Annons:

Energikrisens slag mot Europa är politikers ansvar

Energikrisen

Europa befinner sig i en energikris av aldrig tidigare skådat slag. Bland de förödande konsekvenserna finns skyhöga elkostnader och extrema prisökningar som chockar de europeiska ekonomierna. Skulden för problemet projicerar makthavare på Ryssland, medan medborgarna får ta den hårda smällen. Bilden av energikrisen är dock lika infantil som den är förljugen.

Uppdaterad 18 november 2022, Publicerad 17 september 2022 – av Isac Boman
Ursula von der Leyen och Margrethe Vestager har varit drivande i den för européerna förkrossande sanktionspolitiken.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 800,00 SEK 82% Mål: 75 000,00 SEK

Överallt i Västvärlden och särskilt i Europa försöker globalistiska politiker normalisera en kraftigt försämrad levnadsstandard för befolkningen när många länder nu drivs ner i en exceptionell ekonomisk kris på grund av det politiskt framkallade importstoppet av gas och olja från Ryssland.

Från politiskt håll deklareras en ny era, där "tiden av överflöd och sorgfrihet nu är över", som Frankrikes president Emmanuel Macron uttrycker det.

– Jag tror att vi är på väg att leva genom en vändpunkt eller stor omvälvning. För det första för att vi genomlever vad som verkar vara slutet på överflöd, och för dem som njöt av detta är det också slutet på en bekymmerslös tid.

Likt andra europeiska ledare ser Macron inte på krisen som en följd av den politik man bedrivit, utan skyller den på utomstående faktorer.

Annons:

Den globalistiska tankesmedjan World Economic Forum är, föga överraskande, inte sena att haka på trenden. Man har bland annat skapat reklamfilmer som sprids på internet där man betonar att det kan vara hälsosamt att duscha kallt och att de som gör detta är friskare - och blir mer produktiva medborgare.

Oberoende analytiker pekar på att tankesmedjans vision om "The Great Reset" (sv. "Den stora återställningen"), tema för det ökända Davosmötet 2021, går i linje med en kraftig reducering och kontroll av energiförbrukning som man efterlyser - om inte med krig och energikris som förevändning så med klimatpolitiska motiv. Deltog på mötet ifråga gjorde WEF:s förgrundsprofil Klaus Schwab och bland andra FN:s generalsekreterare Antonio Gutérres, Världshälsoorganisationens direktör Thedros Adhanom Ghebreyesus, Internationella valutafondens direktör Kristalina Georgieva, den europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Oberoende analytiker pekar på att tankesmedjans vision om "The Great Reset", tema för det ökända Davosmötet 2021, går i linje med en kraftig reducering och kontroll av energiförbrukning som man efterlyser - om inte med krig och energikris som förevändning så med klimatpolitiska motiv.

I systemtrogna mediekanaler ignoreras denna mäktiga lobbygrupp, alternativt avfärdas dess omfattande inflytande som "desinformation". Exempelvis Nederländernas premiärminister Mark Rutte, som under sommaren gått till angrepp på jordbrukssektorn i Nederländerna under klimatpolitiska förevändningar, har ifrågasatts även i parlamentet för sina nära band till Schwab och har i ett tackbrev till denne kallat The Great Reset-visionen för "en hoppfull analys för en bättre framtid" - frågor som Rutte dock själv slog ifrån sig som konspirationsteorier.

Geopolitiska motiv

Även geopolitiska motiv, framförallt från amerikansk sida, verkar finnas med i bakgrunden av den extrema energipolitik som bedrivs i Europa. I vad som förefaller vara en exceptionell intern läcka av ett dokument från den regeringsnära tankesmedjan RAND Corporation, bland annat kända för att ha legat bakom strategi för utrikes- och försvarspolitik under Kalla kriget, redogörs i detalj för hur och varför energikrisen i Europa planlagts från amerikanskt håll.

