MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025

Kaos, kriminalitet och krigsherrestyre i ockuperad zon i Seattle

Våldsbejakande svart makt-rörelsen

Den 8 juni upprättade anarkister och andra vänsterextrema element en ockuperad zon i en stadsdel i Seattle, en dryg vecka efter att raskravallerna efter George Floyds dödsfall tog fart. Trots kaoset har de lokala myndigheterna dock valt att inte ingripa.

publicerad 16 juni 2020
– av Isac Boman

Den ockuperade zonen Capitol Hill Autonomous Zone (CHAZ) består av sex kvarter och en stadspark och ockupanterna beskriver området som en frizon från polisen och saknar officiella ledare. Polisen som tidigare fanns i området har lämnat stadsdelen. Sedan stadsdelen övertogs hunnit inkomma rapporter om våldtäkter, väpnade rån och godtyckligt våld, en rappare som gjort sig till en lokal krigsherre över zonen, kristna predikanter som misshandlas och hemlösa som stulit ockupanternas mat.

Ockupanterna har också publicerat en längre kravlista med hela 30 punkter som man förväntar sig att de styrande ska uppfylla innan området eventuellt ges tillbaka. Det handlar bland annat om att stadens polis och rättsväsende ska avskaffas och att gränspolisen slutar verka i staden, att fångar friges, att man slutar bygga fängelser och att nya rättegångar hålls för alla icke-vita som sitter i fängelse för våldsamma brott. Den nya juryn som ska döma dessa måste vara medlemmar från deras eget samhälle, menar man.

Vi kräver avkriminalisering av alla typer av protester och amnesti för protesterande generellt, men särskilt de som varit inblandade i vad som beskrivs som George Floyd-upproret mot den terroristcell som tidigare ockuperade området som är känt som Seattles polismyndighet”, skriver man i sin kravlista.

Alla fångar som sitter fängslade för att ha gjort motstånd vid arrestering ska också frisläppas och fångar ska också ha rätt att rösta. I övrigt vill man också avskaffa fängelsestraffet som sådant, istället ska särskilda program inrättas för att få de kriminella på bättre tankar och sluta med sitt brottsliga leverne.

Vidare kräver man att de pengar som hittills gått till polisen istället ska gå till tjänster och stöd för illegala invandrare, utbildning och gratis boende för människor i staden.

Ett annat krav är att sjukhus måste anställa svarta läkare och man kräver också att boende i staden ”stolt” måste stödja butiker och restauranger som ägs av svarta människor. Även undervisningen ska ändras i grunden och fokusera på svart och annan utomeuropeisk historia. Samtliga monument med kopplingar till sydstaterna ska också tas bort.

Tills dessa och betydligt fler krav har uppfyllts så kommer Capitol Hill Autonomous Zone (CHAZ) att förbli ockuperat, hotar man.

Foto: David Longdon/CC BY-NC-SA 2.0
Skylt vid den ockuperade zonen i Seattle.

 

Att en central stadsdel i en amerikansk miljonstad ockuperats av svarta gäng och vänsterextremister har förstås väckt bestörtning från republikanskt håll. President Donald Trump har krävt att den demokratiske guvernören Jay Inslee omedelbart agerar för att ta tillbaka och få kontroll över sin stad.

Den radikale vänsterguvernören @JayInslee och borgmästaren i Seattle blir utmanade och manipulerade på en nivå vårt stolta land aldrig har sett förut. Ta tillbaka er stad NU, om ni inte gör det så kommer jag att göra det. Det här är ingen lek. De här fula anarkisterna måste stoppas genast, agera snabbt!”, skrev presidenten och konstaterade samtidigt att inhemska terrorister har tagit över Seattle.

Vänsterliberal media har samtidigt valt att tona ner händelserna i Seattle, antingen genom att lägga locket på eller genom att hylla ockupationen snarare än med en ambition att rapportera neutralt om vad som händer i staden. Kritiker menar att det handlar om att liberal media vill ge en sansad och positiv bild av BLM-rörelsen och att det i detta narrativ då inte passar in att rapportera om att en hel stadsdel tagits över av gäng och vänsterextremister. Istället gynnar det deras agenda att ignorera händelserna.

