MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 21 januari 2025

tisdag 21 januari 2025

Vem förbereder oss för fred?

Det nya kalla kriget

Att döma av Natos generalsekreterare verkar makthavare i Väst allt mer inställda på att eskalera mot ett ofattbart storkrig med Ryssland. Det är en ödesdiger väg man slagit in på som visar på det desperata behovet av att stärka rösterna för långsiktiga lösningar som inte bygger på hets och bomber utan på dialog och diplomati.

publicerad 13 februari 2024
– av Markus Andersson
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Det västerländska etablissemangets retorik blir allt grövre och mer krigiskt för varje månad som går. Propagandaarbetet för att få folkopinionens stöd till ett ödesdigert krig med Ryssland tycks bli alltmer intensivt.

För ungefär en månad sedan gick flera svenska makthavare ut och deklarerade att svenskarna nu måste ”mentalt förbereda sig” för krig mot Ryssland samtidigt som civilministern uppmanade till ”total motståndskraft”.

Liknande budskap har ungefär samtidigt förmedlats av europeiska politiker och högt uppsatta tjänstemän i andra europeiska länder.

En stark grundberedskap och en försvarsmakt som har kapaciteten att trygga landets gränser är naturligtvis ingenting konstigt, utan ett normalläge i varje normalfungerande nationalstat. På samma sätt är det förstås fullt naturligt för de flesta medborgare att försvara sig om man blir invaderad. Det hade kunnat gälla Sverige också, om det inte varit för att våra makthavare ägnat ett halv sekel åt att systematiskt rusta ner och försvaga det svenska försvaret.

Nu, står vårt hopp istället till Nato, och Nato enbart, hävdas det – en militärallians som styrs av ett USA som genom åren gjort sig betydligt mer ökända för den långa listan av statskupper och anfallskrig än av genomtänkt försvarsarbete.

Domedagsscenariot kryper närmare

När Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg nu deklarerar att medborgarna måste ”förbereda oss för en konfrontation som kan pågå i årtionden”, rusta upp, öka vapenproduktionen och intensifiera det militära stödet till Ukraina så är det tydligt att krig ses som den enda tänkbara vägen framåt.

Den ”ryska aggressionen” riskerar att sprida sig till Europa, och fler länder kan komma att invaderas om Ukraina faller, heter det. Därför, menar Stoltenberg, måste man bemöta hårt mot hårt och Nato-länderna öka militariseringen på ett sätt vi inte skådat sedan Kalla krigets dagar.

Nato söker inte krig med Ryssland”, lovar Stoltenberg förvisso, men vilka ansatser man faktiskt gör för att få till konstruktiva samtal, dialog och en varaktig fred i Europa framgår inte. Det är högst oklart om några sådana uppriktiga försök görs överhuvudtaget, särskilt när Vladimir Putin själv berättar att han inte haft någon direkt kontakt ens med USA:s president sedan kriget bröt ut.

Det är fullt möjligt att vara starkt kritisk till Putins agerande, kriget i Ukraina, och uppriktigt beklaga det oerhörda mänskliga lidande det orsakat – samtidigt som man enkelt kan inse att ett europeiskt storkrig inte kommer att gynna någon. Bortsett då från det militärindustriella komplexet och andra motsvarande aktörer i den globala maktpolitikens mest obskyra korridorer.

Klart är att ett sådant krig obönhörligen att leda till miljontals döda européer, en humanitär katastrof i paritet med den som genomleds under Andra världskriget – och dessutom en situation som potentiellt riskerar att eskalera till den magnitud att någon av parterna beslutar att använda ett antal av de kärnvapen de har gott om och som har potentialen att faktiskt förgöra Europa som vi känner det.

Ett domedagsscenario förvisso, men likväl ett scenario som kryper allt närmare och som beklagligen blivit betydligt mer sannolikt idag än det var för fem, tio eller 20 år sedan.

Krigets väg

Föreställningen som präglar Väst är av allt att döma att Ryssland måste bombas till lydnad och att detta är lösningen på konflikten i regionen. Hand i hand med denna går uppfattningen om att Ryssland är en stat ”som man inte kan prata med”. Båda dessa grundteser är otroligt farliga och driver oss närmare en konfrontation där ingen har något att vinna, förutom de som faktiskt önskar att Europa, USA och Ryssland tillsammans brinner upp i ett ofattbart inferno.

