Studie: Morötter gör ofödda barn glada

I en ny brittisk studie har forskare tittat på fosters reaktioner på olika smaker. Där har man kommit fram till att morötter gör ofödda bebisar glada. Grönkål gör dem däremot ledsna. Studien är den första i sitt slag och skulle kunna leda till att man kan ”lära” sitt ofödda barn att äta bättre eller vara mindre kräsna efter födseln.

I studien, som genomfördes i Durham University’s Fetal and Neonatal Research Lab i Storbritannien, deltog hundra kvinnor i åldrarna 18 till 40 som var gravida i 32 till 36 veckor. Kvinnorna fick äta en kapsel innehållande antingen 400 milligram morots- eller grönkålspulver och efter 20 minuter tog forskarna 4D ultraljudsbilder på fostren.

När forskarna tittade på ultraljudsbilderna från kvinnorna som ätit morotspulvret visade flera bilder att fostren log eller gjorde ett ”skrattansikte” samtidigt som fostren som åt grönkålspulver visade ett ledset ansikte som såg ut att grina. Det ofödda barnets ansiktsuttryck jämfördes sedan med en kontrollgrupp vars mödrar inte åt varken grönkål eller morötter.

– Det var verkligen fantastiskt att se de ofödda barnens reaktion på grönkåls- eller morotssmaker under skanningarna och dela dessa ögonblick med föräldrarna, säger forskaren Beyza Ustun.

Forskare tror sedan tidigare att foster kan känna smak och lukt när de andas in och sväljer fostervatten, men den här studien är den första som visar reaktioner redan i livmodern.

– Ett antal studier har föreslagit att barn kan smaka och lukta i livmodern, men de är baserade på resultat efter födseln medan vår studie är den första som ser dessa reaktioner före födseln, säger Ustun.

Studien skulle kunna leda till att man framgent kan påverka fosters matvanor redan innan de är födda, för att exempelvis skapa mer hälsosamma vanor och minimera kräsenhet.

– Som ett resultat tror vi att denna upprepade exponering för smaker före födseln kan hjälpa till att fastställa matpreferenser efter födseln, vilket kan vara viktigt när man tänker på exempelvis hälsosam kost och potentialen för att undvika “matkräsenhet”, menar Ustun.

Studien fortsätter nu med att titta på samma bebisar, som nu fötts, för att se om smakerna de upplevde i livmodern påverkar deras acceptans av olika livsmedel.