Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
I en ny svensk studie har forskare kunnat konstatera att barn som exponerats för luftföroreningar kan få en förbättrad lungfunktion i vuxen ålder om halterna av föroreningarna minskat.
Tidigare studier har visat att stadsbarn får i sig mer luftföroreningar än barn på mindre orter, trots att de generellt är utomhus mindre. I Stockholm har luftföroreningarna samtidigt minskat de senaste 20 åren och forskarna har därför undersökt barn och ungas lungkapacitet under en längre tid.
Vid Karolinska Institutet startade man tillsammans med Stockholms läns landsting BAMSE-projektet under mitten av 90-talet, där man sedan dess har följt omkring 4000 barn födda mellan 1994 och 1996. Projektet står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi, och har under åren forskat kring de ämnena.
I en ny studie publicerad av huvudsakligen svenska forskare i European Respiratory Journal, har man följt upp barn i åldrarna 8, 16 och 24 års ålder och senare unga vuxnas lungfunktioner med hjälp av spirometri som jämförts med de förändrade halterna av luftföroreningar i Stockholm. Framför allt tittade man på halter från trafiken på platser där deltagarna bodde från att de föddes fram till omkring 20-årsåldern.
Under 2016-2019 var halterna av luftföroreningar cirka 40 procent lägre jämfört med åren 2002-2004, samtidigt med stor skillnad där vissa områden förbättrats medan andra inte förändrats alls. När man jämförde barn som bott på platser där luften förbättrats med barn som bott i områden där luften var densamma, kunde man se att lungkapaciteten förbättrades hos deltagarna när de blivit vuxna i områden där luften förbättrats. Själva lungkapaciteten förbättrades enbart några procent, men man kunde också konstatera att det fanns en 20-procentigt minskad risk för en kraftigt nedsatt lungfunktion.
Forskarna pekar mot den bakgrunden på att man trots en uppväxt bland höga luftföroreningar således kan förbättra lungfunktionen i vuxen ålder, förutsatt att luftföroreningarna minskar.
