Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/kronikor/den-fria-viljan-bestams-av-valet-att-tanka-eller-inte/

Krönikor

Den fria viljan bestäms av valet att tänka – eller inte

"Handledning till att bli en frihetlig människa"

Dan Ahlmark

Andrahandsmänniskan är den vars livsåskådning bygger på imitation av andras åsikter. Den frihetliga människan väljer istället att aktivt försöka nyttja sin förmåga att tänka, något som kan vara besvärligt men som också ger förutsättningar för verklig personlig utveckling. Det skriver Dan Ahlmark i den andra delen av fem i sin artikelserie om libertariansk livsåskådning.

publicerad 22 september 2021

– av Dan Ahlmark

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I denna artikel beskrivs den första av fyra nivåer, som stegvis kan klargöra viktiga huvudprinciper i den frihetliga ideologin och samtidigt gången i hur man bygger upp en personlig åskådning som maximerar ens utbyte av livet. Varje människa har unika egenskaper och vilka egentligen aldrig kommer att återskapas. Hennes medvetande samt dess aktivitet är hennes jag. Människans unika och viktigaste egenskap är hennes förmåga att tänka. Genom tidigare generationers utveckling kan det ske i ett konceptuellt medvetande, vilket baseras på begrepp, vilka möjliggör en god förståelse av verkligheten. Det kallas vanligen för förnuftet. Hon har en fri vilja, vilken innebär, att individen kan göra val, som inte nödvändiggörs av tidigare händelser eller faktorer, eller man kan utföra handlingar som inte bestäms av krafter utanför personens kontroll.¹ Rationellt och logiskt tänkande kan påverka oss på ett objektivt – och tvingande – sätt. Hypotesen om psykologisk determinism är felaktig.²

Den fria viljan bestäms i grunden av valet att tänka eller inte, vilket bestämmer människans alla andra val och handlingar. Det valet – att tänka – innebär att man fokuserar sitt förnuft i någon riktning (aspekt, fråga, problem). Sinnet kan annars vara ofokuserat och passivt och låter sig bara föras omkring hit och dit av olika intryck från omgivningen, känslor etcetera. Man tänker då egentligen inte utan tillfälliga tankar uppstår bara och försvinner, när andra tränger sig på. Människor kan alltså leva i ett tillstånd av andlig lättja: man förs omkring planlöst driven av tillfälliga intryck, händelser eller känslor som egentligen inte betyder något. Just enkelheten och bristen på ansträngning gör att man exempelvis lyssnar eller läser något passivt utan något riktigt tänkande och bara glider över alla problem eller svårigheter i innehållet. Man kan också aktivt välja att släcka ner ett område i sitt konceptuella medvetande genom beslutet att aldrig tänka på vissa frågor, eftersom de upplevs som smärtsamma.

Och ens livsåskådning bygger kanske bara på imitation av andras åsikter. Ett exempel är andrahandsmänniskan³: ”Verkligheten för andrahandsmänniskan skapas av hur andra personer ser på en företeelse och även på dig själv. Man anpassar sig till andras syn, så att man inte framstår som någon med stötande åsikter. Man lever så att säga i andra hand. De andras åsikt om dig blir så småningom kanske helt avgörande för ditt beteende och din självaktning. Det viktiga är då inte vad man gör utan vad man syns göra, inte vad man verkligen tycker, utan vad man säger sig tycka. Allt blir en fasad, ett spel, men för personen verkligare än det verkliga livet”.

När det finns en stark ideologisk och kollektivistisk påverkan i samhället är unga människor särskilt utsatta för dess subjektiva, känslomässiga idéer. Det skapar företeelsen ”snöflingor”, vilka på grund av egna bristande rationella bedömningar av objektiva fakta och verkligheten absorberat som sanning mycket av den kollektivistiska indoktrineringen i bland annat skolan, på universitet eller annan vidareutbildning samt från media. Det påverkar klart deras beteende och de blir aggressiva, intoleranta och ser sig gärna som offer. Främmande idéer uppfattas som angrepp på deras livsåskådning och väcker fientlighet. En amerikansk rektor uttryckte sig på följande vis om kulturmarxismens inverkan: ”Man kan inte fylla vår nästa generation med ideologiskt cancerframkallande ämnen vecka efter vecka, år efter år och bli förvånad över, att de nu har cancer i hjärta, sinne och själ”.⁴

Alternativet till ett passivt medvetande är att individen aktivt integrerar begrepp, principer och tankar för att nå något syfte. Fokusering medför att tankarna blir klara och säkra, man är förmögen att tänka både på objektiva fakta samt abstrakt genom att ta hänsyn till principer och göra associationer till omkringliggande sammanhang som är relevanta och viktiga i frågan. Det är alltså två nivåer av medvetande, vilket Branden⁵ benämner ett lägre och ett högre medvetande. Det väsentliga att observera är att det kräver ett beslut att höja medvetandet från det lägre till det högre. Det är skälet till att människan kan sägas ha ett frivilligt medvetande. Medan människan konstitutivt har en god mental förmåga krävs ett beslut att utnyttja den kapaciteten genom att fokusera och medvetet verkligen försöka förstå något. Bland processerna i medvetandet, vilka är av etisk betydelse, kan nämnas: själen (väljer alternativ baserat på individens värdeskala), integriteten (avser överensstämmelsen mellan ett handlingsval och personens värderingar) samt samvetet ((a) graden av överensstämmelse mellan en planerad eller utförd handling och värderingarna plus (b) vår psykologiska reaktion på detta).