Guvernören Jay Inslee har mött massiv kritik för sin brist på handling och påstådda inkompetens efter att han under en presskonferens hävdade att han inte ens kände till att delar av Seattle ”brutit sig loss” från samhället och ockuperats. Detta trots att blockader satts upp och beväpnade gängmedlemmar patrullerar CHAZ och kontrollerar vem som kommer in och ut.

– Jag vill inte kommentera det. Jag har inte hört något om det från någon seriös källa, hävdade guvernören, men skrev senare i ett inlägg på Twitter att även om ockupationen är olaglig så är den förhållandevis fredlig och ”fundamentalt amerikansk”. Några åtgärder för att stoppa den var han vid tidpunkten inte intresserad av att vidta.

Seattles borgmästare Jenny Durkan har valt att gå ännu längre och aktivt försvara ockupationen av den stad hon är vald att styra. Hon beskriver de vänsterextremister och svarta gäng som ockuperat hennes stad som ”patrioter” och menar att Trumps förslag att skicka in federala trupper för att ta tillbaka staden bryter mot konstitutionen och skulle vara olagliga.

– Lagliga samlingar för att uttrycka sina grundlagsskyddade rättigheter och kräva att vi gör bättre som samhälle och skapar verklig jämlikhet för färgade samhällen är inte terrorism, det är patriotism, menar Durkan och förklarar vidare att man kommer göra allt vad man kan för att de ”fredliga protesterna” ska kunna fortgå. Någon lösning eller plan för hur de ockuperade kvarteren ska kunna återgå till stadens kontroll eller om någon sådan målsättning ens finns framgick dock inte.

Ironiskt nog har den anarkistiska ockuperade zonen CHAZ själva beväpnade vakter som patrullerar, barrikader och tydliga strikta gränser där människor måste visa legitimation för att få komma in, och kan nekas inträde om man inte upplevs dela ockupanternas värderingar mycket av det som de själva påstår sig vara motståndare till.

Det har gått så långt att en lokal rappare Raz Simone har pekats ut som en lokal krigsherre som styr över den ockuperade zonen. Simone och hans medhjälpare ska patrullera området beväpnade med automatvapen och attackera människor som de tycker bete sig illa.

– Till skillnad från polisen så finns det inga konsekvenser, ingen disciplin, det är bara våld, konstaterar en användare som delat Youtube-klippet.

faksimil/Youtube
Raz Simone.

 

Den självutnämnde ledaren Raz Simone har dessutom anklagats för att vara en sällsynt opassande representant för den ockuperade zonen och dess påstådda progressiva ideal. Han har nämligen pekats ut som en sexualförbrytare och kvinnomisshandlare, även om det är oklart om just de anklagelserna faktiskt har någon grund.

Att starta ett nytt ”land” och driva det är dock ingen enkel sak, har det visat sig. En vänsterextrem ockupant har på sociala medier vädjat om hjälp efter att hemlösa som de bjudit in stulit all deras mat redan efter någon dag. I sin vädjan ber hon särskilt om sojaprodukter, frukt och andra veganska substitut så att grundarna av frizonen slipper svälta.

Trots sin allvarliga framtoning och sin långa kravlista verkar lokala myndigheter ändå inte se CHAZ som något allvarligare hot än att de har valt att bistå med städning och portabla toaletter i frizonen. Exakt varför ockupanterna själva inte är kapabla att städa upp efter sig är oklart.

Även om den ockuperade zonen bara är sex kvarter stor så har de kriminella gängen redan börjat terrorisera lokala handlare och företag. Enligt Seattle-polisen har det inkommit flera rapporter om att handlarna måste betala ”avgifter” till gängen om de vill fortsätta verka i området, något polisen beskriver som utpressning.

Vad som händer med de affärsinnehavare som väljer att inte betala denna avgift är oklart, men polisen uppmanar alla brottsoffer att kontakta dem. En problematisk omständighet i sammanhanget är att den lokala polisstationen har övergivits och att området som tidigare beskrivits vaktas av maskerade män med vapen. Det bedöms därför som tveksamt att brottsoffer i det ockuperade området överhuvudtaget kan få någon polisiär hjälp.

