Annons:

Det pågår redan ett tredje världskrig

Krisen i Ukraina

Västvärlden har lurat sig att tro att Ryssland skulle vara beroende av dem och därför kunnat styra, ställa och provocera landet hur de velat. Men Ryssland har sedan länge byggt broar till övriga världen. Samtidigt pågår redan ett eskalerande kallt krig mellan nationalism och västvärldens globalism.

Uppdaterad mars 19, 2022, Publicerad mars 19, 2022 – av Lars Bern
Kinas president Xi Jinping tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin. Sedan Rysslands försök att närma sig västvärlden avvisats under en längre tid har istället banden till Kina stärkts väsentligt. Foto: Kremlin.ru/CC BY 4.0
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 11 482,00 SEK 15% Mål: 75 000,00 SEK

DI:s chefredaktör PM Nilsson skriver i en ledare den 14 mars att ”Ryssland förlorar kriget”. Frågan jag ställer mig efter att ha läst ledaren är ”Vilket krig?”. PM gör samma misstag som en lång rad krönikörer i västliga medier gör som skriver om det ryska väpnade anfallet på Ukraina. Han har en ytterst inskränkt bild av vilket krig det rör sig om. Om man på detta sätt bara ser isolerat till Ukrainakriget kan han mycket väl få rätt. Om man däremot vidgar perspektivet finner man att det som sker rör sig om en del i ett t.v. kallt världskrig som västvärlden med en åttondel av jordens befolkning smugit igång mot de övriga sju åttondelarna under de senaste decennierna, allt för att försvara sin sviktande globala hegemoni. Mycket förenklat rör det pågående kalla kriget sig om en kamp mellan den nationalism som präglar flertalet av världens länder och västvärldens globalism.

Globalismen eller den västliga hegemonin handlar om den världsomspännande makt som likt en stor bläckfisk utövas av några hundra globala megaföretag och den hyperförmögna oligarki som är deras huvudägare. Dessa har efter WWII samlat på sig enorma ekonomiska resurser och kan med dem utöva den verkliga makten i västvärlden (detta finns beskrivet i David Kortens bok When Corporations rule the World), medan de demokratiska politiska institutionerna förvandlats till vackra Potemkinkulisser med snabbt minskande reell makt. Vi såg nu senast hur den svenska regeringen erkänner att man inte fritt kan besluta om svenska drivmedelsskatter utan är underordnade oligarkernas EU.

Opinionsbildningen styrs med järnhand av oligarkin som lagt under sig alla västliga mediaföretag och har med sina pengar korrumperat det politiska livet. Under pandemin har vi upplevt hur allt som inte gynnat de globala läkemedelsföretagen blivit stenhårt censurerat. Oligarkin har som mål att bygga ett globalt imperium – the Great Reset, där all ekonomisk aktivitet kontrolleras av dem själva och deras globala megaföretag. Oligarkins intressen styrs via tre megaföretag som är huvudägare i alla andra företag. På detta sätt räknar de med att kunna lägga under sig makten över hela världen.

Som instrument i sin globala maktutövning har oligarkin skapat en bred palett av överstatliga institutioner, andra organ och förment ideella organisationer. Ni hör dagligen talas om dem på nyheterna – FN, EU, VB, IMF, WTO, WHO, WEF, ICC, WWF, Open Society med flera. Allt styrs på olika sätt och kontrolleras av oligarkins enorma ekonomiska resurser. I arbetet med att flytta över all makt från nationella institutioner till oligarkins överstatliga, har man lanserat globala projekt såsom ett förment hot mot klimatet och en influensaepidemi.

Annons:

Oligarkin har via sina globalt verksamma banker skapat ett världsomspännande finansiellt imperium uppbyggt omkring USA-dollarn som reservvaluta. Detta finns bra beskrivet i Michael Hudsons bok ”Superimperialism”. Den här vägen finansieras USA:s enorma krigsmakt med baser runt hela välden, en krigsmakt som är helt utformad för att försvara oligarkins ekonomiska intressen. Försvaret av USA:s territorium har en marginell roll. Svagare länder som försöker skaffa sig kontroll över inhemska marknader och egna naturresurser blir omedelbart angripna och deras ledare störtade och ersatta med oligarkins marionetter.

Länder som inte underordnar sig oligarkins makt straffas med sanktioner där väst utnyttjar sin stora makt över världens finansmarknader. Mot militära stormakter som Kina och Ryssland bedriver oligarkin det kalla världskriget med målet att störta de nationellt styrda regimerna och öppna länderna för oligarkins fria exploatering av deras marknader och naturresurser. Den av oligarkin iscensatta statskuppen mot den demokratiska regimen i Ukraina 2014 är ett typexempel. Den kuppen är upprinnelsen till den konflikt med Ryssland och ryska folkgrupper i Ukraina som nu utlöst det huvudlösa ryska anfallet på Ukraina.

I den idag hårt styrda västliga pressen målas likt PM Nilsson i DI upp hur Ryssland genom omfattande sanktioner och en flykt av västliga företag kommer att ruineras och isoleras från resten av världen. Detta är ett resonemang som vi i väst lurar oss själva med. Det är faktiskt så att västvärlden bara utgör en åttondel av världen och Ryssland redan för ett halvår sedan deklarerade att man tröttnat på det kalla kriget med väst och därför avsåg att bryta förbindelserna. Man vill helt enkelt inte ha oligarkins företag och organisationer i landet längre.

