MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 15 mars 2025

lördag 15 mars 2025

Putin: ”Blir problem med Finland i Nato”

Det nya kalla kriget

publicerad 18 december 2023
– av Isac Boman
Rysslands president Vladimir Putin och Finlands statsminister Petteri Orpo.

Ryssland kommer att skapa ett nytt militärdistrikt för att förstärka sina positioner vid gränsen mot Finland efter att grannlandet beslutat gå med i den USA-ledda militäralliansen Nato.

– Det var inga problem innan. Nu kommer det att bli det, varnar president Vladimir Putin.

Enligt den ryske presidenten har Finlands och Rysslands relationer varit relativt goda under de senaste decennierna och man har inte haft några allvarliga ”problem” med varandra – men nu riskerar det att uppstå just sådana.

– De tog och drog in Finland i Nato. Hade vi några tvister med Finland? Alla tvister, inklusive de territoriella i mitten av 1900-talet, är sedan länge lösta, sa Putin och påpekade att Ryssland inte har några territoriella tvister med något Nato-land.

För att bemöta Nato-expansionen kommer ett nytt ryskt militärdistrikt (Leningrad) att upprättas och vara stationerat i just Leningradregionen, där Sankt Petersburg är den viktigaste staden.

– Det var inga problem innan. Nu kommer det att bli det. Vi kommer nu att skapa Leningrads militärdistrikt och koncentrera vissa militära enheter dit. Varför behöver de detta, det är bara nonsens, fortsatte presidenten.

Amerikanska trupper och vapen

Enligt Putin var den rysk-finska relationen innan Finlands ansökan till Nato ”den mest hjärtliga”. De största konflikter man brottades med kretsade kring trädförädlingsindustrin – en relation som enligt presidenten nu försämrats kraftigt.

Finland meddelade sitt beslut att gå med i Nato flera månader efter att konflikten mellan Ukraina och Ryssland utbröt i februari 2022. I april i år blev landet fullvärdig medlem av det USA-ledda blocket – en anslutning som Ryssland protesterat mot och varnat för, med hänvisning till den egna territoriella säkerheten.

Förra veckan tillkännagav Helsingfors planer på att underteckna ett försvarssamarbetsavtal (DCA) med USA, vilket gör det möjligt för Washington att stationera trupper och lagra vapen och ammunition i landet. Det finska utrikesministeriet sade att Helsingfors kommer att öppna 15 zoner över hela landet, där Washington kommer att få ”obehindrad tillgång och användning”, rapporterar ryska statskanalen RT.

Regeringen skickar stridsflyg till Polen: ”Bidrar till Natos avskräckning”

Sverige-Nato-relationen

publicerad 7 mars 2025
– av Markus Andersson
De svenska Jas 39 Gripen kommer att ledas av Natos luftoperationscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

Svenska Gripenplan kommer från och med april att stationeras i Polen och delta i Natos operation för luftrumsövervakning – ”Enhanced Air Policing”.

– Genom Gripen-stridsflyg bidrar Sverige både till skyddet av Natos luftrum och till skyddet av fortsatta leveranser av vapen till Ukraina, stoltserar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Det handlar om 6 till 8 Gripenplan med tillhörande piloter och servicepersonal som kommer att vara baserade i Polen mellan april och juni månad, och regeringen hävdar att det finns ”starka säkerhetspolitiska skäl för ett svenskt deltagande”.

– Det är första gången som svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakningen från en annan allierads territorium. Det är också första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M).

– Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Fokus är och förblir att stärka Ukraina genom militärt, politiskt och civilt stöd. Med vårt deltagande i luftförsvarsoperationen bidrar vi till att skydda leveranserna och säkerställer därmed att stödet till Ukraina kommer fram, hävdar Fredrik Malm, andra vice partiordförande för Liberalerna.

Ska identifiera ”avvikande flygaktivitet”

Den borgerliga regeringen vill också att Gripenplanen stannar kvar i Polen över sommaren för att hjälpa till att understödja och samordna vapenleveranser till Ukraina.

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger flygvapnets operationschef Jörgen Axelsson.

De svenska Jas 39 Gripen kommer att ledas av Natos luftoperationscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland. Natos luftrumsövervakningsprogram, Air Policing, har funnits sedan 1960-talet men utökades kraftigt 2014 efter den ryska annekteringen av Krim, och går i stort sett ut på att ”verka avskräckande” mot Ryssland.

Incidentberedskapen och luftrumsövervakningen ska möta avvikande flygaktivitet i operationsområdet. Det kan handla om att identifiera, möta och eskortera flyg som inte svarar på anrop eller som rör sig mot alliansens territorium”, skriver Försvarsmakten.