Trakasserier mot kristna har också dokumenterats i CHAZ. Ett videoklipp där vänsterextremister brottar ner och håller fast en gatupredikant som skriker att vänsterextremisterna håller på att kväva honom har fått stor spridning ett scenario som kan för tankarna till bilderna av fallet George Floyd och bakgrunden till hela BLM-kravallerna.

Trots att myndigheterna har förlorat kontroll över stadsdelen och många rapporter om brottslighet och kaos har nått dem så har man än så länge valt att inte agera för att upplösa ockupationen.

– Vi försöker få igång en dialog så att vi kan fundera ut ett sätt att lösa det här utan att det drabbar medborgarna och de företag som verkar i området, förklarar en talesperson för polisen.

Samtidigt erkänner polisen att man har fått in rapporter om allt ifrån våldtäkter, väpnade rån och allehanda våldsbrott utan att kunna utreda dem eller hjälpa offren, varför bilden av en laglös zon förstärks.

Konventionell massmedia i Sverige, som annars har haft ett extremt stort fokus på BLM-rörelsen och USA, har hitintills i stort valt att ignorera nyheten om det ockuperade Seattle och den vänsterextrema frizonen. Expressen har återpublicerat ett kort klipp från vänsterliberala CNN om hur ”demonstranterna kört bort polisen” men i övrigt har tystnaden varit närmast total – i kontrast till den massiva massmediala rapporteringen av BLM-kravallernas initiala skede.

Vad som händer med Capitol Hill Autonomous Zone och om president Trump står bakom sitt löfte att skicka in federala trupper för att återställa ordningen återstår att se. Klart är att den anarkistiska utopin tycks ha fler än ett problem att brottas med under tiden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Black Lives Matter – en våldsbejakande rasiströrelse

Våldsbejakande svart makt-rörelsen

Berättelsen om Black Lives Matter bär på en historia av grovt våld och åtskilliga mord. Bakom den extrema svart makt-jargongen som präglar den starkt våldsbejakande rörelsen återfinns samtidigt ett avgörande stöd från mer ljusskygga krafter utan någon som helst koppling till det afroamerikanska samhället.

publicerad 12 april 2024
– av Isac Boman

Denna artikel publicerades ursprungligen den 4 juni 2020.


2012 sköts den då 17-årige afroamerikanen Trayvon Martin ihjäl av bostadsområdesvakten George Zimmerman. Zimmerman friades sedermera efter omfattande och långdragna processer i alla domstolsinstanser och händelsen bedömdes vara en handling av självförsvar. Mainstreammediernas narrativ var dock redan fastställt – det om ännu ett fall av oprovocerat rasistiskt våld mot en afroamerikansk man.

Trayvon Martin ska enligt Zimmermans försvarsadvokat ha gått till angrepp mot vakten, bland annat dunkat hans huvud i asfalten och hoppat på honom, varför Zimmerman kände sig tvungen att freda sig med sitt vapen. Det var en berättelse som även rätten fann trovärdig och menade föll inom ramen för den så kallade ”stand your ground-lagen” där man har rätt att bruka dödligt motstånd i en situation där man själv hotas av våld.

På sociala medier hade Trayvon Martin tidigare poserat med vapen, postat bilder på droger och också blivit utkastad från sin skola efter att ha tagit med sig marijuana dit. Även uppgifter om Martins inblandning i våldsamma slagsmål togs upp av Zimmermans advokat.

Konventionell massmedia och radikala svarta etno-aktivister i USA brydde sig dock inte om huruvida Zimmerman var oskyldig eller inte, eller om huruvida Martin i själva verket gått till attack mot honom. Istället anordnades omfattande protester runtom i USA, många av dem våldsamma. Det narrativ som då lyftes fram var att Trayvon Martin var ytterligare ett i mängden fall där afroamerikaner dödats på grund av sitt etniska ursprung – mycket likt exempelvis narrativet om George Floyd.

Snart därefter började också hashtagen #BlackLivesMatter användas på bred front i sociala medier. Vänsterliberaler och svarta etnoaktivister förde fram ett budskap att USA fortfarande är ett djupt rasistiskt land där afroamerikaner inte behandlas likvärdigt av polisen, utan ideligen utsätts för övergrepp och orättvisor.