Under den inledande rubriken ”Försvaga Tyskland, stärk USA”, menar man att det finns ett ”akut behov” för inflöde av resurser utifrån ”särskilt till banksystemet” för att upprätthålla den amerikanska ekonomin. I dokumentet, daterat till januari, erkänns att den aggressiva utrikespolitik man bedriver i Ukraina kommer att pressa Ryssland till att nödgas ingripa militärt i landet. Syftet, förklarar man, är att införa ett sanktionspaket som varit förberett sedan länge.

EU:s ekonomi, konstaterar man, "kommer oundvikligen att kollapsa" som en följd av detta - och man gläds bland annat över att resurser uppemot 9000 miljarder dollar kan flöda till USA, samt att välutbildade europeiska ungdomar blir tvungna att emigrera. Det geopolitiska huvudmålet man beskriver är att splittra Europa - i synnerhet Tyskland och Ryssland - och förstöra den europeiska ekonomin genom att få nyttiga idioter i politiken att stoppa ryska energileveranser till kontinenten.

Utdrag från vad som förefaller vara ett läckt dokument från tankesmedjan RAND. I bakgrunden Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock i möte med företrädare för USA och Nato. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0

"Putinpriser"

Sveriges statsminister Magdalena Andersson har själv konsekvent talat om "Putinpriser" och lägger som många andra europeiska ledare hela ansvaret för energikrisen på Ryssland, som man menar stängt av gasleveranserna för att på olika skäl straffa EU och dess medborgare.

Detta avvisas dock bestämt av Kremls talesman Dmitrij Peskov, som betonar att det är västerländska sanktioner mot Ryssland och ryska företag som hindrar gasleveranser till Europa.

– Problemen med pumpningen orsakades av västerländska sanktioner riktade mot vårt land och en rad företag... Det finns inga andra skäl som skulle leda till problem med pumparna, säger han och tillägger att leveranserna kan fortsätta omgående när sanktionerna lyfts.

Den ryska energijätten Gazprom har låtit meddela att tillverkaren Siemens på grund av sanktionerna inte tillåts genomföra reparationer på turbinerna i Nord Stream 1.

– Sanktioner hindrar enheterna från att lagas och hindrar dem från att flyttas utan lämpliga juridiska garantier, fortsätter Peskov.

En genomgående punkt i det propagandanarrativ som drivs, är att européerna trots den katastrofala situationen inte har rätt att beklaga sig eftersom det råder krig i Ukraina och befolkningen där har det ännu värre, en linje som även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ger uttryck för.

– Gas är ingenting, försök föreställa er vad jag pratar om och att detta händer i ditt hem eller i ditt land. Skulle du då fortsätta prata om gaspriser eller elpriser? frågar han sig.

Ansvaret för lösningen läggs på befolkningen

EU-kommissionens politiska lösning handlar inte om att stärka energiproduktionen, utan man har istället fört fram en plan för att unionen ska få ner sin gasförbrukning med 15 procent - fram till nästa vår. Man kräver att såväl privatpersoner som företag, myndigheter och offentliga förvaltningar vidtar åtgärder för att spara på gasen.

”Den nya förordningen skulle också ge kommissionen möjlighet att, efter samråd med medlemsstaterna, tillkännage en ”unionsvarning” om försörjningstrygghet och införa en obligatorisk minskning av efterfrågan på gas”, skriver man i ett pressmeddelande.

Kommissionen vill även att alla medlemsländers krisplaner uppdateras ”senast i slutet av september för att visa hur de avser att uppnå minskningsmålet, och de bör rapportera till kommissionen om framstegen varannan månad”.

”Medlemsstater som begär solidariska gasleveranser kommer att vara skyldiga att visa vilka åtgärder de har vidtagit för att minska den inhemska efterfrågan”, skriver man vidare.

Enligt EU-kommissionen finns det ett ”brett spektrum av åtgärder” för att minska efterfrågan på gas – och medlemsländerna ska ”främja en bred minskning av uppvärmning och kylning” – bland annat i offentliga byggnader.

