MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 2 september 2025

tisdag 2 september 2025

 

Rönn – nyttiga bär och magiska krafter

publicerad 6 oktober 2024
– av Sofie Persson
Rönnbär går utmärkt att frysa in eller torka.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rönnbär är extremt rika på c-vitamin och antioxidanter och rönnen har länge varit ett aktat skyddsträd som omnämns som magiskt i gammal folktro och nordisk mytologi.

Rönn är ett vanligt träd i Sverige som många idag ofta kanske går förbi utan tänka särskilt mycket på. Förr hade dock rönnen en mycket speciell plats i den nordiska miljön och ansågs exempelvis kunna skydda mot onda krafter. Bären som kommer under hösten innehåller även mycket nyttigheter och kan med fördel både frysas och torkas. Frågan är även om det gamla talesättet att rönnen kan förutspå hur vintern blir är sann eller inte…

Ett året runt-träd

Rönnen växer på flera håll i Europa, Nordamerika och Asien och ses ofta som ett typiskt höstträd, men det är faktiskt ett träd som är vackert året om och gör sig bra som trädgårdsträd eftersom den är lättodlad och ofta frisk. Ofta växer den snabbt, men blir dock inte mer än 50 till 60 år gammal. Det finns flera olika sorters rönn, exempelvis finns den som gulfruktiga träd och även en variant som kallas sötrönn.

Tre bär om dagen räcker

Rönnbär har tidigare kanske inte uppfattats som särskilt ätbart, men har fått en renässans på senare år. Bären är egentligen små äppelfrukter och är ofta beska och syrliga i smaken. Efter den första frosten ska bären kunna bli mildare i smaken.

Bären är oerhört rika på c-vitamin och endast tre bär om dagen ska kunna täcka dagsbehovet. Bra att tänka på är att rönnbären även innehåller sockeralkoholen sorbitol, som ofta används som sötningsmedel i livsmedel, och äter man en större andel kan det ha en laxerande effekt, noterar Land. På grund av detta kan bären fungera bra mot förstoppning.

De innehåller även antioxidanter i form av polyfenoler och en del betakaroten. Bären har också en mindre del av flera andra vitaminer och mineraler. Likt lingon och tranbär ska rönnbär kunna förebygga urinvägsinfektioner och användes tidigare även för att behandla skörbjugg, ledvärk och njursten.

Frys in eller torka

Rönnbär går med fördel att frysa, då kan man också skörda innan den första frosten för att sedan få den mildare smaken. Det är också vanligt att torka rönnbär för att sedan använda i fil eller gröt. Torkade rönnbär kan man också göra till ett pulver med hjälp av en kaffekvarn.

Annars går det också utmärkt att göra sylt, marmelad eller gelé på bären. Tillsammans med äpple brukar bären göra sig bra. Likt lingon innehåller rönnbär bensoesyra, vilket är ett naturligt konserveringsmedel. Rönnbär passar även bra att ha i bröd.

Torkade rönnbär kan man dessutom brygga te av, vilket också fungerar att göra med unga blad från rönnen.

Tänk på fåglarna

Efter frosten, när bären blir mildare, blir också rönnbären mat till flera fågelarter och är en viktig föda under vintern. Även om rönnar kan bli väldigt höga och vi knappast når alla bären kan det därför vara bra att tänka på att lämna bär till fåglarna. Man kan även frysa in och spara till fågelbordet framåt senvintern.

Magiska krafter

Rönn är ett fornnordiskt namn för ”röd” och trädet har haft en speciell plats i den nordiska miljön. I de norra delarna av Sverige var det ett vanligt vårdträd, ett träd som fungerade som en slags förbindelse med andevärlden och även kunde ses som en levande skyddsande för gården. Speciellt på gårdar i skogen, där så kallade skogsfinnar kan ha bott, utgör rönnen ofta vårdträdet eftersom det var en viktig symbol för de migrerande finnarna. I det finska nationaleposet Kalevala kan vi läsa att ”Helig rönnen är på gården”. I Finland förekommer det fortfarande att man har rönn som vårdträd på gården.

I Skáldskaparmál, en del av Snorres Edda, räddar asen Tor sig själv från en ström med hjälp av en rönn och enligt folktro fick rönnen då kraft av Tor som tack för hjälpen. Rönnen ansågs skydda mot exempelvis blixtnedslag samt även mot trolldom och den så kallade skogsfrun. Flygrönn, det vill säga en rönn som börjat gro och växa som ett eget träd i ett annat träd, ansågs vara extra magisk och särskilt beskyddande.

