Den fria viljan bestäms av valet att tänka – eller inte

"Handledning till att bli en frihetlig människa"

Andrahandsmänniskan är den vars livsåskådning bygger på imitation av andras åsikter. Den frihetliga människan väljer istället att aktivt försöka nyttja sin förmåga att tänka, något som kan vara besvärligt men som också ger förutsättningar för verklig personlig utveckling. Det skriver Dan Ahlmark i den andra delen av fem i sin artikelserie om libertariansk livsåskådning.

publicerad 22 september 2021
- av Dan Ahlmark

I denna artikel beskrivs den första av fyra nivåer, som stegvis kan klargöra viktiga huvudprinciper i den frihetliga ideologin och samtidigt gången i hur man bygger upp en personlig åskådning som maximerar ens utbyte av livet. Varje människa har unika egenskaper och vilka egentligen aldrig kommer att återskapas. Hennes medvetande samt dess aktivitet är hennes jag. Människans unika och viktigaste egenskap är hennes förmåga att tänka. Genom tidigare generationers utveckling kan det ske i ett konceptuellt medvetande, vilket baseras på begrepp, vilka möjliggör en god förståelse av verkligheten. Det kallas vanligen för förnuftet. Hon har en fri vilja, vilken innebär, att individen kan göra val, som inte nödvändiggörs av tidigare händelser eller faktorer, eller man kan utföra handlingar som inte bestäms av krafter utanför personens kontroll.1 Rationellt och logiskt tänkande kan påverka oss på ett objektivt – och tvingande – sätt. Hypotesen om psykologisk determinism är felaktig.2

Den fria viljan bestäms i grunden av valet att tänka eller inte, vilket bestämmer människans alla andra val och handlingar. Det valet – att tänka – innebär att man fokuserar sitt förnuft i någon riktning (aspekt, fråga, problem). Sinnet kan annars vara ofokuserat och passivt och låter sig bara föras omkring hit och dit av olika intryck från omgivningen, känslor etcetera. Man tänker då egentligen inte utan tillfälliga tankar uppstår bara och försvinner, när andra tränger sig på. Människor kan alltså leva i ett tillstånd av andlig lättja: man förs omkring planlöst driven av tillfälliga intryck, händelser eller känslor som egentligen inte betyder något. Just enkelheten och bristen på ansträngning gör att man exempelvis lyssnar eller läser något passivt utan något riktigt tänkande och bara glider över alla problem eller svårigheter i innehållet. Man kan också aktivt välja att släcka ner ett område i sitt konceptuella medvetande genom beslutet att aldrig tänka på vissa frågor, eftersom de upplevs som smärtsamma.

Och ens livsåskådning bygger kanske bara på imitation av andras åsikter. Ett exempel är andrahandsmänniskan3: ”Verkligheten för andrahandsmänniskan skapas av hur andra personer ser på en företeelse och även på dig själv. Man anpassar sig till andras syn, så att man inte framstår som någon med stötande åsikter. Man lever så att säga i andra hand. De andras åsikt om dig blir så småningom kanske helt avgörande för ditt beteende och din självaktning. Det viktiga är då inte vad man gör utan vad man syns göra, inte vad man verkligen tycker, utan vad man säger sig tycka. Allt blir en fasad, ett spel, men för personen verkligare än det verkliga livet”.

När det finns en stark ideologisk och kollektivistisk påverkan i samhället är unga människor särskilt utsatta för dess subjektiva, känslomässiga idéer. Det skapar företeelsen ”snöflingor”, vilka på grund av egna bristande rationella bedömningar av objektiva fakta och verkligheten absorberat som sanning mycket av den kollektivistiska indoktrineringen i bland annat skolan, på universitet eller annan vidareutbildning samt från media. Det påverkar klart deras beteende och de blir aggressiva, intoleranta och ser sig gärna som offer. Främmande idéer uppfattas som angrepp på deras livsåskådning och väcker fientlighet. En amerikansk rektor uttryckte sig på följande vis om kulturmarxismens inverkan: ”Man kan inte fylla vår nästa generation med ideologiskt cancerframkallande ämnen vecka efter vecka, år efter år och bli förvånad över, att de nu har cancer i hjärta, sinne och själ”.4

