Barn som genomlidit coronapolitikens nedstängningar löper ökad risk för sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter, enligt en studie från Oxford University.
I studien, som publicerades i JAMA Network Open, tittade man på barn i åldrarna 11 till 13 år och hur deras mentala hälsa påverkats av nedstängningspolitiken. Vid fyra olika tillfällen under en treårsperiod samlade man data från My Resilience in Adolescence (MYRIAD) från över 6386 elever som genomlidit nedstängningar under 2020 och 2021. Man jämförde sedan med 864 elever från 2019, det vill säga som ännu inte hade fått uppleva de restriktioner som sedermera kom.
Där fann forskare att barnen som fått uppleva nedstängningarna löpte större risk att uppleva sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter samt även försämrat psykiskt mående. Barnen i coronagruppen hade en ökad risk på 12,8 procentenheter att utveckla psykiska problem, jämfört med 4,5 procentenheters risk för barnen i jämförelsegruppen. Fall av depression ökade med 8,5 procentenheter bland barnen som upplevde coronakrisen medan det endast var en ökning på 0,3 procentenheter för gruppen som deltog i studien innan.
“Skolstängningar bör undvikas”
– Med det ökade fokuset på ungdomars psykiska hälsa är det mycket viktigt att vi arbetar för att förstå både vad som utsätter ungdomar för risker och vad som skyddar dem under utmanande omständigheter, säger professor Willem Kuyken från Oxford University.
Vidare fann man att en god skolmiljö, bra relationer hemma samt vänner var viktiga stöttepelare för barnen. Det var även bättre för barnens mentala hälsa om de deltagit endast lite i skolan under nedstängningarna, än inte alls.
– Den här forskningen visar inte bara hur pandemin påverkade unga människors psykiska hälsa, utan också några av de skyddsfaktorer som hjälpte dem att klara sig igenom den.
– Vi kan också se att fullständiga skolstängningar bör undvikas för att skydda anpassningen av unga människor, säger Kuyken.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
