Att bestämma sin livssyn

"Handledning till att bli en frihetlig människa"

Att skapa en komplett livssyn tar vanligen flera decennier, men huvudpunkterna bestäms mycket snabbare. En självständig och saklig livssyn vilken omfattar världen, människans natur och samhället - samt därefter att individen fastställer sina värderingar genom eget kritiskt och rationellt tänkande. Det skriver Dan Ahlmark i den tredje delen av fem i sin artikelserie om libertariansk livsåskådning.

publicerad 17 oktober 2021
Foto: Alex Jones/Unsplash

Orsaken till att en person väljer en individualistisk livssyn är sannolikt dennes känsla av att vara unik som människa och med behov av självständighet för att kunna bestämma över sitt eget liv. Individen inser rätten till det egna livet”.1 Den rätten och grundvärderingarna medför en fordran på individuella rättigheter. Synen på libertarianismens grundvärden gällande det mänskliga förnuftet och människans individuella värde och självständighet medför då också ett starkt krav på andlig självständighet hos individen. Tillsammans med grundvärdet rättvisa ställs också ett annat krav, nämligen på materiell självständighet för denne.

Den andliga innebär inledningsvis en fordran på individen att skaffa sig en självständig och saklig livssyn vilken omfattar världen, människans natur och samhället samt därefter ställer ett absolut krav på att individen fastställer sina viktiga värderingar genom eget kritiskt och rationellt tänkande. Den utformningen kan sägas utgöra en våra viktigaste handlingar bland annat med tanke på värderingarnas grundläggande betydelse för vårt agerande och känslor. De är en styrmekanism för viktiga delar av vårt liv och är grunden för att kunna bli och sedan förbli en självständig individ. Andlig självständighet krävs för att individen ska nå sin potential: det maximum av tankekraft, handlingskraft och unikhet denne är förmögen till. Man ska i samhället inte bara låta 100 blommor blomma utan – miljoner! Osjälvständighet innebär ett mycket lägre utnyttjande av människans förnuft och förmåga, och möjligheten att bli en god människa minskar avsevärt, ifall personens andliga krafter inte frikopplas (se Nivå 4). Det fria samhället har störst nytta av att skillnaderna mellan människor exploderar i alla avseenden. I Sverige har en systematisk indoktrinering av socialdemokratiska åsikter genomförts sedan 1950-talet2, och denna har förvärrats under 2000-talet genom den påtvingade politiska korrektheten och åsiktskorridoren. Konformiteten i media har säkrat åsiktsstyrningen och Statsvälfärdsstatens systematiska angrepp på delar av individens andliga självständighet. Detta har troligen på ett djupgående sätt skadat mängder av individers utveckling och därmed liv.

Att skapa en komplett livssyn tar vanligen flera decennier, men huvudpunkterna bestäms mycket snabbare. Människor formar den på sina individuella sätt men ett alternativ är att indela den i fyra huvudsakliga komponenter. De två inledande: A. Synen på världen och B. Människosynen utgör en väsentlig bakgrund till de två följande, där C. Samhällssynen starkt influeras av komponenter i D. Egensynen. Den sistnämnda gäller personens syn och krav på sig själv. Den kan exempelvis indelas i sex delar: 1. Kärnan i det egna jaget; 2. de egna värderingarna; 3. självuppfattningen; 4. individens mål på kort och lång sikt; 5. vanor och 6. motivation. 1, 3 och 6 gäller enbart kunskap – punkt 1 – om sig själv eller främst indirekta effekter på den egna personen (punkt 3 och 6) av dennes olika handlingar. Punkt 2, 4 och 5 avser komponenter, som individen direkt beslutar och agerar beträffande, men där vanor kan ta betydande tid att influera. Kortsiktigt kan även 6 direkt påverkas.

Bland annat unga människor, som just försöker skaffa sig en genomtänkt och hållbar livsåskådning, kan ha nytta av sådan modell för att logiskt systematisera innehållet i denna. En rationell och objektiv Världssyn etablerar sannolikt en sekulär metafysisk grund, som tillsammans med Människosynen leder till acceptans av västerländsk kunskapsteori som grund för mänsklig verksamhet. Formuleringen av de slutsatser i Egensynen och Samhällssynen, som dras grundade på personens förståelse av världen och människans egenskaper samt viss kunskap om samhället, påbörjas naturligen, när man är ung. Då influeras man också mycket av familjen och skolan. När man mognar bör man vara särskilt kritisk beträffande tidigare inflytande på de olika komponenterna och eliminera sådan påverkan som man nu anser felaktig. Exempelvis lärare i historia och samhälle har särskilda förutsättningar att påverka unga och okunniga personers Samhällssyn. Särskilt allvarlig är andras direkta inflytande på värderingarna. Bara man är medveten att påverkan skett, kan man – när tiden är mogen – revidera de moment i Egensynen, där samhällets indoktrinering skett.

Människosynen med dess biologiska och psykologiska delar innebär en förståelse av människans sinne, uppfattning om verkligheten samt känslor. Speciellt valet av en persons värderingar (punkt 2 i Egensynen) och insikten om ens självuppfattning (punkt 3) kommer att starkt påverka medvetandet. Människan bör utforma sina värderingar – inte genom att överta dem från andra – utan genom eget rationellt tänkande på basis av sina grundläggande värden, andra egna existerande värderingar och relevant objektiv information om verkligheten. Det senare gäller världen, människan och samhället. Syftet är att individen bildar sig ett internt harmoniskt och sammanhängande system av värderingar (vilka också ska vara acceptabla utifrån mänskliga rättigheter) , som stödjer varandra och befordrar vår individualitet samt våra mål. Studier och eget tänkande är helt grundläggande i processen.