Överlappningen mellan svart makt-rörelsen och vänsterextrema strömningar är ofta påtaglig. Från en BLM-demonstration i Philadelphia den 1 juni. Foto: Joe Piette/CC BY-NC-SA 2.0

 

Rörelsen växte snabbt och deklarerade tidigt att man hämtat inspiration från den rasistiska Black Power-rörelsen, som under det sena 60-talet bland annat blev känd för att mörda amerikanska poliser och starta våldsamma upplopp runtom i USA som kostade många människor livet.

Vid en attack vid Glenville, Ohio, dödade en grupp svart makt-extremister exempelvis tre poliser och skadade ytterligare tolv. Samtidigt dog en förbipasserande och två skadades innan situationen lugnat sig. Tre av de svarta extremisterna dog vid skottlossningen mot poliserna och ytterligare två i de följande upploppen.

Inspirationen av det våldsamma och rasistiska hatet mot vita amerikaner från svart makt-rörelsen är något som genomsyrat även BLM-rörelsen. Ett exempel är medgrundaren till Black Lives Matter i Toronto, Kanada – Yusra Khagali. Khagali hade inget genuint intresse av jämlikhet eller rättvisa, utan såg i BLM en chans att spy ut sitt hat mot människor av europeiskt ursprung, trots att hon valt att leva i ett land där dessa är i majoritet. På sociala medier har hon kallat vita för ”undermänniskor”, ”en genetisk defekt från svarthet” och menat att vita egentligen inte ens har rätt att betrakta sig som människor.

Svarta människor skulle med deras dominanta gener helt enkelt kunna utrota de vita om vi bara hade makten att göra det”, skrev hon nöjt och påstår vidare att svarta är ”supermänniskor”. Khagali, som också är muslim, har tidigare bett Allah om styrka att lägga band på sig själv och inte bara ”döda alla dessa män och vita människor som finns därute idag”.

Den rasistiska och hatfyllda jargongen hos BLM-rörelsen är något som av allt att döma tilltalat den ungersk-judiske ultraglobalisten och valutaspekulanten George Soros, som donerat över 5,5 miljoner kronor till nätverket via sin subversivt inriktade stiftelse Open Society som han kontrollerar, och som i flera andra sammanhang arbetat för massinvandring till Europa och andra projekt präglade av förment ”antirasism”.

Pengarna från den ökände miljardären skulle investeras i ”tekniskt bistånd” och stöd till de våldsamma aktivister som utgör själva kärntruppen i Black Lives Matters ständiga protester och kravaller. Soros organisation har också diskuterat huruvida man ska försöka ”forma” Black Lives Matter ideologiskt eller bara understödja dem ekonomiskt.

2015 kunde Washington Times avslöja att hela 270 miljoner kronor donerats till organisationer som deltog i raskravallerna i Ferguson. Även där var BLM-rörelsen högst delaktig i den omfattande våldsanvändningen där bland annat poliser attackerades. Soros ska också via sin stiftelse ha betalat professionella vänsteraktivister för att delta i upploppen, bland annat genom att betala för deras bussbiljetter. Pengar lades vidare på att betala PR-företag som skulle ta fram och manipulera informationen på sociala medier med syftet att få det att framstå som folkliga protester, snarare än iscensatta och orkestrerade diton.

George Soros har inte bara skänkt stora summor till BLM-rörelsen i USA. Även den svenska vänsterextrema underrättelseorganisationen Expo och deras projekt, som hade i syfte att utbilda eller träna vänsteraktivister och få dessa att påverka utgången av riksdagsvalet 2014, har fått stöd av den famöse finansmagnaten. Exakt hur mycket pengar Soros pumpat in i BLM eller andra organisationer som förespråkar icke-vit rasism och driver på ytterligare polarisering är oklart, men tydligt är att det handlar om mångmiljonbelopp.

 

Den afroamerikanska delen av befolkningen i USA är, som Nya Dagbladet tidigare kunnat rapportera om, överrepresenterad när det kommer till brottslighet. Det finns mot den bakgrunden därför även en överrepresentation av svarta amerikaner bland dem som sitter i landets fängelser. BLM kräver dock att våldsamma fångar släpps ur landets fängelser, med hänvisning till att deras domar ska vara diskriminerande och bero på förövarnas etniska ursprung.

