Nuförtiden är inte allt vad det synes vara

I sin senaste krönika går Lars Bern igenom turerna kring mordet på Jamal Khashoggi och varnar för att saker och ting inte alltid är som man först tror att de är.

publicerad 30 oktober 2018
Den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman träffar Rysslands president Vladimir Putin i Moskva i juni 2015.

Precis som alla andra upprördes jag av nyheterna om mordet på den kontroversiella journalisten Jamal Khashoggi på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Det framställdes i MSM som beordrat av den styrande saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman (MbS). Jag reagerade även negativt på att USA:s president Trump slätade över det hela med hänvisning till förestående Saudiska vapenköp för 110 miljarder USD och hur det skulle generera 30 000 arbetstillfällen i USA. Händelsen verkade för mig konfunderande med tanke på hur klumpigt det hela verkar ha genomförts.

Som vanligt nuförtiden visar det sig att saker och ting nog inte är så enkla som vissa intressen vill få oss att tro. Här ligger kanske en hund begraven som man brukar säga.

Det som väckte mitt intresse på allvar för att gräva vidare i den upprörande händelsen, var det faktum att den ryske presidenten Putin gjorde ett uttalande till stöd för den saudiske kronprisen. Varför frågade jag mig? Putin tillhörde ju Iran/Turkietlägret i Mellanöstern medan USA var lierat med Saudi.

Om man gräver i händelsen tonar en betydligt allvarligare geopolitisk bakgrund till det inträffade fram. När MbS tillträdde sin roll som Saudiarabiens faktiska härskare ärvde han två viktiga projekt som landet lockats in i av USA:s militärindustriella komplex och av de nyliberala globalisternas banker, konsulter och påtryckargrupper.

Saudiarabien har länge varit den amerikanska vapenindustrins främsta mjölkko vid sidan om de amerikanska skattebetalarna. I det aktuella fallet fanns det planer på vapenköp på totalt uppemot 400 miljarder USD, varav i närtid 110 miljarder USD. I detta köp ingick ett letter of intent som löpte ut den sista september på köp av det amerikanska luftvärnssystemet THAAD från Lockheed Martin för 15 miljarder USD.

Av allt att döma har MbS fått kalla fötter inför dessa enorma vapenutgifter och börjat tveka. Det saudiska kungahuset har inte längre obegränsade resurser vilket MbS inser. Han har funnit att det ryska luftvärnssystemet S-400 är både billigare och långt bättre än det amerikanska och han har därför fört diskussioner med ryssarna om att istället köpa deras systemet. Han är långt ifrån ensam om att göra den bedömningen, en rad länder med Turkiet och Indien i spetsen står idag i kö för att köpa S-400 systemet trots uttalade hot från USA om sanktioner.

Det amerikanska militärindustriella komplexet har under åren byggt upp starka kontakter med inflytelserika saudier för att säkra den saudiska vapenmarknaden för amerikansk vapenindustri. Jamal Khashoggi tillhörde dessa saudiska kretsar. Hans framlidne farbroder den oerhört förmögne Adnan Khashoggi som dog förra året var världens ledande vapenhandlare och givetvis nära lierad med USA:s vapenindustri. När den senare sålde sin enorma lyxyacht The Nabila 1988 var köparen ingen mindre än Donald Trump, så man kan förmoda att det fans relationer mellan familjen Trump och Khashoggis. Här anar vi bakgrunden till att Jamal för något år sedan intog en kritisk hållning till MbS när den senare började tveka rörande de enorma vapenköpen. Khashoggi valde då att lämna Saudiarabien och slå sig ner i USA, där han bl.a. skrev kritiska artiklar i Washington Post mot MbS.

När MbS matchades fram som Saudis starke man hade han uppbackning av stora globala finanskretsar eftersom han då sa sig vara villig att driva igenom det andra stora projektet nämligen privatiseringen av ägandet (IPO) i saudiska statens största tillgång – oljebolaget Aramco. Detta var något som den saudiska kungafamiljen tidigare ställt sig ytterst tveksamma till. Affären annonserades i januari 2016 av bankirfamiljen Rothschilds tidskrift Economist. Den skulle komma att handla om biljoner USD och skulle ge enorma intäkter till några av globalisternas största banker. Trump annonserade på sitt vanliga skrytsamma sätt att detta skulle bli den största IPO:n någonsin på New York börsen.

I grunden för Aramco-affären låg MbS:s Vision 2030 som handlade om att minska den saudiska ekonomins oljeberoende och att öppna landets finansiella marknader för Wall Streets banker genom att på bred front privatisera större delen av landets offentliga ekonomi som t.ex. hela sjukvården och givetvis Aramco. Detta var globalisternas perfekta storm som i ett slag skulle kraftigt öka deras globala makt över världens finanser.

Vision 2030 var framtagen 2015 av globalisternas ledande konsultfirma McKinsey & Company som fungerat som deras instrument för att lansera nyliberala lösningar på alla världens problem. McKinseys inflytande går långt utanför själva firman, genom att den varit plantskola för ett alumni som hamnat på mycket inflytelserika positioner runt om i världen bl.a. i Saudi. Man kan förmoda att firman haft inflytande på MbS:s stigande till den yttersta makten i Saudi med kalkylen att han skulle komma att omfatta en rad nyliberala reformer som den äldre generationen motsatt sig.

Det verkar dock som om verkligheten ganska snart kom ikapp MbS och att han under senare månader insett att de planerade nyliberala reformerna som globalisterna försöker dyvla på landet skulle komma att underminera hans och kungafamiljens maktposition. Han började se sig om efter en plan för att förhala Aramcos IPO. I augusti blev det klart att planerna las på hyllan och att IPO:n ställdes in. Globalisternas banker blev givetvis ursinniga på MbS eftersom detta var århundrades affär för dem. Det var även en stor motgång för Trump.

Man kan konstatera att kampanjen mot MbS i globalisternas MSM över mordet på Khashoggi nog har mycket mer att göra med eventuellt uteblivna lukrativa affären än själva mordet. Tidigare liknande handlande från saudiernas sida har alltid passerat utan uppståndelse i globalisternas MSM. Inte minst bör man notera dessa mediers tystnad rörande det pågående saudiska folkmordet i Jemen, men det ligger väl i det militärindustriella komplexets intresse.

Den fråga jag ställer mig är i vad mån mordet var beordrat av MbS med tanke på hur det utfördes. Mitt intryck är att den som genomförde dådet varit ute efter att åsamka MbS maximal skada på hans anseende. Han har ju förargat hela den globalistiska bankvärlden med Rothschilds i spetsen och president Trump i Vita Huset. Starka globalistiska krafter och krafter inom vapenindustrin är givetvis ute efter att få MbS utbytt mot någon som är trogen den nyliberala maktapparaten i USA och som inte riskerar att beröva vapenindustrin deras främsta mjölkko.

Så, mot den bakgrund jag tecknat här blir inte längre Putins uttalade stöd för MbS så obegripligt.

 

 

Lars Bern

 

Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene.



Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat boken Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och driver opinionssajten Anthropocene




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.