Regeringen applåderar EU:s militära mångmiljardsatsning

Det nya kalla kriget

publicerad 5 mars 2025
– av Isac Boman
Ulf Kristersson menar att det är farligare att inte storsatsa på Europas militära upprustning.

Sveriges statsminister låter meddela att regeringen helhjärtat ställer sig bakom EU-kommissionens förslag att satsa närmare 9000 miljarder extra på unionens militära upprustning.

– Det är bra förslag. En enig regering och enig EU-nämnd står bakom detta, deklarerar Ulf Kristersson.

Planen som presenterades av EU-kommissionens hårt kritiserade ordförande, Ursula von der Leyen, går ut på att ”frigöra” cirka 800 miljarder euro till försvarssatsningar för att snabbt stärka Europas militära kapacitet och leverera fler vapen till Ukraina.

– Europa är redo att massivt öka sina försvarsutgifter, både på kort sikt för att stötta Ukraina, men också på lång sikt för att ta ansvar för vår egen säkerhet, sade von der Leyen och slog fast att ”vi befinner oss i en tid av upprustning”.

Det handlar dels om upprättandet av en ny EU-fond där medlemsstaterna ska kunna låna pengar till militära investeringar – men också att EU.s strikta budgetregler upphävs och att EU-länderna tillåts ha större underskott utan risk för böter eller sparkrav – om pengarna läggs på försvarsutgifter.

– Det här är en plan som dels siktar till att hjälpa Ukraina men också att stötta europeiska länder att snabbt bygga upp större militär förmåga så att vi blir bättre på att försvara Europa och inte utgår från att det är amerikanska skattebetalare som i längden ska finansiera så stor del av det europeiska försvaret, säger Ulf Kristersson.

Missiler och drönare på lån

Han förtydligar att Sverige står bakom samtliga delar av EU-kommissionens förslag, där Europas länder bland annat ska kunna låna totalt 150 miljarder euro för att köpa luftvärn, missiler och drönare.

– Det allra största ansvaret faller på enskilda medlemsstater. Vi förenklar en del regler så att länder som får en tuffare ekonomi får lite större rörelsefrihet så att de kan använda lite större resurser till militärt försvar och vi använder EU:s samlade styrka för att få lite lägre ränta på de lån som enskilda länder behöver ta för att öka sin försvarsförmåga.

– Just nu skulle det vara ett större hot mot Europa att inte rusta de europeiska medlemsstaternas försvar starkare, fortsätter han.

Även Socialdemokraterna stödjer EU-planen och partiet EU-politiska talesman, Matilda Ernkrans, uppger till statstelevisionen att man länge förordat just denna typ av strategi.

Det är exakt vad vi socialdemokrater har förespråkat. Ökade möjligheter för EU:s medlemsländer ta upp lån via EU för att rusta sitt försvar. Det är bra att regeringen nu ger sitt stöd till detta”.

EU-topparna vill satsa 9000 miljarder på militären: ”En tid av upprustning”

Det nya kalla kriget

publicerad 4 mars 2025
– av Redaktionen
"Europa måste ta hand om sin egen avskräckning och sitt försvar", menar EU-kommissionens ordförande.

EU-kommissionen har presenterat en plan där förhoppningen är att satsa uppemot 800 miljarder euro (nästan 9000 miljarder kronor) på att stärka Europas militära kapacitet.

– Vi befinner oss i en tid av upprustning, slår kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fast.

Planen, som går under arbetsnamnet ”ReArm Europe”, innebär bland annat att EU:s annars mycket strikta budgetregler upphävs, vilket möjliggör för medlemsländerna att öka sina försvarsutgifter mer än tidigare utan att riskera böter eller sparkrav för investeringar eller lån som rör det militära försvaret.

Om alla EU-länder accepterar att öka sina militära utgifter med 1,5 procent av BNP skulle det innebära en satsning på 650 miljarder euro. Vidare föreslår kommissionen upprättandet av en ny EU-fond där medlemsstaterna ska kunna låna totalt 150 miljarder euro i försvarsinvesteringar.

– Europa är redo att massivt öka sina försvarsutgifter, både på kort sikt för att stötta Ukraina, men också på lång sikt för att ta ansvar för vår egen säkerhet, sade von der Leyen under en pressträff.

Pengarna ska bland annat gå till luftförsvarsvapen, artilleri, drönare och ammunition – och i slutändan till fortsatt militärt stöd till Kiev.

– Med den utrustningen kommer medlemsländerna kunna öka sitt stöd till Ukraina enormt, på ett omedelbart sätt, fortsatte EU-toppen och deklarerade att ”Europa måste ta hand om sin egen avskräckning och sitt försvar”.