Vidare kräver man ersättning för slaveriet, en praktik som avskaffades i USA liksom över hela det övriga Västerlandet för över 150 år sedan. Man menar att afroamerikaner fortfarande lider på grund av detta och att det är dags för USA att ersätta detta lidande ekonomiskt. Kritiker menar dock att kraven på ersättning bara handlar om att aktivisterna vill ha enkla pengar och ifrågasätter rimligheten i att genom blodsband lägga en kollektiv skuldbörda på ättlingar till slavägare som levde för 150-200 år sedan, och som ska omsättas ekonomiskt och politiskt idag.

Inte heller ger BLM något erkännande till det faktum att USA, och framförallt Nordstaterna liksom det övriga Västerlandet, i själva verket låg i framkant när det kom till att avskaffa slaveri som praktik – något som fortfarande pågår idag i betydande delar av Afrika.

BLM-rörelsen har också uttryckt krav om att polisen ska styras av det lokala samhället där de boende i olika områden ska kunna besluta vilka poliser som ska anställas och vilka som ska sparkas om man upplever att de misskött sig. Även detta förslag har fått stark kritik eftersom det enkelt kan bädda för korruption och där kriminella gäng kan få inflytande över vilka som arbetar som poliser i de områden de verkar. Man vill också avskaffa dödsstraffet.

De våldsamma BLM-protesterna som inleddes 2013 fortsatte året efter med omfattande kravaller som samlade tusentals människor. I Bloomington, Minnesota, arresterades minst ett 20-tal individer ur nätverket efter att en protest börjat urarta och man istället tagit till våld mot polis och andra man ogillat.

Iögonfallande är att ett betydande antal dödsoffer BLM-rörelsen uppmärksammat och även startat våldsamma kravaller för att ”hedra” haft en våldsam och kriminell bakgrund. I flera fall där afroamerikaner skjutits har det konstaterats att polisen agerat felaktigt och överilat, men det går samtidigt att konstatera att det sällan handlar om genomsnittliga afroamerikaner som blivit utsatta för polisens våld. Påfallande ofta har det snarast handlat om gravt våldsbenägna individer som antingen varit beväpnade eller haft ett kriminellt förflutet och utgjort ett reellt hot mot polisen.

Bland dem som BLM uppmärksammade 2014 återfanns Dontre Hamilton, som blev ihjälskjuten när han gick till våldsam attack mot en polisman och försökte misshandla honom med hans batong. Eric Garner som hade blivit arresterad vid fler än 30 tillfällen, bland annat för misshandel. Ezell Ford, som arresterats med ett skarpladdat skjutvapen på sig och Laquan McDonald som gick omkring och svingade en kniv när han sköts av polis. Antonio Martin bar även han ett skarpladdat vapen när polisen sköt honom och ska därtill ha riktat vapnet mot polisen. Jerome Reids hade en pistol i bilen och ignorerade polisens order när han sköts.

De följande åren fortsatte rörelsen att växa och nätverkets våldsamma retorik har även konstaterats smitta av sig även på personer som inte varit nära involverade i rörelsen. 2016 dödade den afroamerikanske soldaten Micah Xavier Johnson fem poliser och skadade nio andra. Johnson erkände senare själv att han inspirerats av BLM-rörelsen och menade att han ville döda vita människor i allmänhet och vita poliser i synnerhet.

Bara mellan 2014 och 2016 mördades 11 poliser av BLM-anhängare vid olika dåd och minst nio skadades. Dåden motiverades ofta av gärningsmännen som ”hämnd” för polisens påstådda riktade rasistiska skjutningar av svarta. Ett är Gavin Long, medlem i svart makt-organisationen Nation of Islam, som körde till Baton Rouge i Louisiana och där mördade tre poliser för att poliser från samma avdelning tidigare skjutit en svart man – Alton Sterling.

Sterling, vars död Gavin Long skulle hämnas genom att mörda tre poliser, var sedan tidigare känd av polisen och hade tidigare dömts för en rad våldsamma brott. Han hade också en laddad revolver på sig när han blev skjuten. Trots detta höll Long fast vid att skjutningen skulle hämnas genom att mörda polismän.