Den danska EU-kommissionären Margrete Vestager, som under våren även gjort sig känd för att driva EU:s skärpta digitala censurlagstiftning European Digital Services Act, betonade redan i mars på en konferens även att man för Ukrainas skull ska göra två saker: att ungdomar lär sig mer teknik, samt att man själv och ens barn duschar mindre. Hon tillägger också att man efter att ha stängt av duschen ska säga "Take that Putin".

Samordnade ransoneringskampanjer

I Tyskland sänker landets största hyresvärd värmen, någonting Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Redan i juli lät man meddela att man sänker temperaturen för sina hyresgäster till 17 grader mellan 23 och 06. I tyska Augsburg har man börjat stänga av fontäner, dämpa gatubelysningen och sänka värmen i de kommunala byggnaderna, runt om i Tyskland görs liknande förändringar.

– Vi vill visa Augsburgs medborgare att vi kanske står inför riktigt tuffa tider... Vi måste alla se till att verkligen spara energi, säger stadens borgmästare Eva Weber.

En annan möjlighet som flitigt diskuteras är ransonering av varmvatten. Den nordtyska staden Hamburg gick redan i somras ut med att man vid en gaskris kommer att sänka temperaturen inomhus under vintern och begränsa hur mycket varmvatten medborgarna får använda.

För att människor inte ska frysa ihjäl när de inte har råd med uppvärmning – eller inte får värma upp sina hem – ska offentliga värmehallar inrättas i tyska städer som man menar ska fungera som någon form av tillflyktsort när den egna elen stängts av.

– Eftersom ingen kan säga exakt hur dramatisk utvecklingen kommer att bli, bör man överväga att tillhandahålla värmeöar eller värmehallar där framför allt äldre kan vistas under en mycket kall vinter, säger chefen för den tyska kommunföreningen, Gerd Landsberg.

Tyska makthavare har också flaggat för att hastighetsgränser kan sänkas för att spara bränsle.

I riktade kampanjer flyttar Europas regeringar över ansvaret för att lösa energikrisen till medborgarna. Foto: faksimil/gov.ie

Även i andra länder återkommer ransonering som den primära lösningen på problemet.

  • I Frankrike tvingas butiker med luftkonditionering ha sina dörrar stängda för att spara energi och upplysta skyltar kommer att släckas ner när verksamheter har stängt. Temperaturen i butiker och stormarknader ska heller inte överstiga 17 grader när det är som flest besökare – eftersom man menar att kroppsvärmen från det stora antalet människor ändå kommer att leda till en tillräcklig temperatur.
  • I Storbritannien genomförs riktade kampanjer där medborgare uppmanas sänka sin inomhustemperatur, ta kortare duschar, diska nattetid och på andra sätt anstränga sig för att spara el. Privata aktörer har också uppmanat britterna att gosa med husdjur, äta gröt eller genomföra olika fysiska övningar för att hålla sig varma under vintern.
  • Även danskarna uppmanas på samma linje att duscha kortare tid eller mer sällan samt använda torklinor istället för torktumlare. Även i Danmark rekommenderas befolkningen att diska nattetid.
  • Att sänka temperaturen inomhus i vinter kommer att bli verklighet också i Italien och även här släcker man ner belysningen kvällstid. Man överväger också att temporärt stänga ner industrier och fabriker under vintern i syfte att spara el. Liknande åtgärder genomförs i Spanien och Schweiz med temperatursänkningar och olika former av regleringar och i Finland ska medborgarna utöver att använda mindre vatten också sänka hastigheten på vägarna för att spara bränsle.
  • På Irland riktar man sig också till medborgarna med kampanjen ”Reduce your use” som uppmanar irländarna att på olika sätt minska sin förbrukning.

Liknande kampanjer och åtgärdspaket har lanserats eller kommer snart att lanseras i en rad andra länder, det återkommande budskapet är att det inte finns någon annan lösning än att kraftigt minska på elförbrukningen – och att medborgarna på olika sätt ska sänka sin levnadsstandard.

Svenskar kan bli helt utan el

I Sverige har det rapporterats om att medborgare på grund av ”den återkommande effektbristen” kan komma att få elen avstängd i vinter – någonting som aldrig tidigare skett. Denna avstängning kan komma att ske automatiskt eller manuellt och Svenska kraftnät bekräftar att det kan bli aktuellt att bryta strömmen för svenska elanvändare.

– Man släcker ner ett område helt enkelt, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, till Bonniertidningen DN.

Det är framförallt boende i Skåne, Blekinge och Kronobergs län – samt delar av Hallands, Jönköpings och Kalmars län som ligger i riskzonen att få elen avstängd, och det hela riskerar att gå så snabbt att hushållen inte förvarnas innan det är dags.

– Vi har sett att risken har tilltagit, även om det inte skett i modern tid, säger elmarknadsanalytikern Christian Holtz.

Det är ”i första hand” under morgnar och sena eftermiddagar som elen kan komma att kopplas bort för svenskarna – men man tillägger att risken för elkollaps kan minskas genom att medborgarna själva minskar sin elkonsumtion och att på så sätt ”bidra till energisystemet”.

De eskalerande energipriserna förebådar en mycket tuff vinter för svenskarna. Foto: Kjell Carli/CC BY-NC-SA 2.0

Trots att många kan stå utan elektricitet i vinter menar Holtz dock själv att man inte ska oroa sig.

– Liknande situationer har de flesta upplevt i ett vanligt strömavbrott eller oväder. Så det är inget helt nytt, menar han.

I skattefinansierade SVT och av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får svenskarna också veta att de kan ta på sig en tjock tröja om de fryser i vinter - eller varför inte bygga en koja under bordet med kuddar och filtar för att hålla värmen.

Ansvaret ligger hos makthavare

All verksamhet i ett modernt samhälle är direkt eller indirekt beroende av energiförsörjningen, där mindre energitillgång och högre energipriser avspeglas genom hela det ekonomiska spektrat. Energikrisen, som nu är ett faktum, kan upprätthållas med en propaganda lika intensiv som den är infantil, men rent praktiskt skulle den kunna upphöra i samma ögonblick som sanktionerna avbryts och energiimporten från Ryssland återupptas.

Inget tyder dock på att någon sådan politisk vilja finns från västligt håll, lika lite som man visar några som helst ambitioner att ersätta den förlorade energiförsörjningen med utbyggnad av nya pålitliga energikällor.

Förlorade arbetsmöjligheter och kraftigt ökad fattigdom är förutsägbara följder av den politik som nu bedrivs, där medelklassen och de mest utsatta i samhället som vanligt är de största förlorarna. Det bör alla komma ihåg den dagen dammet slutligen lägger sig och ansvar en vacker dag kan utkrävas för det oerhörda lidande man orsakar befolkningen från maktens sida.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Gaspriset i Europa på högsta nivån sedan 2022

Energikrisen

Publicerad 27 oktober 2026 – av Redaktionen
LNG-terminalen i Świnoujście med vita lagringstankar och industribyggnader bakom ett stängsel.
EU:s gaslager var omkring 75 procent fulla den 26 oktober, enligt Gas Infrastructure Europe. Arkivbild från LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.

Europas gaspris passerade på måndagen 97 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan december 2022. Lagren inför vintern är bara tre fjärdedelar fyllda.

Grossistpriset på europeisk naturgas var på måndagen det högsta på nästan fyra år. På tisdagen gav det vika något och handlades kring 95–96 euro, uppger Trading Economics, men ligger fortfarande nära flerårshögsta. Priset är ungefär tre gånger så högt som för ett år sedan och drygt en tredjedel högre än för en månad sedan.

Rekordet från mars 2022, 345 euro, är fortfarande långt borta. Lagren ger ändå ett tydligt besked. Gas Infrastructure Europe, som samlar in lagerdata från operatörerna, redovisar att EU:s lager var fyllda till 74,92 procent den 26 oktober. Tyskland, med EU:s största lagerkapacitet, låg på 61,65 procent.

Trading Economics kallar nivån den lägsta för årstiden som någonsin uppmätts. Temperaturen väntas sjunka över kontinenten, vilket ökar uppvärmningsbehovet, och oplanerade avbrott i Norge drar ner tillgången ytterligare. Europa och Asien tävlar dessutom om samma laster, och konkurrensen kan hårdna när kylan sätter in.

Marknaden är särskilt känslig för flytande naturgas, LNG. Det är gas som kyls ned till vätska så att den kan fraktas med tankfartyg. Attackerna mot fartyg i Hormuzsundet fortsätter, och det håller oron för leveranserna uppe. Hoppet om fred efter samtal mellan Saudiarabien, Turkiet, Pakistan och Iran på måndagen var det som drog ned priset på tisdagen.

Siffrorna gäller grossistpriset. Det är inte detsamma som hushållens räkning.

Rysk gas på väg ut

Samtidigt stänger EU dörren till den ryska gasen. Enligt EU-kommissionen har unionens beroende av rysk gas minskat från 45 procent av importen 2021 till 12 procent 2025. EU-länderna antog i januari en förordning som förbjuder rysk rörledningsgas och LNG permanent.

De återstående 35 miljarder kubikmetrarna som importeras varje år ska vara borta från marknaden om mindre än två år. Kommissionen anger att EU betalar omkring 10 miljarder euro om året för den gasen.

Trading Economics räknar med att priset når 98,20 euro vid utgången av fjärde kvartalet och 119 euro om tolv månader.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Växande förluster för Vattenfalls vindkraft – miljarder skjuts till

Energikrisen

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Stor-Rotliden med ett stort verk i förgrunden och fler verk över ett snötäckt skogslandskap.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.

Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.

Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.

Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".

Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.

Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.

"Elpriser nära noll"

Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".

I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.

Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".

Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Prognosen: Elräkningen kan bli 10 000 kronor dyrare i vinter

Energikrisen

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Kraftledningar över snötäckt mark i Riga, med skog till höger och bostadshus till vänster.
En kall vinter kan pressa upp elkostnaderna ytterligare, enligt 1komma5:s prognos.

Vinterns elräkningar ser ut att bli tyngre för hushållen. Enligt en prognos från energiteknikföretaget 1komma5 kan ett hushåll som förbrukar 20 000 kilowattimmar om året få betala 5 000–10 000 kronor mer för elen.

Bedömningen bygger på att elpriset under uppvärmningssäsongen blir 15 procent högre än under samma period förra året. Siffrorna är en prognos, inte ett utfall.

Bakom prognosen står Marianne Andera, kommersiell chef på 1komma5. Hon säger till Bonniertidningen Expressen att hushållen möter ett högre elpris än förra vintern, just när uppvärmningsbehovet är som störst.

— Alla prognoser ser ut att gå åt samma håll, och det blir ju en tuffare vinter, säger Marianne Andera.

Hon pekar ut tre faktorer. Vattenmagasinen i Sverige innehåller mindre vatten än normalt för årstiden. Delar av kärnkraften står stilla under hösten för underhåll och revision.

Dessutom påverkar krig och konflikter gaspriserna i Europa, och det slår mot det svenska elpriset eftersom marknaderna hänger ihop.

— Det blir som en perfekt storm. Får vi dessutom en kall vinter utan mycket nederbörd och vind samspelar de här faktorerna än mer, säger hon.

Prisuppgången har redan börjat synas. Enligt statistik från SCB betalade svenska elkonsumenter i genomsnitt över tio procent mer för elen under första halvåret 2026 än under samma period 2025.

I september steg spotpriset i elområde SE4 i södra Sverige till nästan nio kronor per kilowattimme under den dyraste kvarten. Andera menar att sådana toppar kommer att återkomma.

— De här spikarna, pristopparna, är något vi behöver vänja oss vid. Det här är ett väldigt tydligt mönster som vi går in i, säger Marianne Andera.