Något av de mest kända talesätten om rönnen är att den ska kunna förutspå hur vintern blir. Har rönnen många bär kommer en kall vinter. Dock menar Ulf Sperens, före detta forskare vid Umeå Universitet, att detta är en skröna.

– Rönnarna kan inte förutsäga framtiden, sade Sperens till Land.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Upptäck höstens ätbara växter

publicerad 30 augusti 2025
– av Redaktionen
Det finns många ätbara växter att plocka även under hösten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Trots sommarens slut finns det fortfarande en hel del att plocka när det gäller ätliga växter. I skogen växer ljung, som man enligt folktron inte ska ta in i hemmet, men som däremot kan vara verksam mot magkatarr. Ett vanligt ogräs på gräsmattan, som växter in på hösten, har också väldigt mycket näring i sig.

När sommaren går över till höst börjar mycket av landets växtlighet att vissna i takt med att värmen försvinner. Däremot finns det en hel del örter och andra växter som växer in på hösten, och även en hel del att plocka året om i både skog och mark.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 8 september 2024.


Allemansrätten gör det möjligt att plocka mycket växter, svamp och bär. Kom dock ihåg att man behöver ha markägarens tillstånd för att plocka av träd och vissa andra växter. Plocka heller aldrig mer än som behövs, kom ihåg att många växter är mat för andra djur.

Något som alltid är viktigt är att aldrig äta något man känner sig osäker på, då en stor del av landets växter faktiskt kan vara väldigt giftiga.

Våtarv (Stellaria media)

Skördas: Året om

Örten är ett väldigt vanligt ogräs och växer främst i trädgårdar i hela landet. Den växer i stora bestånd och har äggformade blad med små vita blommor. Den går också att känna igen på behåringen på enda sidan av stjälken. I Sverige är örten det vanligaste örtogräset.

Våtarven har många olika namn, där den bland annat kallas för fågelgräs eftersom det ofta äts av fåglar. Den kallas även för fettagg och vassarv.

Det går fint att äta blad, blommor, skott och stjälk. Den är rik på kolhydrater och protein med bra aminosyrasammansättning. Örten har också en hög halt med askorbinsyra, det vill säga C-vitamin. I bladen finns också mineraler och spårämnen som kalcium, kalium, fosfor, koppar, magnesium, järn och zink. Den ska även vara rik på antioxidanter. Kort sagt har den ett högt näringsinnehåll jämfört med andra gröna växter.

Växten används ofta rå i sallad där man kan blanda i hela växten, med blommor och allt. Den ska även vara fin att göra pesto på. Smaken beskrivs som mild, gräsig och spenataktig. Bäst är det att klippa topparna och slippa få med den något grövre delarna av stjälken längre ner. Den ska också vara god att steka i smör och sedan smaksätta med salt, citron och muskot.

Våtarven ska vara slemlösande och därmed bra mot hosta. Den ska även ha använts mot reumatisk värk, njurproblem, hemorrojder och astma. Den ska också ha använts inom folkmedicinen för omslag till sår. Bladen har också ett fuktbindande växtslem som gör den verksam mot exempelvis solsveda eller eksem.

 

Våtarv. Foto: Harry Rose/CC BY 2.0

 

Bergbräsma (Cardamine hirsuta)

Skördas: Mars till november

Det är en ört som ofta anses som ogräs och den växer längs kustremsan upp till de mellersta delarna av Sverige. Den växer på olika ställen som i skogsbryn, berghällar och grusmarker. Den blommar under våren, men växer ända in i november. Den är parbladig vid basen och har sedan upp till sju par med småblad, samt några håriga stjälkblad och vita blommor. Den kan lätt förväxlas med andra bräsmor, men alla i släktet är ätliga.

Smaken är milt pepprig och man kan äta blad, blommor, frön och skott. Den går att använda rå i sallader, men också soppor eller grytor. Den kan dock förlora en del av sin smak om den kokas, därför är det bäst att lägga i den mot slutet. Fröna kan man använda som krydda.

Den innehåller en del kolhydrater och proteiner, men också kalium, kalcium, magnesium, järn och zink. Örten ska också ha egenskaper som antibakteriell, svampdödande, virushämmande och antioxidantisk.

Traditionellt har den använts för bland annat Inflammerade hemorrojder, hosta, kikhosta och vid matsmältningsbesvär. Vidare ska man även kunna göra en pasta som kan appliceras på sår.