I dagens västerländska debatt saknas nästan helt seriösa röster som istället lägger fram strategier för hur vi kan gå tillväga för att få slut på stridigheterna och stärka freden i Europa. Röster som ges utrymme att påminna om att dialog diplomati är vägen framåt mot en bättre värld och att det inte ligger i Europas intresse att ”strida till den sista europén” eller offra sina söner, bröder och fäder på storpolitikens altare, så som det ukrainska folket redan blivit offrat. Dessvärre tycks våra makthavare inte vara intresserade av att lyssna på dessa allt mer sällsynta röster. Vägen man valt är krigshetsens – och framförallt USA:s väg.

Vilka partier som vinner i respektive europeiskt lands parlament tycks oftast också vara av begränsad betydelse, eftersom de flesta hittills varit villiga att låta sin utrikespolitik dikteras av USA.

Makten måste åter underställas folkets och fredens intressen. Det är en lång väg dit, men den enda vägen som leder dit är att göra vad vi kan för att höras och stärka dem som har integritet nog att säga nej till vansinnet, på varje tänkbart sätt man kan. Att stärka och stötta verkligt oberoende medier är ett sådant.

 

Markus Andersson

Svensk EU-parlamentariker vill ”besegra” Kreml

Det nya kalla kriget

publicerad 15 januari 2025
– av Redaktionen
Emma Wiesner är en av många svenska makthavare som på senare tid börjat använda sig av en alltmer aggressiv retorik.

På kort tid har retoriken bland svenska makthavare blivit alltmer krigisk och aggressiv, samtidigt som diplomati och dialog ytterst sällan lyfts fram som något tänkbart alternativ.

Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner är en av dem som anklagas för att elda på konflikten och som öppet skriver på sociala medier om hur ”vi” ska ”besegra” Kreml.

Att svenska politikers attityd till Ryssland blivit ännu mer fientlig de senaste månaderna stod helt klart på Folk och Försvars maktkonferens i Sälen den gångna helgen. Då deklarerade Ulf Kristersson att Sverige förvisso inte befinner sig i fullt krig i dagsläget – men betonade samtidigt att ”det inte heller råder fred”.

Liknande besked gav försvarsminister Pål Jonson som deklarerade att det inte längre var ett ”val” att stödja Kiev i kriget – utan ”en plikt”.

– Detta är ett krig med genomgripande globala konsekvenser som ytterligare försvagar den regelbaserade världsordningen… Vi måste utgå från att Ryssland kommer att utgöra ett mycket allvarligt hot mot oss och våra allierade under överskådlig tid, förkunnade han.

Centerpartiets Emma Wiesner är en av dem som anslutit sig till krigsretoriken och menar att det ryska ledarskapet måste besegras.

Det är helt jävla orimligt att ryska fartyg som transporterar Putins gas genom Arktis får underhåll i EU-hamnar. Det är hög tid att utöka sanktionerna till rysk LNG – vi kan inte besegra regimen i Kreml förrän vi stryper pengaflödet till krigskassan”, skriver hon på X.

”Ukrainas sak är vår”

Hur och till vilket pris Kreml ska besegras eller vilken roll Sverige ska spela i detta framgår dock inte, och kritiker påpekar att sanktionerna mot Ryssland hittills inte har gett önskvärda resultat.

Du verkar arg, men det kommer inte hjälpa dig att ’besegra regimen i Kreml’, det enda som kan ske med dina råd är att vi gräver oss ännu djupare ner i ekonomisk misär i Europa. Men det är klart, som EU-parlamentariker så sitter du inte direkt i samma båt som oss övriga”, kommenterar en irriterad användare.

Även tidigare har Wiesner deklarerat att ”Ukrainas sak är vår” och att en rysk seger på slagfältet inte under några omständigheter kan accepteras då det skulle leda till ett ”fundamentalt annorlunda Europa” än idag.

