Fler apor används i svenska djurförsök sedan coronakrisen. Makaker har spelat en central roll i utvecklingen av de experimentella covidvaccinen, men forskare spår nu att behovet av apor kommer att sjunka – och att artificiell intelligens kan ersätta vissa djurförsök i framtiden.
I Sverige, vid Karolinska Institutet, finns Nordens enda primatforskningsanläggning. Vid den forskar man kring cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi och global hälsa. De senaste fem åren har användningen av apor i svenska djurförsök ökat med 88 procent, jämfört med femårsperioden innan.
— Totalt har vi just nu 51 stycken primater, säger veterinären Maria Averstad till skattefinansierade SR. Vi har 15 rhesusapor och 36 krabbmakaker.
Inom EU är det förbjudet att använda så kallade människoapor, exempelvis schimpanser, i djurförsök. Just makaker är dock också väldigt lika människan genetiskt och därför används dessa ofta inom forskning.
Annons:
Hoppas på AI-lösning
Anledningen till att användningen av apor ökat inom den svenska forskningen beror på coronakrisen, menar vaccinforskaren Karin Loré. I ett stort antal länder, inklusive Sverige, är det lag på att nya läkemedel och även vaccin måste testas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor.
— Förklaringen är pandemin. Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin, säger hon.
Loré tror dock inte att djurförsöken med apor kommer att öka i Sverige, utan troligen gå ner till nivån innan coronakrisen eller lägre än så. Inom EU strävar man efter att minska djurförsök generellt och vaccinforskaren tror att AI kan komma att ersätta en del av djurförsöken i framtiden. AI skulle kunna bidra med exempelvis information kring huruvida ett vaccin sannolikt skulle ge vilken typ av effekter och biverkningar.
— Så jag sätter ändå min förhoppning på att AI kan hjälpa, om inte fullt ut i alla fall en bit på vägen och reducera djurförsök, säger Loré.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna.
Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022.
Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt studien i tidskriften Contact Dermatitis. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden.
Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler.
Annons:
Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna.
— Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.
Tvätt och svett gav olika bild
Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast.
Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster.
— Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Mitt på dagen i dag glider månen in framför Venus över större delen av Sverige. Fenomenet syns lågt i sydost, kräver fri sikt och sannolikt kikare – och just kikaren gör solen till dagens verkliga risk.
Kring lunchtid kan stora delar av landet se hur månen skjuter sig framför den klart lysande planeten. I södra och mellersta Sverige döljs Venus helt bakom månskivan, medan det längst i norr bara blir en nära passage där planeten aldrig försvinner ur sikte.
Fenomenet kallas månockultation och betyder helt enkelt att månen passerar rakt framför en annan himlakropp och skymmer den en stund. Sett från jorden kan det enligt NASA följas från delar av Asien, Afrika, Europa och västra Ryssland.
Svårigheten är att hitta det hela. Månen står lågt över horisonten i sydost, mitt i fullt dagsljus, vilket gör skådespelet knepigt att få syn på. Den som vill se något behöver alltså fri sikt mot sydost, utan hus, träd eller kullar i vägen.
Annons:
En vanlig kikare kan hjälpa. Men samtidigt står solen uppe, och därför gäller dagens viktigaste råd: Rikta aldrig kikare eller teleskop mot solen. Ett ögonblick räcker för allvarlig ögonskada.
Ett enkelt knep är att ställa sig så att en husvägg skymmer solen medan månen fortfarande syns. Sedan glider Venus fram igen på andra sidan månskivan – och den korta himmelsföreställningen är över.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
OpenAI uppger att AI-agenter har visat hur ett idealiserat vätskeflöde kan utveckla en singularitet trots ändlig energi och en slät yttre kraft. Bilden är en illustration, inte en simulering av beviset.
OpenAI uppger sig ha löst ett av matematikens sju millennieproblem. Enligt bolaget visade omkring 10 000 samtidiga AI-agenter under 88 timmar att lösningarna till Navier–Stokes ekvationer kan bryta samman i ändlig tid – ett arbete som drevs av en intern modell som bolaget beskriver som betydligt kraftfullare än den nyligen släppta GPT-6 Astra.
Bolaget redovisar både en analytisk bevistext och en formalisering i beviskontrollspråket Lean. Enligt redovisningen fastställer resultatet alternativ C – och även D – i Clay-institutets officiella formulering av problemet: sammanbrott för släta lösningar dels i hela rummet, dels i en modell där rummet upprepar sig periodiskt i alla riktningar. Båda alternativen är giltiga vägar till problemets lösning. Den som visar att ekvationerna kan haverera har svarat på frågan lika mycket som den som visar att de aldrig gör det.
Navier–Stokes ekvationer är Newtons andra lag skriven för vätskor och gaser, och de behandlar strömningen som ett sammanhängande medium i stället för att följa varje molekyl. De används för flygplansvingar, väderprognoser och blodflöde. Den öppna frågan i nittio år har varit om denna beskrivning kan bryta samman: kan hastigheterna växa över alla gränser under ändlig tid, trots att viskositeten hela tiden vill jämna ut rörelsen?