Den västliga pressen spekulerar även om att Kina kommer att vända ryssarna ryggen eftersom man menar att västs marknader är viktigare för dem. Den tron är mer än tillåtet naiv. PM skriver att ”förlora väst och vinna Ryssland är sämsta tänkbara byte för Kina”. Det styrande kinesiska kommunistpartiets syn på världsekonomin är starkt orienterad mot realekonomin medan tänkandet i väst är helt styrt av den finansiella goodwill-ekonomin kontrollerad av oligarkin. För kineserna med sin brist på egna råvaror utgör givetvis ett land med kanske en tredjedel av världens viktigaste råvaror som olja, gas, mineraler och jordbruksprodukter en livsviktig strategisk partner som man aldrig kommer att släppa.

Ser man till viktiga marknader globalt så ligger sju åttondelar utanför västvärlden, så Kina är långt ifrån beroende av väst för sin fortsatta ekonomiska utveckling. Det är tvärt om, Kina står idag för en betydande del av realekonomin som är nödvändig för att västvärlden skall kunna fungera. Västvärldens ödesdigra misstag har varit att släppa fram och starkt stödja Kinas ekonomiska utveckling i den naiva tron, att Kina med automatik skulle utvecklas till en typ västligt demokrati som en följd av marknadsekonomin. Det kinesiska kommunistpartiets grepp om makten är idag sannolikt starkare än de västliga demokratiernas. Se bara på upplösningstendenserna inom den amerikanska demokratin.

Jag bedömer det ryska beslutet att bryta relationerna till väst genom att anfalla Ukraina militärt som ett huvudlöst misstag. Man borde hållit huvudet kallt och istället infört sanktioner mot väst, genom att stoppa leveranser av strategiskt viktiga råvaror om Ukraina ansluts till krigsalliansen NATO. Att starta krig är aldrig framgångsrikt på sikt, det är bara att titta på det katastrofala utfallet av alla västs krig under efterkrigstiden – från Koreakriget till Afghanistan. Putin borde ha begripit bättre.

Jag tror att ryssarna likt amerikanerna förlorar Ukrainakriget och att västvärldens oligarker förlorar det kalla kriget mot Kina. Deras nya världsordning blir aldrig av. Det som dock oroar mig är att någon sida tappar besinningen och går från ett kallt krig till ett världsomfattande krig med kärnvapen.

 

Lars Bern

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 15:34 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov talar vid Antalya Diplomacy Forum
Arkivbild från Antalya i april. Lavrov avvisade under onsdagen ett eldupphör i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.

Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.

— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.

Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.

— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.

Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.

Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.

Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall

Kriget i Ukraina

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Brinnande byggnad och rökpelare efter nattliga anfall mot Ukraina.
Natten till tisdagen brann byggnader i flera ukrainska städer efter drönar- och robotanfall.

Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet.

Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen.

Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen.

I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det.

Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre döda efter ukrainsk drönarsvärm mot Moskva under valdagen

Kriget i Ukraina

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitbild: rök och eld vid ett raffinaderi till vänster, brinnande lägenheter i ett höghus till höger.
Brand vid Moskvaraffinaderiet och ett träffat flerbostadshus i regionen, ur videoklipp som spreds efter nattens angrepp.

Tre civila dödades i Moskvaregionen natten mot söndagen, när ukrainska drönare slog mot raffinaderi, bostadshus och lager. Enligt Moskva är det den största attacken mot huvudstaden under hela kriget – och den kom på sista dagen av det ryska parlamentsvalet.

Över 1 600 obemannade farkoster slogs tillbaka sedan lördagen, varav 450 på väg in mot Moskva, skrev borgmästare Sergej Sobyanin. Han kallade det den största och oöverträffade attacken mot staden.

— Den oöverträffade attacken var uppenbart planerad för att störa valet. Fienden misslyckades, sade han.

Flera drönare nådde Moskvaraffinaderiet i Kapotnja. Ett objekt på området skadades, enligt borgmästaren, som uppger att ingen dog i själva staden. En farkost träffade också ett hus vid Orechovyjbulvarden.

I förorterna var följderna tyngre. Regionens guvernör Andrej Vorobjov uppgav att luftvärnet mellan klockan 03 och 05 slog ut 249 drönare i 17 kretsar.

Kvinna dödad – maken dog på sjukhus

I byn Sofyino i Ramenskoje träffade en drönare ett trevåningshus. En 44-årig kvinna dog och fem personer skadades, däribland två barn. Kvinnans man avled senare på sjukhus, meddelade Vorobjov. En 15-årig flicka och hennes 19-årige bror blev därmed föräldralösa.

I Orechovo-Zujevo dödades en äldre man i ett privat hus som rasade och fattade eld. I Ramenskoje evakuerades omkring 400 personer, varav 70 barn, från ett 21-våningshus efter att vrakdelar tänt taket. Tjugo bilar skadades.

I Kotelniki slog en drönare in i ett flerbostadshus och satte lägenheter i tre våningar i brand. Skador rapporterades också i Kolomna, Jegorjevsk, Ljubertsy, Lytkarino och Istra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade slagen och sade att ett nyckelföretag i rysk oljeindustri och en logistikplats träffats.

— Det är miljarder dollar som håller krigsmaskinen igång, skrev han.

Moskva kallar slagen mot bostadshusen för terrorism och anklagar Kiev för att försöka störa ryssarnas röstning. Försvarsministeriet sade att armén kommer att fortsätta och intensifiera sina anfall mot militära mål i Kiev.

Valet i Moskva genomfördes ändå. Vallokalerna stängde som planerat under söndagskvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

— Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

— Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

— Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

— Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.