Försvarsmakten lanserar drönarsvärmar: ”Kan vara hur många som helst”

Det nya kalla kriget

publicerad 15 januari 2025
– av Redaktionen
Drönarna beskrivs som "lastbilar" som kan bära såväl vapen som kameror.

Försvarsmakten har under stor sekretess arbetat med ett nytt drönarprojekt det senaste året tillsammans med vapentillverkaren Saab där stora svärmar av obemannade luftfarkoster ska kunna användas vid militära operationer.

– De kan vara hur många som helst – tusentals om man skulle vilja, uppger Saabs vd Micael Johansson

Huvudfokus har legat på att ta fram en ny mjukvara som sägs göra det möjligt för drönarna att närmast automatiskt själva bilda svärmar och utföra uppgifter utan att någon operatör måste detaljstyra varje enskild flygfarkost.

– Det handlar inte om att pilotstyra drönare, utan man ger dem ett uppdrag på en Ipad eller mobiltelefon, sen åker drönarsvärmen ut och gör det här, säger Saab-toppen till TT under en pressträff och förklarar att en soldat kan lära sig systemet på några få dagar.

Ett möjligt drönaruppdrag kan vara att bevaka en väg genom att flyga över denna och sända bilder eller film från platsen, samtidigt som det spanas efter fiender som drönarna också kan identifiera. Genom att använda hundratals eller tusentals drönare kan mycket stora områden övervakas på detta sätt, och om några drönare störs ut så har detta heller ingen större påverkan.

Även om detta inte har ingått i projektet hittills är det också möjligt att drönarna i framtiden beväpnas och används för att attackera fiendestyrkor.

– Man kan uppdatera den här mjukvaran och göra fantastiska saker i förlängningen, säger Micael Johansson.

Ska inte fatta egna beslut

Enligt arméchefen Jonny Lindfors bör drönarna betraktas som ”lastbilar” – och det är beslutsfattarna som avgör vilken last de ska bära.

– Men den grundläggande principen som fortfarande gäller är att vid en väpnad insats ska det finnas en människa som tar besluten, uppger han.

Svenska soldater har redan börjat öva med det nya systemet och det kommer också att användas vid Nato-övningen Arctic Strike i mars. Vidare håller Försvarsmakten just nu på att införskaffa tiotusentals drönare, men man vill inte berätta vad det nya systemet kostar.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) är dock noga med att påpeka att ett projekt av detta slag i vanliga fall tar cirka fem år att slutföra – och att det är ”unikt snabbt” att mjukvaran tagits fram på bara ett år.

EU-import av rysk flytande naturgas når rekordnivåer

Det nya kalla kriget

publicerad 14 januari 2025
– av Isac Boman
Ryska LNG-tankern Christophe de Margerie.

Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.

Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.

Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.

Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.

Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.

De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.

Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.

”Ganska enkelt”

Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.

– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.

De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.

Trump planerar möte med Putin: ”Vi håller på att ordna det”

Det nya kalla kriget

publicerad 13 januari 2025
– av Redaktionen
Putin och Trump under mötet i Helsingfors 2018.

USA:s tillträdande president Donald Trump har meddelat att ett möte med Rysslands president Vladimir Putin nu håller på att arrangeras.

– Han vill träffas, och vi håller på att ordna det, sade Trump vid ett möte med republikanska guvernörer i Mar-a-Lago, Florida.

Trump beskrev kriget i Ukraina som ”en jävla röra” och uttryckte sin avsikt att avsluta konflikten. Under sin valkampanj lovade han att avsluta kriget inom 24 timmar efter sitt tillträde, men har nyligen medgett att en sexmånadersperiod är en mer realistisk tidsram.

Kremls talesman, Dmitrij Peskov, bekräftar också att den ryske presidentens linje står fast sedan tidigare och att han är öppen för samtal med Trump, samt att inga förhandsvillkor finns för ett sådant möte.

– Presidenten har upprepade gånger uttryckt sin öppenhet för kontakter med internationella ledare, inklusive USA:s president Donald Trump, sade Peskov.

Trumps planerade möte med Putin har väckt oro i Kiev, där man oroar sig för att USA:s militära stöd kan minska och att Ukraina kan pressas in i en ogynnsam fredsuppgörelse.