Alternativet till ett passivt medvetande är att individen aktivt integrerar begrepp, principer och tankar för att nå något syfte. Fokusering medför att tankarna blir klara och säkra, man är förmögen att tänka både på objektiva fakta samt abstrakt genom att ta hänsyn till principer och göra associationer till omkringliggande sammanhang som är relevanta och viktiga i frågan. Det är alltså två nivåer av medvetande, vilket Branden5 benämner ett lägre och ett högre medvetande. Det väsentliga att observera är att det kräver ett beslut att höja medvetandet från det lägre till det högre. Det är skälet till att människan kan sägas ha ett frivilligt medvetande. Medan människan konstitutivt har en god mental förmåga krävs ett beslut att utnyttja den kapaciteten genom att fokusera och medvetet verkligen försöka förstå något. Bland processerna i medvetandet, vilka är av etisk betydelse, kan nämnas: själen (väljer alternativ baserat på individens värdeskala), integriteten (avser överensstämmelsen mellan ett handlingsval och personens värderingar) samt samvetet ((a) graden av överensstämmelse mellan en planerad eller utförd handling och värderingarna plus (b) vår psykologiska reaktion på detta).

Ett skäl att stanna kvar på den lägre nivån och undvika det valet är, att man försöker att inte möta problem som kräver tankemässigt arbete och kan vara besvärliga. Det finns många orsaker att undvika full medvetenhet. Men att veta vad man gör och varför, och att intellektuellt verkligen bedöma någon aspekt av verkligheten, kräver att man befinner sig i full mental fokus. Och ju mera personen väljer att utföra detta, desto lättare och mera automatiskt går det6:

…he has ”programmed” himself..to have every emotional incentive for rationality and none for irrationality. To borrow a phrase from Aristotle, he has learned to make rationality “ second nature” to him…

Libertarianer och självfallet många andra frihetligt sinnade och människor med annan livsåskådning ser sådana krav – samt den västerländska traditionella kunskapsteorin – som naturliga. Det finns otvetydigt en objektiv verklighet som är oberoende av observatören. Människans sinnen kan skapa en bild av verkligheten som är korrekt och definitiv. Hennes ord och begrepp anknyter till verkligheten och kan – om processen utförs korrekt – beskriva denna sant. Människan och hennes rationella förnuft och dess sätt att beskriva och analysera världen kan därför fånga in de väsentliga aspekterna av denna. Hennes kunskap är tillförlitlig och hon kan – om vetenskapliga principer efterföljs – fastställa sanningar med stor säkerhet. Det innebär att åsikter också kan bestämmas vara felaktiga. Korrespondensteorin – att sanning är en överensstämmelse mellan en tro/åsikt och den empiriska världen – är korrekt. Exempelvis postmodernismens kunskapsteori är genomgående den motsatta. Det förklarar varför så mycket i den filosofin och dess samhällspolitiska uttryck kulturmarxism är orimligt och felaktigt.7,8

Vetskapen om att vi – trots all påverkan från samhället – i grunden har en fri vilja är ytterst viktig. Det är den första insikten i vår mentala natur. Att inse existensen av en lägre och en högre nivå av medvetande och betydelsen av att medvetet välja på vilken man ska befinna sig, är väsentligt, och är den andra. Frihetliga människor bör – som Aristoteles beskriver – välja rationalitet som sin andra natur. Acceptans av västerländska kunskapssynen ovan är den tredje. Denna insikter utgör den lämpliga bakgrunden till ett aktivt, kreativt och krävande liv.

 

Dan Ahlmark

 


Källor och referenser:

(1) Branden, Nathaniel (1969). The Psychology of Self-Esteem, A new Concept of Man’s Psychological Nature; s. 49- 54. Nash Publishing Corp., Los Angeles, California.

(2) Branden, N.,1969, a.a., s.49–59.

(3) Det Goda Samhället – Andrahandsmänniskan och politisk korrekthet

(4) Nya Dagbladet – Snöflingorna

(5) Branden, N.,1969, a.a., s.37- 42.

(6) Branden, N.,1969, a.a., s.43.

(7) Nya Dagbladet – Varför postmodernismen har fel i det mesta Del 1

(8) Nya Dagbladet – Varför postmodernismen har fel i det mesta Del 2


Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.
Visa kommentarer (3)