En ny studie från Norge visar att strikta covid-19-restriktioner, och inte minst stränga statssanktionerade karantäner, tycks vara starkt kopplade till psykisk ohälsa bland norska ungdomar. Särskilt utsatta är enligt studien 16-åringar och barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå.
Den 12 mars 2020 stängde Norges regering landets skolor och utfärdade karantänsregler samt reseförbud med motiveringen att minska spridningen av SARS-CoV-2. Forskarna noterade att ungdomar, som av hävd befinner sig i en kritisk utvecklingsfas, riskerar psykisk ohälsa vid sådana strikta åtgärder.
Studien, ledd av forskare från norska Folkehelseinstituttet, omfattade 7 787 tonåringar från den norska Mor-, Far- och Barn-undersökningen (MoBa). Totalt 57 procent av ungdomarna var flickor och 22 procent uppgav att de hade “upplevt karantän”.
Data samlades in från april 2020 till februari 2021 och omfattade information om olika nivåer av nedstängningar samt mentala besvär mätt utifrån screeninginstrumentet Hopkins Symptom Checklist.
“Ungdomstiden är en kritisk utvecklingsfas då psykiska störningar, såsom ångest och depression, ofta uppstår. Stränga folkhälsoåtgärder och karantäner under covid-19-pandemin kan hota ungdomars psykiska hälsa”, skriver författarna till studien
Särskilt drabbade grupper
Yngre ungdomar, de med föräldrar med lägre utbildning och de med lägre genetisk benägenhet för depression visade särskilt förhöjda psykiska besvär i samband med mer frekventa karantäner. Forskarna betonar behovet av riktade stödstrategier för att bättre skydda ungdomars välbefinnande under framtida kriser.
“Dessa resultat understryker behovet av riktade stödstrategier för att bättre skydda ungdomars välbefinnande under framtida kriser. Med tanke på de varierande riskerna och effekterna för olika människor kan till exempel karantänåtgärder justeras så att de inte är obligatoriska för utsatta grupper”, betonar forskargruppen bakom studien.
Man föreslår att karantänsåtgärder justeras för att inte vara obligatoriska för sårbara grupper och understryker behovet av fortsatt stöd för ungdomar som upplevt ökad psykisk ohälsa under den förda nedstängningspolitiken.
“Ungdomar som upplevde ökad psykisk ohälsa under covid-19-pandemin kan löpa risk för fortsatta psykiska problem och vara i behov av kontinuerligt stöd”, avslutar forskarna.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