Moral är av fundamental betydelse för varje person eftersom alla behöver någon standard att följa och för att kunna bedöma sig själv. Det senare är viktigt för att en person ska kunna känna välbefinnande och lust att agera. Sex är en ringa del av moralen, som istället främst avser ”…vår egen tillämpning av etik och därför består av principerna och beslutsreglerna baserade på våra egna fundamentala värderingar, som bör vägleda oss avseende alla viktiga frågor i livet.”.3

I minnet (efter en tid delvis det omedvetna) bevaras mycket kunskap om dig själv som du så småningom aldrig minns. Det gäller tyvärr också dina svaga ögonblick, när du ger efter för känslor (frestelser du kapitulerar för eller brott mot den egna moralen). Dessa fel registreras och påverkar dig, när en liknande situation så småningom inträffar och medför, att din vilja då försvagas. Det är möjligt att ingenting försvinner utan allt registreras i ditt undermedvetna, sorteras och tas fram och undergräver din vilja nästa gång när en liknande situation inträffar. I religioner säger man kanske att personens alla fel upptecknas och kommer att värderas på Domedagen. I det verkliga livet verkar det vara en del av ditt sinne, som är obevekligt och oförsonligt, och får dig att redan nu betala ett visst pris för din svaghet. Det är ett bra skäl för att inte vara svag.

Förutom ansvaret för sitt andliga liv bär individen också helt ansvaret för sitt materiella: ”En..fundamental plikt, när man växt upp och utbildat sig, är att obevekligen, på allt sätt, med utnyttjande av allt tänkande man kan prestera och all kraft man har, självständigt sköta sitt eget liv och de han/hon tagit ansvar för, det vill säga i första hand den egna familjen….man ska aldrig belasta andra för sin egen överlevnad”.4A Att acceptera ansvaret för sitt eget liv visar att man nått psykisk mogenhet.4B

Förutom det grundläggande kravet på förståelse av vårt medvetande samt de två ovannämnda finns en fjärde viktig fordran på en person som i alla fall bör uppfyllas av den som kallar sig libertarian. Det avser synen på och behandlingen av känslor. Det gäller inte personens grundläggande levnads- eller livskänsla, vilken avspeglar dennes i mycket omedvetna syn på sig själv, på verkligheten och på den egna relationen till verkligheten.5 Psykologen N. Branden kallar betecknande nog levnadskänslan för grundtemat i individens personlighet, och den är konsekvensen av en rad val, som individen gjort under levnaden.

Men vanliga känslor av skilda slag orsakas huvudsakligen av de värderingar (punkt 2 i Egensynen) vilka individen valt som viktiga i sitt liv. De värderingarna styr henne, och skador eller hot mot dem åstadkommer negativa känslor, och framgångar för dem positiva. Sedan finns även mindre väsentliga grunder för känslor. För en mera detaljerad insikt i deras upphov, funktion och behandling, se 6 och 7. Man kan säga att människan programmerar sitt känsloliv genom valet av sina värderingar och att motsättningar i ens värderingar snart kan skapa ett plågsamt känslomässigt kaos: ”Den situationen leder till ständiga interna konflikter och psykologiska slitningar, som är mycket betungande för individen. Resultat som rädsla, ångest, långvarigt lidande och kanske depression inträffar då”.6 Inkonsistenta värderingar är troligen rätt vanliga hos vänstermänniskor.

Känslor uppstår ögonblickligt, oförberett och försöker ofta tvinga oss att göra något. Förnuftet råder ofta bara på omvägar över dem – men däremot råder förnuftet helt över våra handlingar. Så problemet är inte känslorna, utan problemet är vår tro, att – främst negativa – känslor råder över handlingar och att vi därför måste följa dem. Men det är inte alls sant. Individen kan alltid besluta att handla på ett annat sätt än att ledas av känslointryck, hur starka dessa än är. En människa har kraft att stå emot, vilket exempelvis postmodernismen inte tror. Den frihetliga människan kan alltid bete sig rationellt. Känslor skapar i sig aldrig någon kunskap utan det ankommer på förnuftet att besluta vad de betyder. Åsikten, att man ska följa sina känslor och inte förnuftet, är katastrofal för människan.

Två ytterligare grundläggande krav kan ställas på den frihetliga människans mål och värderingar. I en frihetlig stat, som kanske är klart libertariansk, ska varje person individuellt få bestämma – med ett undantag – det ansvar denne vill ta för andra inom och utom landet (än familjen). Dessutom bör hon besluta om vilken insats hon vill göra för att skapa eller vidmakthålla friheten och ett gott samhälle. Dessa kräver då handlingar och kanske stora ansträngningar.

 

Dan Ahlmark

 


Källor och referenser:

(1) Frihetsportalen – Vem är en god människa?

(2) Contra – Massindoktrineringen i Sverige

(3) Frihetsportalen – Varför välja Libertarianism som livssyn 2 (3) – några huvudpunkter

(4A) Frihetsportalen – Vad betyder egentligen individualism?

(4B) Branden, Nathaniel, 1969, The Psychology of Self-Esteem, A new Concept of Man’s Psychological Nature, s. 162. Publishing Corp., Los Angeles, California.

(5) Branden, Nathaniel, 1969, a.a., s. 201.

(6) Frihetsportalen – Dagens syn på känslor är förödande

(7) Frihetsportalen – Varför välja libertarianism som livssyn 5 – tänkande och känslor


 


Liknande artiklar: