Recensioner

Är världen förfalskad?

Desinformation kan göra att många missar vad världen egentligen är och hur den fungerar. Det handlar även om manipulation och medvetna lögner som är sanktionerade från makthavarna. Jüri Linas senaste film försöker reda ut vad som blivit fel. Jonas Lundström har sett den konstnärligt utformade dokumentären med svenska berättarröster.

Jüri Lina till höger i bild med sin assistent Steve Ahlberg

Världen är inte alltid vad den ser ut att vara. Eller kanske mer hur den presenteras vara beskaffad.

Mycket är förstås konkret för alla iakttagare och många borde vara överens om vad de upplever. Smärta och njutning. Köld och värme. Naturens skönhet. Kan vi färdas ner på lägre nivå för att förstå vad det är som styr cellernas processer blir perspektivet ett annat. Det som människan inte kan förnimma med egna sinnen undersöks med mikroskop, magnetkamera och andra tekniska hjälpmedel. Det gör att vetenskapen får en framskjuten plats för att tolka livets och universums mysterier.

Vetenskapens auktoriteter utvidgar bilden av världen inom sina respektive områden. En kritisk inställning är ändå inte fel. Forskare som kommer med slutsatser och förklaringar kan även ha fel. Även experterna är oense som man brukar säga. Vilka är experterna kan man i nästa steg fråga sig. Vilka är det som hörs mest och finns det några som tystas ner?

Finns det en maktelit som medvetet vill lura människor att tro på illusioner? Enligt Jüri Linas senaste film är det otvivelaktigt på det viset. ”Desinformatörerna har fått i uppdrag att avskärma massorna ifrån verkligheten”, säger berättarrösten.

Djuren utsätts för grymheter av människan då man föreställer sig att deras lidande inte kan vara lika stort som det är hos människan. Att schimpanser till och med överträffar människor i olika minnesövningar är en av flera exempel vi kan se i filmen som illustrerar djurens utvecklade förmågor.

Vetenskap eller ej är även en fråga som kan ställas angående synen på klimatförändringar. Den etablerade föreställningen är att det pågår en alarmerande global uppvärmning till följd av koldioxidutsläpp som är orsakad av människan. Är det ens tillåtet att ha någon avvikande uppfattning i denna fråga? Den tidigare vicepresidenten Al Gore erhöll Nobels fredspris trots att filmen ”An Inconvenient Truth” (”En obekväm sanning”), innehöll grova felaktigheter. Storbritanniens högsta domstol krävde en medföljande rättelse med felaktigheter om filmen skulle visas för landets gymnasieelever. En omständighet värd att notera.

Microsofts grundare Bill Gates talar öppet om hur människan har tekniker för att manipulera vädret. Det kallas geoengineering och skulle enligt Gates kunna vara en åtgärd mot den globala uppvärmningen. Hur konsekvent blir detta ingripande om utgångspunkten angående mänsklig klimatpåverkan är felaktig eller rentav förfalskad.

Här kan man se hur Jüri Linas film ger skäl för sin titel ”Den förfalskade världen”.

Hur världen skulle vara förfalskad återges i filmen med flera exempel. Det blir bitvis en hoppressad redogörelse som när en potentiellt banbrytande innovation av uppfinnaren Nikola Tesla ägnas några sekunder. Det värdefulla blir att dessa axplock av exempel kan leda publiken att titta närmare på saken på egen hand. De fyller in på huvudlinjen i filmens tes om hur värden förfalskats.

Kvalitén i produktionen märks då Jüri Lina lyckats visualisera berättelsen om tankeväckande ämnen på en högre nivå. Detta gäller många saker inom filmen, däribland snillrika effekter, flödet av bilder, klippning och den konstnärliga stilen. Filmen berättar med ett bildspråk som utnyttjar fantasins gränslösa dimensioner. Musiken är vacker och förstärker tillsammans med ljudeffekterna berättelsen så att det aldrig blir tråkigt. Vid flera partier under filmen händer det att berättarrösten tystnar. Musik och bildspel tar över berättandet vilket blir en ljuvlig upplevelse.

Figurativa bilder och skådespel, som när den sanningssägande harlekinen jagar en rädd människa genom snårig skog, ut på en äng, så är det både underhållning och en omväxling från den ordinarie dokumentärstilen. Den som vill hitta en dokumentär med liknande ingredienser och berättarstil får närmast söka sig till Jüri Linas tidigare filmproduktioner. I jämförelse med dessa kan man konstatera att den senaste känns som den mest påkostade och att det är en film där de konstnärliga inslagen utvecklats ännu mer.

Ett citat av Søren Kirkegaard, dansk filosof (1813-1855), inleder filmen: ”Det finns två sätt att bli lurad. Det ena är att tro på det som inte är sant. Det andra är att vägra acceptera sanningen.

I filmen omkullkastas den officiella sanningen om världen gång på gång. Även filosofiska frågor avhandlas och synpunkter på exempelvis musik. Det kan vara magstarka påståenden som får folk att rygga tillbaka. Ändå är frågeställningarna relevanta. Visst kan det ha sitt värde att exempelvis studera om musik som är harmoniskt komponerad har en särskild positiv påverkan för människan och hennes omgivning. Vad kan musiken betyda om man även kan mäta dess inverkan på iskristaller i ett laboratorium?

Spanska barn skickades i tusental till Sovjetunionen under Spanska inbördeskriget. Detta är en obehaglig berättelse som hittills fallit i skymundan. Vilket öde gick barnen till mötes? Att Jüri Linas film tar upp denna episod är av stort historiskt värde. Bara denna betydande gärning är ett skäl nog för att se filmen.

Andra historiska omständigheter, som slavhandeln med människor, är något helt annat än vad man skulle kunna tro om man lyssnar på desinformationen som sprids. Att exempelvis slavar som skickades till Amerika även utgjordes av vita är det få som ens känner till. Omfattningen av denna vita slavhandel var dessutom stor. Det är en förfalskad värld som faller omkull när man kan följa livsödet hos Peter Williamson, som fångades in i staden Aberdeen i Skottland och såldes som vit slav. När han återvände lyckades han efter hårda juridiska strider få upprättelse.

Människor gör sina val efter att man har sonderat information. Tänk dig att du går längst en stig. Ser du att den leder till höger, kan du styra riktningen dit. Sätter du på dig en ögonbindel och lyssnar på en utomstående hur du ska ta dina kliv – vad innebär det för risker? Kanske vill någon lura oss att gå rakt utför ett stup? Behållningen av Jüri Linas film blir, förutom att den är vacker, informativ och underhållande, att vi kan orientera oss och se andra vägar som stigen leder oss. Att falla utför stupet är något vi därmed kan undvika.

 

Jonas Lundström


Originaltitel: Den förfalskade världen
Längd: 1 timme 30 minuter
Regissör: Jüri Lina
Premiär: oktober 2018
Tillgänglighet: DVD via jyrilina.com

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styres inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 0727220172, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!