att mönstret är bekant. Bill Gates och andra investerare har backat projekt där skog huggs ner och virket grävs ner, med argumentet att koldioxid ska bindas i klimatpolitikens namn.
Något sådant syfte finns inte belagt i Karps köpekontrakt. Där står skogsbruk. I mejlet står bevarande. I Härjedalen står jaktlagen utan mark.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Joel Iverlöv är affärsansvarig på Dalwebb och ger dig personlig hjälp med ansökan, så att den blir proffsigt utformad, kommer in i tid och han är med dig i resan.
I de flesta län kan regionen stå för ungefär hälften av det ditt småföretag vill investera för att utvecklas. Passa på medan årets ansökningar fortfarande är öppna. Vi hjälper dig att söka stödet för 2026, tar reda på vad som gäller i ditt län och går igenom papperen med dig.
Du driver företaget, träffar kunderna, skriver offerterna, gör jobbet och tar ekonomin på kvällen när arbetsdagen egentligen är slut. Att hålla koll på vilka regionala stöd som finns, vad de går till och hur en ansökan ska se ut hamnar längst ner på listan.
"De flesta företagare jag träffar uppfyller villkoren. Det är bara ingen som har berättat det för dem", säger Joel Iverlöv, affärsansvarig på Dalwebb.
Enligt Joel fastnar många på ansökan. De vet att firman behöver utvecklas, men har varken tiden eller kunskapen att sätta sig in i stödformer och ansökningskrav.
Annons:
Så stort stöd kan du få från regionen om du ansöker nu
I Dalarna kan regionen stå för hälften av investeringar mellan 50 000 och 500 000 kronor, och i Gävleborg kan det också bli hälften. I Värmland kan regionen stå för upp till 60 procent och i Västmanland och Sörmland upp till 80 procent.
Vad som gäller för ditt företag beror på länet, vad investeringen ska användas till och villkoren för det stöd som är aktuellt. Alla får inte pengar. Men det är värt att ta reda på vad som gäller innan du bestämmer dig för att avstå från en investering.
I de flesta län kan regionen stå för hälften eller mer av en investering i ditt företag. Foto: Dalwebb.
Skattepengar som du har varit med och betalat in
Stödet kommer från regionernas utvecklingsmedel, offentliga pengar som företagare som du har varit med och betalat in. Regionerna har avsatt dem för att företagen i länet ska kunna utvecklas.
Ändå går pengarna inte i första hand till dem som bygger något. De går till dem som är bäst på att söka. Bolag med egna ekonomiavdelningar bevakar varje utlysning och vet exakt vilka ord handläggaren vill se, och somliga lever mer på att söka stöd än på att skapa något av värde. Den som står ute hos kund hela dagen hinner inte med sådant, och vet ofta inte ens att det finns pengar att söka.
Pengarna är inte deras. De är lika mycket dina, efter alla år som du har betalat skatt. Vill du utveckla ditt företag kan du få tillbaka en del av dem.
I praktiken kan en investering på 100 000 kronor betyda att företaget själv står för 50 000 och regionen för resten.
100 000 kronor i investering, 50 000 ur egen ficka
Anders driver ett företag vi har hjälpt. Firman behövde investera omkring 100 000 kronor i system för att få in fler kunder och följa upp dem. Att ta hela summan ur den egna kassan gick inte. Regionen stod för hälften.
Innan dess svängde Anders omsättning kraftigt, och periodvis låg den på 10 000 till 30 000 kronor i månaden. Senast Joel pratade med honom omsatte firman 150 000 till 200 000 kronor i månaden, och det har hållit i sig.
"Han hade aldrig kunnat ta den investeringen utan stödet", säger Joel.
Det är förstås inte stödet i sig som skapar fler kunder.
Poängen är vad pengarna används till.
Stödet är bara början
Det går att få pengar till en investering och stå kvar på samma ställe ett år senare. För att investeringen ska göra skillnad måste den lösa ett verkligt problem i verksamheten. Det kan vara att få in fler förfrågningar, att följa upp den som hört av sig men inte bestämt sig, att göra det enklare att köpa, eller att bygga system så att ägaren inte själv måste hålla ihop varje steg i försäljningen.
Det är den delen Dalwebb arbetar med. Dalwebb startade som webbyrå i Hedemora 2020 och har specialiserat sig på att hjälpa småföretag runt om i Sverige att sälja mer och jämnare, med system för synlighet, förfrågningar, offerter och uppföljning. Det är mer än annonser och en ny hemsida. Systemen ska ta hand om förfrågningar och uppföljning även när ägaren är ute på jobb.
Innan något byggs behöver man veta vad som går att få stöd för. Därför tar Dalwebb reda på vilket stöd som gäller i ditt län, går igenom förutsättningarna och hjälper dig med ansökan. Sedan används stödet till att bygga det som just din verksamhet behöver.
Många räknar själva på vad en investering i företaget skulle kosta, utan att veta vilket stöd regionen kan stå för. Foto: Dalwebb.
Bygg inte kundflödet på någon annans plattform
Många företag har i dag nästan hela sin synlighet och sin kundkontakt på Google, Facebook och Instagram. Det kan fungera bra, men där hyr företaget sin plats. Plattformarna ändrar sina algoritmer och sina regler, räckvidden kan strypas och ett konto kan stängas.
Hänger hela kundflödet på en plattform som företaget inte styr över är det en risk. Skillnaden märks inte när allt fungerar, men den dag reglerna ändras eller kontot stängs kan år av arbete med följare, kontakter och kundrelationer bli svåra att komma åt.
Därför bygger Dalwebb systemen på egen infrastruktur. Servrarna står i Hedemora och ägs av Dalwebb. Kundregistret och systemen som byggs åt kunden ligger inte hos de stora amerikanska plattformarna. Det som byggs för verksamheten ska företagaren äga själv.
Pengarna kan försvinna
Stöden betalas ur regionernas budgetar, och de är inte obegränsade. I Uppsala län går det inte att söka alls i år. "Under 2026 finns det inte möjlighet att söka en affärsutvecklingscheck", skriver Region Uppsala på sin webbplats. Region Dalarna varnar för att utbetalningarna kan dröja "vid höga anspråk på Region Dalarnas budget".
Till det kommer politiken. Stöden finansieras delvis av staten, och efter valet ska en ny regering tillträda. Vad den gör med stöden vet ingen i dag. Det som går att söka i år är inte säkert att det finns kvar nästa år.
Hämta din del medan pengarna finns kvar
Ring oss, så går vi igenom ditt företag. Vilket stöd som kan passa i ditt län, hur stor del regionen kan stå för och vad pengarna kan bli till i din verksamhet: fler förfrågningar, bättre uppföljning och en försäljning som inte hänger på att du själv jagar varje affär. Du får ett rakt besked om vad som gäller för dig.
För Anders innebar stödet att investeringen blev av. Resten syns i hans omsättning.
Vänta inte tills reglerna har ändrats eller budgeten är slut.
► Ring oss på 0225-15126, så tar vi reda på vad ditt företag kan få.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