 

Bergsbräsma. Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Ljung (Calluna vulgaris)

Skördas: Juli till oktober

Höstljung, som den också kan kallas, är en dvärgbuske som finns i hela landet. Ofta växer den i mager mark på hedar, i glesare skogar, tallmyrar och hällmark. Ljung blir mellan 20 och 80 centimeter hög, har barrliknande blad och ljuslila blommor. Den kan förväxlas med klockljung, men den har istället urnformade blommor.

Ljung är en vanlig dekorationsväxt, särskilt under hösten och vintern. Den är också Västergötlands landskapsblomma.

Det ska gå fint att äta både stjälk, blomma och blad från ljungen, enligt Skogsskafferiet. Främst används växten som örtte som ska ha en lugnande och sövande effekt. Det ska även vara verksamt mot magkatarr, då ska teet intas 30 minuter före måltid. Traditionellt ska ljung även ha använts för sina antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper. Vidare ska man också kunna göra en infusion på ljung och badda på sår. Att dricka te på ljung kan även lindra vid urinvägsinfektion.

Namnet ”Calluna” kommer från grekiskans kallyno som betyder ”att försköna”. Enligt den svenska folktron var det dock ingen bra idé att ta in ljung i hemmet som prydnad, skriver Sydved. Det kunde båda fattigdom och död enligt talesättet: ”Plocka ljung – dö ung”. Däremot kunde fröna användas för att dryga ut mjölet och man använde rötterna till att göra korgar med. Växten ska också ha använts för färgning av gult och brunt.

 

Ljung. Foto: Tero Karppinen/CC BY 2.0

 

Tusensköna (Bellis perennis)

Skördas: Mars till november

Den växer på många gräsmattor och betesmarker, men främst i Syd- och Mellansverige. De blommar nästan hela året. Blommorna är oftast vita, men ibland med rosa strålblommor, med gula diskblommor.Det finns också ett flertal förädlade sorter i olika färger, den vanligaste då är dock röd.

De liknar prästkragar, men är mindre i storleken. Tusensköna växer också närmare marken och bildar ofta ”mattor” av blommor, samtidigt som prästkragar ofta växter högre upp med en blomma per stjälk.

 

Tusensköna. Montage. Foto: New York State IPM Program at Cornell University, Conall/CC BY 2.0

Det går fint att äta både blomma och blad. De kan användas i sallad och blommorna kan strös över alla maträtter. Blombladen kan också användas som strössel eller istället för kokos på chokladbollar.

Inom folkmedicinen har den används mot feber och även slemlösande vid hosta. Vidare ska man även ha använt den mot eksem och svamp. I stänglarna finns en saft som ska ha varit verksam mot finnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Höga halter PFAS hos vilda djur

publicerad 30 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I Jämtland har forskare funnit ovanligt höga halter av PFAS hos vilda djur, visar ny forskning vid SLU. Forskningen visar att skogssorkar troligen fått leverskador på grund av evighetskemikalierna.

För några år sedan studerade forskarna prover från olika förorenade platser på Frösön i Jämtland. Där hittade de PFAS i både djur, växter och jord. I en ny studie har forskarna nu tittat på hur PFAS påverkar djurens hälsa.

Resultaten visar att de höga halterna av PFAS mest troligt har orsakat leverskador hos skogssorken. Mest troligt har halterna ökat sorkarnas mottaglighet för infektion med sorkfeberviruset. Andelen infekterade sorkar i området var bland den högsta som har uppmätts i Sverige.

Skogssork är Europas vanligaste däggdjur och har en viktig roll i ekosystemen. De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vår studie bekräftar våra farhågor om effekten av de höga PFAS-halterna för sorkarnas och ekosystemens hälsa både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet, i ett pressmeddelande.

Första studien i sitt slag

Forskare menar att den högre infektionsrisken även kan påverka människor om man kommer i kontakt med gnagarna.

Vi behöver förstå bättre exakt hur PFAS påverkar sorkarna, andra djur och även människor i PFAS-belastade områden, säger Ecke.

Vidare har man hittat höga halter av PFAS hos pärlugglor, men däremot vet man inte hur de påverkas av det än. Eftersom ugglorna är nomadiska och rör sig över stora områden hjälper de dock till att sprida PFAS i landskapet.

Studien är den första i sitt slag som faktiskt visar hur PFAS påverkar naturliga system, men forskarna betonar att mer forskning behövs inom ämnet.