BLM-protest i Washington. Foto: Geoff Livingston/CC BY-NC-ND 2.0

 

Den våldsamma och explicit rasistiska BLM-rörelsen är starkast i USA, men man har försökt öppna filialer även i andra länder. Nätverket är aktivt i Australien, Nya Zeeland, Storbritannien och Kanada och även i Sverige hörs röster som vill se en liknande rörelse kopplad till den bredare ”antirasistiska” sfären. En av dessa är Bilan Osman från Expo som påstår sig arbeta mot rasism och diskriminering men som, trots att hon valt att leva i Sverige, själv deklarerar att hon ”inte pallar med vita människor” och att hon ”börjat känna ett förakt för vitheten”.

Även medgrundaren till den vänsterextrema underrättelsegruppen, Tobias Hübinette, som förvisso inte är svart men adopterad från Sydkorea, är en annan framträdande röst i vad som rimligen kan betecknas som den breda antivita och svenskfientliga rörelse som ligger nära BLM i Sverige. Hübinette har bland annat gjort sig känd för citat som ”Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande”, skrutit om hur han misshandlat barn som han misstänkte för att vara rasister och vidare gjort sig skyldig till en rad grova brott.

En annan varm anhängare av BLM-rörelsen är Victoria Kawesa från Feministiskt Initiativ, som blev politisk paria efter att hon ljugit om att hon blivit utsatt för rasism på tunnelbanan i Stockholm, när fotobevis sedermera visade att hon i själva verket gått till attack mot en man som inte låtit henne planka i tunnelbanan. Kawesa menar att de som lyfter fram svartas överrepresentation inom våldsbrottslighet gör ”rasistiska poänger” och ser det som hets mot folkgrupp att rikta uppmärksamhet och kritik mot destruktiv kultur som frodas i svarta samhällen. Att bland annat Sverigedemokraterna lyft detta ser hon som ”ännu en attack på svarta människors liv”.

Feministiskt Initiativ stöd för BLM handlar om att väcka uppmärksamhet och kunskap kring angreppen och devalvering av svarta människors liv i USA. Feministiskt initiativ vill därigenom bilda opinion kring den institutionaliserade rasism som finns i USA såväl som i Sverige”, skrev hon i Aftonbladet 2016.

I dagens läge har BLM-rörelsen allierade i den absoluta politiska toppen, bland journalister och bland de största och mest inflytelserika företagen. Istället för att fördöma nätverkets falska narrativ, explicita rasism och våldsbejakande retorik, ger man istället aktivt stöd till den och dess vänsterextrema kollaboratörer som nu försöker öka sitt inflytande genom våld, hot och vandalisering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stora skillnader i amerikanska föräldrars syn på BLM-rörelsen

Våldsbejakande svart makt-rörelsen

publicerad 10 februari 2024
– av Jan Sundstedt
BLM-demonstration i London, 2020.

En färsk studie från ett amerikanskt universitet visar att samtal om den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM varierar avsevärt mellan svarta och vita föräldrar, där variationen ökat ytterligare efter den dömde rånaren George Floyds död i samband med ett polisingripande.

Enligt den senaste undersökningen från Northwestern University, skiljer sig diskussioner och samtal kring svart makt-rörelsen Black Lives Matter (BLM) markant mellan svarta och vita föräldrar, i synnerhet vad gäller samtal med barn i åldrarna 8-11.

Studien, som undersökte över 700 föräldrar före och efter att George Floyd avlidit i samband med ett gripande år 2020 och i och med detta blev en symbol för rörelsen, visade att svarta föräldrar i högre grad än vita diskuterade ämnet och även gjorde det mer ingående.

Forskarna fann att 84 procent av de svarta föräldrarna hade talat med sina barn om BLM-rörelsen det år som följde efter Floyds död, medan 76 procent av de vita föräldrarna hade gjort detsamma. Vid dessa samtal betonade 78 procent av de svarta föräldrarna ”vikten av svarta liv” och hävdade ”systematisk rasism”. 35 procent av de vita föräldrarna delade liknande budskap med sina barn.