Många oklarheter

Vidare föreslås det att unionens länder ska tillåtas använda pengar som distribuerats ut via EU:s regionalstöd till militära satsningar – pengar som annars normalt brukar gå till forskning, miljöarbete och investeringar för att förbättra levnadsstandarden i EU-länderna.

Än så länge finns det också många oklarheter kring mångmiljardsatsningen. Det är exempelvis inte fastställt hur den nya EU-fonden ska finansieras eller hur budgetreglerna ska förändras.

Det kan också noteras att parallellt med EU-kommissionens utspel försöker unionens utrikeschef, Kaja Kallas, få igenom ytterligare ett militärt stödpaket till Ukraina på minst 200 miljarder kronor – ett förslag som både Ungern och Slovakien motsätter sig.

KD vill se europeisk kärnvapenarsenal

Det nya kalla kriget

publicerad 3 mars 2025
– av Markus Andersson
Enligt Alice Teodorescu Måwe är det "uppenbart att Europa behöver mer självständighet och oberoende för att kunna försvara vår kontinent och våra medborgare".

Frankrikes president, Emmanuel Macron, vill se en gemensam europeisk kärnvapenstrategi – och Kristdemokraterna med EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe i spetsen ställer sig helhjärtat bakom förslaget.

Macrons strategi går i korthet ut på att de europeiska nationer som redan besitter kärnvapen (Storbritannien och Frankrike) ska stärka och utveckla denna ytterligare med finansiering och hjälp från andra europeiska länder. Det uppgivna skälet är att Europa måste kunna försvara sig själva utan amerikansk inblandning.

I veckan skälldes Volodymyr Zelenskyj ut efter noter i Vita huset och Donald Trump anklagade Ukrainas ledare för att ”leka med miljoner människors liv och med risken för ett tredje världskrig”.

– Antingen gör du en uppgörelse, eller så drar vi oss ur, varnade presidenten, och det är mot bakgrund mot det mötet som den svenska KD-toppen nu menar att Europa istället måste satsa på att utveckla sin egen kärnvapenarsenal.

– Min övertygelse har bara stärkts efter det vi såg i Vita huset i fredags. Det var både surrealistiskt och sorgligt att bevittna men vi kan inte luta oss tillbaka nu. Det är uppenbart att Europa behöver mer självständighet och oberoende för att kunna försvara vår kontinent och våra medborgare, hävdar hon i tabloiden Aftonbladet.

”Avskräckning” genom kärnvapen

Återigen är det vagt definierade ”regelbaserade världsordningen” som måste skyddas och enligt KD-toppen är det hög tid att Europa rustar upp.

– Även om det är under tråkiga och farliga omständigheter så är det sunt att vi ser om vårt eget hus. Det är beklagligt att vi inte gjort det tidigare.

På frågan om det inte finns en risk att Europa med en ny kärnvapenstrategi gör sig beroende av Frankrike och Storbritannien på samma sätt som man tidigare varit beroende av USA, menar hon att det finns avgörande skillnader.

– Den betydande skillnaden är att Europa är de som i första hand riskerar att attackeras av Ryssland. Frankrike och Storbritannien har en helt annan geografisk närhet och upplever hotet på ett sätt som USA inte gör.

Europa behöver också vara beredd att ta ett större ansvar för att säkra en gemensam, europeisk strategisk avskräckning i form av kärnvapenförmåga. Hur det ska gå till i praktiken behöver analyseras och diskuteras ingående”, utvecklar hon och två partikamrater i en debattartikel i Dagens Industri.

V: ”Ogenomtänkt förslag”

En lösning som Kristdemokraterna föreslår är att EU finansierar forskning och utveckling av franska och brittiska kärnvapen – men man kan idag inte svara på hur en gemensam kärnvapenstrategi ska tas fram, hur många kärnvapen som ska tillverkas eller i vilka länder de ska placeras.

Frankrike och Storbritannien håller redan i dag den europeiska kärnvapenförmågan i sina händer. Kan de tänka sig att låta den ingå i det pussel som behöver läggas för ytterligare stärka Natos europeiska ben och bygga handlingsalternativ för framtiden?”, skriver KD-politikerna vidare.

Alla är dock inte entusiastiska över förslaget. Vänsterpartiets EU-parlamentariker, Jonas Sjöstedt, kallar förslaget ”ogenomtänkt” och menar att Sverige snarare borde lägga fokus på att säga upp DCA-avtalet med USA, som ger amerikansk militär tillgång till svenska militärbaser.

– Vår egen försvarsförmåga kan i stället stärkas med till exempel djupare nordiska samarbeten och andra samarbeten med likasinnade länder. Men någon sorts EU-kärnvapen känns som ett ogenomtänkt förslag. Kärnvapenpolitik är en nationell fråga och jag tror inte svenska folket vill ha det heller, säger han.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend