Annons:

Groddar och skott: Billig tillgång till vitaminer

Publicerad januari 2, 2026 – av Redaktionen
Böngroddar i en skål.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Att grodda och odla skott är lätt, billigt och framför allt väldigt näringsrikt. Många frön går att odla både som groddar och skott.

Skillnaden från vanlig odling är att man kan få tillgång till färsk och näringsrik mat på ett betydligt snabbare sätt, och det går dessutom att göra året runt utan växthus eller trädgård.


Artikeln publicerades ursprungligen den 5 mars 2023.


En grodd kommer från ett frö som får kontakt med vatten och spricker ut till en liten svans. Det är med andra ord det första stadiet i växtens livscykel. När detta skett kan man äta hela fröet och grodden. I fröstadiet hålls nyttigheterna inne och är därför svårare att ta upp av kroppen, men när fröet gror så ändras också näringsinnehållet. Mängden antioxidanter och vitaminer ökar samtidigt som de blir mer lättupptagbara för kroppen och även lättare att smälta för tarmen, enligt Land.se.

Annons:

Ofta är det bara fantasin som sätter gränser när det gäller att grodda och odla skott. Generellt bör man dock undvika potatis och tomater då man inte bör äta växtdelarna av dem. Däremot kan man exempelvis äta blasten från rödbetor och morötter.

Olika fröer

Det finns mycket som går att grodda. Ett tips är dock att köpa frön som är avsedda för att groddas eller som säljs som livsmedel, Fröer som är till för sådd kan bland annat vara behandlade på olika vis för att exempelvis motstå växtsjukdomar. Frön finns exempelvis att köpa i diverse nätbutiker, men en del kan också köpas i matbutiker eller i trädgårdsbutiker.

Mungbönor beskrivs av många som en favorit, men även olika linser ska vara toppen att grodda. Kom ihåg att linserna måste vara hela och inte delade. Broccoli ska ha en mild smak och passar bra för nybörjare, även bovete ska vara en bra nybörjargrodd. Annars ger den klassiska alfalfa en frisk smak. En del företag säljer också fröblandningar.

Använd sil och bunke

Det finns särskilda groddburkar och ställningar att köpa, men det går också fint att använda sig av ett durkslag eller en sil. Det går också att göra en egen groddburk med en glasburk som man trär på en silduk eller ett finmaskigt nät (exempelvis en bit nylonstrumpa) och fäster med ett gummiband.

Börja med att skölja fröna i kallt vatten. Lägg dem sedan i blöt i kallt vatten i en bunke. Hur mycket frön man ska använda samt hur länge de ska blötläggas kan variera, ofta står det på förpackningen om man köper groddfrön. Men en regel man kan följa är att de ska blötläggas i omkring åtta timmar.

Häll sedan av fröna i durkslaget, skölj återigen noga och ställ sedan durkslaget med fröna över bunken och lägg en handduk över. På så vis kan fröna droppa av sig. Använder man en groddburk ska man istället låta burken stå snett nedlutad, exempelvis i diskstället, och vrida på burken då och då. Skölj sedan fröna två till tre gånger om dagen. Groddar kan stå både mörkt och ljust. Står de ljust får de mer färg, men vissa sorter kan smaka mer beskt. En del låter groddarna först gro till sig i mörker och ställer dem sedan ljust mot slutet så de får lite färg.

När groddarna är klara kan också variera, exempelvis kan quinoa bli klar på lite mer än ett dygn samtidigt som gula ärtor kan dröja upp till fem dygn. När de fått sina svansar kan man förvara dem i kylen några dagar i en behållare som släpper in lite luft, men de ska helst ätas snarast möjligt. Vissa groddar kan ibland få ett ”vitt ludd” som kan likna mögel, men det är i själva verket fibriller som fröet använder för att fånga upp fukt i luften när det börjar torka och inget farligt. Det man dock bör ha i åtanke är att om groddarna blir för blöta kan även mögel uppstå.

Rädisskott. Foto: Russ Ward/Unsplash

Odla skott

Skott är när man tar grodden och planterar i jord, eller alternativt i vatten eller i blött papper, så den bildar rötter. När grodden sedan växt på sig till ett skott kan man i sin tur klippa av skottet och äta det, men man lämnar rötterna och äter dem inte. I princip odlar man i liten skala.

Ofta går det mesta man groddar att fortsätta att göra skott på. Däremot är krasse och vetegräs klassiker att odla. Gillar man senap kan man testa senapsfrön, vilket ger en mer kryddig smak. Solrosfrön och rädisor är också vanliga att odla.

Jord eller vatten

Börja alltid med att skölja fröna noga. Vissa menar att de flesta fröer behöver blötläggas innan, samtidigt som andra menar att bara vissa fröer behöver det. Generellt kan själva groddningen av fröet ta längre tid om man inte blötlägger och det kan bli så att en del frön inte gror alls.

Fröna ska sedan börja gro. Detta kan göras direkt i jord, i fuktigt hushållspapper eller likt ovan med vatten. Fröna kan sedan strösslas jämnt över ytan. Kom ihåg att hålla det fuktigt och om man använder sig av jord bör man göra hål i botten så överflödigt vatten kan rinna ut, man kan också lägga på ett lock så fröna får stå mörkt. Det är också fördelaktigt att använda sig av en sprayflaska i början. I hushållspapper kan man lägga ut en fuktig bit papper på en tallrik och sedan strö över frön. Spraya med vatten och lägg på plastfolie över.

När skotten sedan börjat ta sig upp vill de ha det ljust, så när svansarna börjar komma fram kan man ställa dem på fönsterbrädet. Fortsätt att hålla det fuktigt oavsett vilken metod som används. Odlar man skott i vatten så kan man ställa dem ljust så snart det bildats en rotmatta och skotten sitter ihop med varandra. Därefter kan man börja vattna med rinnande vatten istället för sprayflaska. Då bör man skölja/vattna skotten en gång per dag, men låt inte vattnet ligga kvar i behållaren.

Efter fyra till fem dagar kan man oftast skörda skotten och äta dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Matsvinnet kostar hushållen miljarder

Publicerad oktober 13, 2026 – av Markus Andersson
Händer vid en öppen papperspåse intill paprikarester och morötter på en skärbräda.
Stress och dålig planering gör att mat kastas trots viljan att minska svinnet, enligt Livsmedelsverkets djupintervjuer. Genrebild.

Många svenskar vill slänga mindre mat, men vardagsstress, dålig planering och kräsna barn kommer i vägen. Slängd mat kostar en familj på fyra personer över 5 000 kronor om året.

Livsmedelsverket har genom djupintervjuer undersökt varför hushåll slänger mat som fortfarande går att äta. Studien är kvalitativ och mäter inte hur stor andel av hushållen som känner igen sig.

Många deltagare säger att de vet vad de borde göra. Ändå blir det inte som de tänkt, och maten hamnar i soporna.

Notan är hög. Hushållen slänger ätbar mat för cirka 14 miljarder kronor om året, vilket för en familj på fyra personer motsvarar över 5 000 kronor. Pengarna är också den starkaste drivkraften för att minska svinnet.

— Det verkar finnas starka känslor kopplade till den här frågan. Många går runt med en form av svinnskam, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Deltagarna efterfrågar framför allt praktiska råd: hur maten ska förvaras, hur länge den håller, recept på rester och tips för mindre hushåll.

Myndigheten har samlat sådana råd i tjänsten Svinnkoll. Där finns ett tjugotal livsmedel som ofta kastas, från avokado och banan till bröd och matlådor med rester, med anvisningar om förvaring, hur man ser att varan blivit dålig och hur den kan användas när den inte längre är i toppform.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Så förvarar du skörden i vinter

Publicerad augusti 26, 2022 · Återpublicerad oktober 9, 2026 – av Markus Andersson
Många grödor går att torka, syra eller sylta.

Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de skenande matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.



Torkning

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

Syra eller sylta

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt Livsmedelsverket. Vanligast är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt hålla i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

Frys

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att förvälla först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

Alternativ till jordkällare

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med exempelvis granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på balkongen.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara dem som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förläng skörden – torka frukt och bär hemma

Publicerad september 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Färgglada torkade skivor av bland annat kiwi, citrus och päron
Olika sorters frukt lämpar sig för torkning, men tiden varierar beroende på frukt och skivornas tjocklek.

Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över.

Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen.

Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt.

Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar.

Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar.

Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple
Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels

Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader.

Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn.

Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen.

Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop.

Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär
Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare.

För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas.

Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas.

Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gratis surströmming – men bara för vuxna

Publicerad september 4, 2026 – av Jan Sundstedt

Ica Söråker skänker bort fjolårets surströmming – men har infört en 18-årsgräns för att minska risken att burkarna används till bus.

Flera butiker i Västernorrland säljer just nu ut burkar från förra året för noll kronor, rapporterar Sveriges Radio.

På Ica Söråker gäller dock erbjudandet bara vuxna. Handlaren Torbjörn Lagergren säger att åldersgränsen är en förebyggande åtgärd.

— Det kan finnas en liten risk att det kan misskötas. Det kan hamna surströmmingsburkar ute på diverse olika saker och därför har vi satt 18-årsgräns bara för att minimera den risken, säger han till Sveriges Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.