Skillnaderna blev särskilt tydliga efter Floyds död, då svarta föräldrar blev betydligt mindre benägna att använda så kallade ”färgblinda” budskap än vita föräldrar vilka istället betonade mer universella budskap som ”Alla liv spelar roll oavsett din hudfärg”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

BLM-organisatör döms för bedrägerier

Våldsbejakande svart makt-rörelsen

publicerad 3 november 2023
– av Jan Sundstedt
Genrebild - BLM-demonstration.

En av den våldsbejakande svart makt-rörelsen Black Lives Matters organisatörer har dömts till fängelse för att ha använt tusentals pund i insamlingsdonationer för att finansiera sin privata dyra livsstil med nya mobiltelefoner, taxiresor, hämtmat och skönhetsprodukter.

Xahra Saleem var chef och ansvarig för ”Changing Your Mindset” – en välgörenhetsorganisation som påstods arbeta för utsatta ungdomar i problemförorter i Bristol.

23-åringen från London var också en av organisatörerna bakom BLM-protesterna i Bristol 2020. De arrangerades som ett svar på George Floyds död i USA och som till slut ledde till att en staty över den slavägande affärsmannen Edward Colston revs ner och dumpades i Bristols hamn.

Innan protesterna skapade Saleem en insamlingssida i syfte att köpa personlig skyddsutrustning och för att på olika sätt juridiskt underlätta marschen som ägde rum under covid-19-restriktionerna.

Skyllde på psykos

Över 32 000 pund samlades in – men pengarna fördes snabbt över till hennes privata bankkonton och spenderades istället på privat konsumtion.

Enligt domaren gick donationerna bland annat till en ny iPhone, hår- och skönhetsprodukter, kläder, Amazon-beställningar, taxiresor och hämtmat.

Först nekade Saleem till bedrägerierna – sedan hävdade hon att hon lidit av en psykos och varit oförmögen att tänka rationellt. Även om hon från början förnekat att hon begått något brott, påstår hon nu att hon känner ånger för sina handlingar.

Hon döms till två och ett halvt års fängelse och Changing Your Mindset är numera nedlagt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kanye West stöttar White Lives Matter

Våldsbejakande svart makt-rörelsen

publicerad 5 oktober 2022
– av Jan Sundstedt
Kanye West
Candace Owens och Kanye West med WLM-tröjor.

Den flerfaldigt prisbelönte rapstjärnan Kanye West fotograferades nyligen iklädd en tröja med texten ”White Lives Matter” skriven på baksidan. Tilltaget skedde i samband med en modegala i Paris, där även den konservativa opinionsbildaren Candace Owens var iklädd en liknande kreation.

Wests ställningstagande har fått den hårt kritiserade och öppet antivita BLM-rörelsen att gå i taket.

Den amerikanska rapstjärnan är känd för att emellanåt skapa rubriker. Även denna gång gäller det den antivita rörelsen BLM, en rörelse West är öppet kritisk gentemot.

I måndags var West ett av dragplåstren vid modegalan YZY Season 9, i Paris. En gala för vilken han är medarrangör. Galan visade upp Yeezys nya kollektion och innehöll modeller som bland annat bar kläder prydda med texten ”White Lives Matter”.

Kanye West anlände till galan iklädd en tröja med detta budskap tillsammans med bland andra Candace Owens.

–  Alla vet att Black Lives Matter är en bluff, kommenterade den 45-årige entreprenören West i ett sedermera raderat inlägg på Instagram.

Talesmän och anhängare till den hårt ansatta rörelsen BLM har, inte helt otippat, gått till attack mot Kanye West för att han öppet ger sitt stöd till våldsutsatta vita människor.

En av dessa BLM-supporters är Jaden Smith, son till skådespelarna Will och Jada Pinkett Smith, som inte tycktes klara av det självklara budskapet utan helt sonika avvek från galan.

Sanna ledare leder. Jag bryr mig inte om vem det är. Om jag inte känner budskapet sticker jag. Black Lives Matter, kommenterade Jaden det hela.

Kanye West tycks än så länge ta kritiken med ro och säger sig stå bakom WLM-budskapet till hundra procent.

Nya Dagbladet har vid ett flertal tillfällen skrivit om den våldsbejakande gruppen BLM och informerat om graverande uppgifter för rörelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.