Längre fram finns enligt henne ett ljusare tecken. Elpristerminerna pekar mot en viss lättnad under första halvåret 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s gaslager på bottennivå inför vintern

Energikrisen

Publicerad 9 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Stora vita LNG-tankar och rörledningar vid LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.
EU:s gaslager var 72 procent fulla den 1 oktober, jämfört med 83 procent året före, enligt gasnätsoperatörernas organisation ENTSOG.

EU går in i vintern med de lägsta gaslagren för årstiden sedan mätningarna började 2011. Om vintern blir kall medan Irankriget stryper LNG-flödet kan hushåll och industri tvingas betala mer eller dra ned förbrukningen.

Lagren var 72 procent fulla den 1 oktober, enligt de europeiska gasnätsoperatörernas samarbetsorgan ENTSOG. Ett år tidigare var nivån 83 procent.

Orsaken är marknadens egen logik. Sommarpriserna låg över vinterns terminspriser, och då lönade det sig bättre att sälja gasen än att lagra den, enligt den amerikanska energitankesmedjan IEEFA.

Samtidigt begränsar kriget sjöfarten genom Hormuzsundet, en led för omkring 20 procent av världens handel med flytande naturgas, LNG. Qatar stod bara för cirka 8 procent av EU:s LNG-import 2025, men Europa och Asien slåss nu om samma laster. Gaspriserna ligger nära fyraårshögsta, rapporterar Politico.

Kall vinter kan ge underskott på 14 miljarder kubikmeter

Enligt IEEFA:s beräkning kan EU få ett underskott på upp till 14 miljarder kubikmeter gas om vintern blir lika kall som förra. Det motsvarar omkring 7 procent av behovet, eller förbrukningen i 10–12 miljoner hushåll.

IEEFA:s Europaanalytiker Ana Jaller-Makarewicz skriver i ett uttalande att de rekordlåga lagren ger EU "mindre buffert" mot globala störningar och gör unionen "sårbar för pristoppar". Tömmer länderna lagren i vinter måste de fylla på mer nästa år, vilket håller fast EU i låga lager och höga priser.

Trycket ökar när EU:s förbud mot rysk LNG under långa kontrakt börjar gälla den 1 januari 2027. Ryssland stod för omkring 19 procent av EU:s LNG-import under första halvåret 2026, enligt IEEFA.

Att ersätta de förlorade volymerna med ny import skulle enligt IEEFA kosta européerna ytterligare 3 miljarder euro, 12 procent mer än samma volym kostade förra året.

Lagren kan sjunka till reservnivå

ENTSOG:s vinteranalys, som publicerades i torsdags, är enligt organisationen själv ingen prognos utan en genomgång av scenarier. Under en normal vinter klarar nätet efterfrågan, men lagren sjunker till 29 procent i slutet av mars med god LNG-tillgång och till 13 procent om tillgången är knapp.

Blir vintern kall och LNG-tillgången normal måste omkring 7 procent av efterfrågan, motsvarande 22 miljarder kubikmeter, mötas genom minskad förbrukning eller riskerar att inte täckas. Med knapp LNG stiger andelen till 12 procent, eller 40 miljarder kubikmeter.

I båda fallen sjunker lagren till 11 procent, den strategiska reserv som inte är fritt tillgänglig på marknaden. Används reserverna kan behovet av neddragningar minska i vissa länder, enligt ENTSOG.

Analytiker: Priset kan locka laster från Asien

Laurent Ruseckas, gasanalytiker vid S&P Global Energy, tror inte att lagren kan sjunka hur långt som helst. En snabb uttagstakt tidigt i vinter driver upp priserna, vilket enligt honom drar LNG-laster från Asien till Europa. Fysisk brist är alltså inte given, men gasen blir dyrare.

— Det finns inte mycket efterfrågan att slå ut i Europa, säger Ruseckas.

Han påpekar att kriget i Ukraina redan raderade 20 procent av unionens industriella gasefterfrågan.

— Och den kom inte tillbaka, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.