Svaret i OpenAI:s bevis är ja. Konstruktionen är en virvel som spiralar inåt och samtidigt sträcks ut som spagetti. Den centrala delen krymper och snabbas upp, men energin i vätskan förblir ändlig. Den yttre kraft som verkar på vätskan beskrivs som slät, det vill säga en kraft som varierar mjukt och jämnt utan hopp eller oändliga toppar – ingen oändlig kraft har alltså lagts in för hand. Termerna för acceleration, tryckgradient, rörelsemängd och viskositet måste enligt bolaget bli mycket stora och ändå ta ut varandra med hög precision.
Annons:
We’re sharing a solution to the Navier-Stokes Millennium Prize Problem, one of the deepest problems at the frontier of mathematics.
Det som avgörs är en matematisk fråga om ekvationernas giltighet, inte turbulensen som fysikaliskt fenomen. Om en singularitet kan uppstå betyder det att just den matematiska beskrivningen slutar gälla i den punkten. Beviset gäller alltså en matematisk modell av strömmande vätskor och gaser – det säger inte hur man löser praktiska turbulensproblem i vingprofiler, väderprognoser eller blodflöde.
Vägen dit gick via ett enklare problem. Bolaget uppger att man sedan den 28 augusti tränar en ny intern modell, och att arbetet mot millennieproblemen startade den 1 september efter rykten om att två av dem lösts. Skilda grupper av agenter fick olika varianter av problemformuleringen: A och B, som skulle ge ett bevis, C och D, som skulle ge ett motbevis. Först föll Euler-ekvationerna, gränsfallet utan viskositet, där knappt hundra agenter under cirka 50 timmar motbevisade regularitet i den version där ingen yttre kraft alls verkar på vätskan. Därefter riktades resurserna mot Navier–Stokes.
Lösningen kom lördagen den 5 september, 88 timmar efter start. Formaliseringen och verifieringen i Lean tog enligt bolaget ytterligare 17 timmar med GPT-6 Astra. Bara för Navier–Stokes skickade agenterna 2,7 miljoner meddelanden och förbrukade omkring 130 miljarder utdata-tokens – ett mått på hur mycket text systemet producerade under arbetet.
Människan i styrhytten
Bolagets egen beskrivning gör inte gällande att modellen löste problemet på egen hand. Forskarna valde problemvarianter, matade den framgångsrika gruppen med Euler-resultatet, bytte till en nyare modellversion under arbetet och lät kodverktyget Codex sammanställa de mest användbara insikterna mellan grupperna. Den grupp som fann lösningen styrdes på det sättet.
Parallellt hade matematikprofessorn Tristan Buckmaster vid NYU och Levent Alpöge, anställd på Anthropic, drivit ett eget program vidare från Diego Córdoba och Luis Martínez-Zoroa och nått sammanbrott med slät yttre kraft för porösa medier, Boussinesq och tredimensionell Euler. I ett publicerat uttalande beskriver Buckmaster hur han under samtal med OpenAI den 6 september fick höra att ett internt system löst Navier–Stokes med yttre kraft, och hur han erbjöds att själv skriva en artikel om resultatet. Enligt hans redogörelse uppgav OpenAI-forskaren Sebastien Bubeck två gånger att Alpöge borde tas bort från författarskapet. Buckmaster tackade nej och betonar samtidigt att han inte sett beviset och inte anklagar någon för något.
OpenAI säger att man erbjöd samtidig publicering och insyn i sina prompter, erkänner de bådas prioritet på Euler med yttre kraft och uppger att varken forskare eller agenter sett deras arbete före det publika släppet. Ingen specifik användardata ska ha hämtats. Bolaget skriver samtidigt att det inte kan utesluta att avidentifierad data från de bådas användning av produkterna bidragit till att förbättra modellerna. Bubeck avvisade vid en pressträff att företaget använt deras arbete.
Lean-filerna ligger publikt på Github, och enligt OpenAI är beviskedjan därmed maskinellt verifierad. Det är inte samma sak som att matematikersamfundet godkänt resultatet. Clay-institutets regler kräver publicering i en godkänd vetenskaplig publiceringskanal, minst två års väntan och allmän acceptans i den globala matematikvärlden – och institutet tar inte emot direkta inlämningar. OpenAI uppger att man inte avser att göra anspråk på miljonprisbeloppet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Människor som förgiftats av svampen Lanmaoa asiatica beskriver påfallande likartade syner av små människor och fantasigestalter – även i geografiskt och kulturellt skilda miljöer. Trots de återkommande rapporterna vet forskarna fortfarande inte vilket ämne i svampen som orsakar hallucinationerna eller hur det påverkar hjärnan.
Svampen säljs och äts som mat i Yunnan i Kina. Den hör hemma på matmarknaden och i köket, men vägen från råvara till måltid rymmer en förgiftningsrisk. Om den inte tillagas ordentligt kan den som äter bli illamående, kräkas och få hallucinationer.
