I en ny studie från Australien har man tittat på mödrars välmående under coronakrisen. Där har man konstaterat att den psykiska hälsan blivit sämre sedan i början av 2020, men också att den ännu inte återgått till det normala.
– Vi såg att kvinnornas psykiska hälsoproblem hade minskat något, men inte gått tillbaka till innan pandeminivåerna på något sätt, säger professor Stephanie Brown.
I kölvattnet av nedstängnings- och restriktionspolitiken har negativa följder på folkhälsan konstaterats i flera tidigare studier. Bland annat publicerades en omfattande studie vid Uppsala universitet tidigare i år som visade att nivåer av depressiva symptom hos studenter förhöjts i speciellt de länder där restriktionerna varit som mest strikta, något som Nya Dagbladet rapporterat om.
Australien har varit ett av de länder vars coronapolitik varit åt det extrema hållet där man bland annat införde hårda straff för den som brutit mot restriktionerna. En nyligen publicerad studie har redan konstaterat att medborgarna i landet ännu inte återhämtat sig psykiskt från politiken som bedrivits.
Nu visar även en ny studie i Australien att coronakrisen hade en stor påverkan för mödrar och familjeliv. Studien, som ännu inte är referatgranskad, har utförts av organisationen Stronger Futures som under en lång tid studerat mödrars och barns välmående i delstaten Victoria. I en delstudie har man nu ställt frågor till 400 mödrar sedan början av 2020. De har fått fylla i en enkät om sin hälsa och under 2021 har man sedan skickat ut samma enkät igen.
Där fann man att under 2020, när delstaten var helt under nedstängning, 53 procent av mödrarna upplevde utmattning, 41 procent upplevde ångest, 33 procent kände sig irriterade, 27 procent ledsna och 21 procent ensamma. Hela 80 procent kände samtidigt stress över att förlora sitt arbete och ungefär en fjärdedel uppgav att de förlorat inkomst.
Professor Stephanie Brown, chef för Intergenerational Health Group vid Murdoch Children’s Research Institute, som är en av ledarna i studien, menar att kvinnor även drog det större lasset i flera familjer och att det exempelvis ofta var de som lade ner arbetstimmar för att hjälpa sina barn med distansundervisningen som krävdes under nedstängningarna.
– Pandemins effekter på kvinnor är relaterade till deras ojämlika ansvar att ta hand om barn och andra familjemedlemmar, säger Brown till den vetenskapliga tidningen Cosmos Magazine. Vi såg kvinnor som minskade sina arbetstimmar, lämnade arbetsstyrkan helt och hållet, för att klara av distansutbildningen för sina barn under pandemin. Det hade stora effekter på familjens ekonomi och ökade stressen under den perioden, förklarar Brown.
När man skickade ut den andra enkäten ett halvår senare var Victoria inte under nedstängning, men trots det mådde deltagarna fortfarande dåligt.
– Vi såg att kvinnornas psykiska hälsoproblem hade minskat något, men inte gått tillbaka till före pandeminivåerna på något sätt, säger Brown.
Tidigare har organisationen också tittat på ungas hälsa under coronakrisen, där man funnit att två av fem ungdomar mellan 14 till 17 år upplevde symptom som depression och/eller ångest samt att en av fem hade självmordstankar nästan varje dag.