PFAS innefattar en grupp industriellt framtagna kemikalier där i dagsläget över 4 700 ämnen ingår. Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut och där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Björnjakten är igång: En fjärdedel har fällts

publicerad 22 augusti 2025
– av Redaktionen
Nära en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas, fördelat över sju län.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över 100 björnar fälldes under årets första dag på björnjakten. Totalt ska över 400 björnar skjutas, något Naturskyddsföreningen starkt motsätter sig.

Under torsdagen började licensjakten på björn i Sverige. Närmare en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas i sju län, vilket totalt är 456 djur. Det är färre än förra året, då man tilläts skjuta 649 björnar.

Första dagen fälldes totalt 117 individer, enligt Svensk Jakt.

Naturskyddsföreningen anser att siffran är alldeles för hög och menar att den bör vara lägre, för att stammen ska kunna återhämta sig.

Vi tycker inte alls att det här är bra, säger ordförande Beatrice Rindevall till TT och fortsätter:

Det har varit väldigt hård licensjakt på björn och nu får man skjuta ett av fem djur. Stammen kommer inte hinna återhämta sig, björnstammen har en återväxt på ungefär tio procent varje år. Det här är inget vi vill se.

Björnen är fridlyst i Sverige sedan 1927 då det endast fanns cirka 130 individer kvar efter att arten blivit hårt drabbad av jakt. Idag finns ungefär 2500 björnar.

Lockbete vanligt

När man jagar björn är det inte ovanligt att använda sig av så kallad åtel, vilket i korthet innebär att man placerar ut lockbete till björnen. För att använda åtel måste man ansöka om det vid Länsstyrelsen. I år har rekordmånga ansökningar om att anlägga åtel godkänts. Endast i Gävleborgs län, där man får fälla totalt 70 björnar, har 486 ansökningar om åtel godkänts, rapporterar Jägarnas riksförbunds medlemstidning.

I Värmland är björnjakten redan avhyst eftersom man fällt den enda hona som fick skjutas, rapporterar Svensk Jakt. Björnjakten får pågå till 15 oktober.

Fakta: Brunbjörn

Brunbjörnen (Ursus arctos) är Sveriges största rovdjur. Hanarna väger normalt mellan 100 och 300 kg, medan honor väger mellan 60 och 200 kg, där hanarna alltså är betydligt större än honorna. Den största vilda brunbjörnen som dokumenterats i Sverige vägde över 350 kg.

Brunbjörnarna kan bli mellan 100 och 280 cm långa med en mankhöjd på cirka 90 till 150 centimeter.. De lever i genomsnitt 20-30 år i det vilda, men kan bli upp till cirka 40 år i fångenskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mångfald i skogen bromsar skogsbränder

Den biologiska mångfalden

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare visar att mindre skogsbestånd med blandade träslag kan minska brandrisken med upp till 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det moderna skogsbruket skapar ofta gynnsamma förhållanden för skogsbränder. Mångfald inom skogsbruket kan istället minska risken för spridning av bränder, visar en studie.

Under de senaste århundradena har skogsbränder i Sverige varit relativt ovanliga, men nu ökar de i antal över hela Europa. Eftersom skogsbränder skapar stora problem världen över blir det allt viktigare att förstå hur skogsskötseln kan anpassas för att begränsa brandspridningen. Problemet förvärras av att de flesta skogar sköts och planteras på liknande sätt, vilket kan accelerera brandspridningen.

Forskare har sedan tidigare känt till att så kallade brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för brandspridning. Nu presenterar forskare från svenska SLU och Naturresursinstitutet i Finland nya effektiva metoder för att motverka spridningen av skogsbränder.

Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på SLU, i ett pressmeddelande.

I studien, som publicerats i Ecological Modelling, testade forskarna hur olika skogsskötselmetoder påverkar brandspridning. Modellen analyserade tre faktorer: storleken på skogsbestånd (områden där träden har liknande trädslag och ålder), mångfald av trädslag samt dikning för att reglera markfuktighet.

Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Zelnik.

Mer mångfald behövs

Skogsbestånd är oftast trädplanteringar, vilket innebär att det är träd i både liknande ålder och täthet. Forskarna upptäckte att ju större sammanhängande områden med dessa homogena planteringar, desto större brandrisk. Att minska skogsbestånden från 10 hektar till 1 hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. När de minskade från 100 till 1 hektar reducerades brandrisken till en femtedel.

Spridningen minskade ytterligare när lövträd som björk blandades med barrträd. Att undvika dikning visade sig också effektivt eftersom fuktigare mark försvårar brandspridning.

Både ensartade trädplanteringar och dikning är vanliga metoder inom dagens skogsbruk – men kan alltså öka risken för omfattande skogsbränder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.