Reaktionen behöver inte komma medan maten står på bordet. De neuropsykiatriska symptomen börjar ofta först 12–24 timmar efter måltiden. När synerna väl uppträder är det ett särskilt motiv som återkommer: små människor och färgstarka fantasigestalter, som tycks ta plats i den vanliga omgivningen.
Colin Domnauer är doktorand vid University of Utah och studerar svampars mångfald och evolution, med fokus på släktet Lanmaoa. År 2024 hörde han berättelser från en ursprungsbefolkning i norra Filippinernas Cordilleraområde om en matsvamp som ibland fick människor att se små gestalter. Liknande rapporter fanns sedan tidigare från Yunnan och Papua Nya Guinea.
Annons:
— Det var det tredje oberoende fallet där en vild svamp kopplades till syner av små människor, säger Domnauer i universitetets intervju.
Likheterna gav honom en hypotes: kanske låg samma svamp bakom synerna på de olika platserna. Men ännu visste han inte om det var samma art.
Domnauer menar att figurerna vanligen beskrivs som 3–30 centimeter höga, ibland som clowner, alver eller andra färgstarka sagoväsen. De tycks röra sig i den verkliga omgivningen och samspela med det som finns där. Enligt honom beskriver omkring 90 procent av de drabbade sådana figurer.
Berättelserna rymmer både förundran och obehag. Domnauer berättar om en professor i Yunnan som såg leende figurer marschera under bordsduken och lyfte den gång på gång för att studera dem. En äldre man i Papua Nya Guinea uppgav däremot att de små gestalterna retade honom och att han försökte jaga bort dem.
Från berättelser till DNA
För att pröva hypotesen reste Domnauer till Yunnan och norra Filippinerna och samlade in exemplar. DNA-analyserna gav sedan forskarlaget besked: svamparna från de båda platserna tillhörde samma art.
— Det visade sig att Kinas jian shou qing och Filippinernas sedesdem båda var samma art. Det var mycket överraskande, eftersom vi då trodde att arten bara fanns i Kina, säger Domnauer i intervjun.
Svampen bakom rapporterna från Papua Nya Guinea är däremot fortfarande oidentifierad, eftersom inget exemplar samlades in där.
Den bredare kartläggningen av släktet redovisas i studien i Mycologia. Forskarna sekvenserade hela arvsmassan hos 53 exemplar, däribland 21 typexemplar, och jämförde 1 515 gener som förekommer i en enda kopia. Det gjorde släktskapen tydligare och gav en säkrare grund för artbestämningen.
Arten klarlagd – ämnet återstår
Arvsmassan gav också möjlighet att söka efter vad som framkallar synerna. Forskarna hittade inte de kända generna för tillverkning av psilocybin eller ibotensyra. Enligt universitetets redogörelse påvisades inte heller några kända psykoaktiva ämnen.
Det pekar mot att ett annat, hittills okänt psykoaktivt ämne kan vara inblandat. Något sådant ämne har dock ännu inte isolerats eller identifierats kemiskt. För Domnauer är likheten mellan berättelserna en viktig ledtråd:
— Nu har tre helt oberoende kulturer rapporterat samma specifika typ av hallucination, och två av fallen har kopplats till samma DNA-verifierade svampart, säger han.
Hur förgiftningen yttrar sig har undersökts i en retrospektiv studie. Forskarna gick i efterhand igenom samtliga 81 patienter som under 2023 kom till akutmottagningen vid Yunnans First People's Hospital med förgiftningen, för att kartlägga symptom och vårdförlopp. Patienterna var 14–84 år gamla. Hos 56, eller 69,1 procent, var synhallucinationer det första symptomet.
Illamående förekom hos 54,3 procent och kräkningar hos 44,4 procent. Medianvårdtiden var tre dagar. Inga dödsfall eller skador på organfunktionen rapporterades i denna patientgrupp.
För att undersöka vad som händer i kroppen jämförde en metabolomikstudie från 2025 ämnesomsättningen hos 20 förgiftade patienter och 20 friska kontrollpersoner. Bland patienterna hade 75 procent hallucinationer, 60 procent illamående och 45 procent kräkningar. Forskarna fann 914 ämnesomsättningsprodukter vars nivåer skilde sig mellan grupperna och förändringar bland annat i kroppens energiproduktion, men mekanismen bakom förgiftningen förblev oklar.
Det lilla urvalet och svårigheter att identifiera ämnesomsättningsprodukterna begränsar slutsatserna. Något specifikt motgift finns inte; vården behandlar symptomen och stödjer kroppens funktioner. Domnauer hoppas att jakten på svampens verksamma ämne också ska ge insikt i hur synerna uppstår:
— Om svampen innehåller ett ämne som tillförlitligt kan framkalla dessa hallucinationer skulle det kunna bli ett mycket kraftfullt verktyg för att förstå mekanismerna bakom dem, säger Domnauer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