Ett skäl att stanna kvar på den lägre nivån och undvika det valet är, att man försöker att inte möta problem som kräver tankemässigt arbete och kan vara besvärliga. Det finns många orsaker att undvika full medvetenhet. Men att veta vad man gör och varför, och att intellektuellt verkligen bedöma någon aspekt av verkligheten, kräver att man befinner sig i full mental fokus. Och ju mera personen väljer att utföra detta, desto lättare och mera automatiskt går det⁶:

…he has ”programmed” himself..to have every emotional incentive for rationality and none for irrationality. To borrow a phrase from Aristotle, he has learned to make rationality “ second nature” to him…

Libertarianer och självfallet många andra frihetligt sinnade och människor med annan livsåskådning ser sådana krav – samt den västerländska traditionella kunskapsteorin – som naturliga. Det finns otvetydigt en objektiv verklighet som är oberoende av observatören. Människans sinnen kan skapa en bild av verkligheten som är korrekt och definitiv. Hennes ord och begrepp anknyter till verkligheten och kan – om processen utförs korrekt – beskriva denna sant. Människan och hennes rationella förnuft och dess sätt att beskriva och analysera världen kan därför fånga in de väsentliga aspekterna av denna. Hennes kunskap är tillförlitlig och hon kan – om vetenskapliga principer efterföljs – fastställa sanningar med stor säkerhet. Det innebär att åsikter också kan bestämmas vara felaktiga. Korrespondensteorin – att sanning är en överensstämmelse mellan en tro/åsikt och den empiriska världen – är korrekt. Exempelvis postmodernismens kunskapsteori är genomgående den motsatta. Det förklarar varför så mycket i den filosofin och dess samhällspolitiska uttryck kulturmarxism är orimligt och felaktigt.^7,8

Vetskapen om att vi – trots all påverkan från samhället – i grunden har en fri vilja är ytterst viktig. Det är den första insikten i vår mentala natur. Att inse existensen av en lägre och en högre nivå av medvetande och betydelsen av att medvetet välja på vilken man ska befinna sig, är väsentligt, och är den andra. Frihetliga människor bör – som Aristoteles beskriver – välja rationalitet som sin andra natur. Acceptans av västerländska kunskapssynen ovan är den tredje. Denna insikter utgör den lämpliga bakgrunden till ett aktivt, kreativt och krävande liv.

Dan Ahlmark

Källor och referenser:

(1) Branden, Nathaniel (1969). The Psychology of Self-Esteem, A new Concept of Man’s Psychological Nature; s. 49- 54. Nash Publishing Corp., Los Angeles, California.

(2) Branden, N.,1969, a.a., s.49–59.

(3) Det Goda Samhället – Andrahandsmänniskan och politisk korrekthet

(4) Nya Dagbladet – Snöflingorna

(5) Branden, N.,1969, a.a., s.37- 42.

(6) Branden, N.,1969, a.a., s.43.

(7) Nya Dagbladet – Varför postmodernismen har fel i det mesta Del 1

(8) Nya Dagbladet – Varför postmodernismen har fel i det mesta Del 2

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/kronikor/livsmal-vardiga-en-manniska/

Krönikor

Livsmål värdiga en människa

"Handledning till att bli en frihetlig människa"

Dan Ahlmark

Ett engagemang att kontinuerligt utveckla sig är otvivelaktigt något av det värdefullaste en människa kan besitta. Det skriver Dan Ahlmark i den sjätte och sista delen av sin krönikeserie om libertarianismen.

publicerad 5 mars 2022

– av Dan Ahlmark

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Serien ”Handledning till att bli en frihetlig människa” har belyst väsentliga komponenter i frihetens och libertarianismens grundläggande åskådning. Denna avslutande artikel gäller livsmålen och vårt genomförande av dem. Uppfyllandet av ett antal krav – främst sex olika¹ – baserade på denna ideologiska syn plus beaktande av yrkesarbetet och omsorgen om familjen ställer någorlunda höga villkor avseende individens arbete. För de flesta finns troligen dock utrymme för ännu högre mål och ansträngningar. Vanligen vill människan beträffande målen för sitt yrkesarbete nå längre/högre. Det kräver också att hon ständigt blir bättre och mer kreativ och innebär säkerligen också att hon bör arbeta mera.

Det finns självfallet människor som är fundamentalt nöjda med låg standard, lugn, frånvaro av ansträngningar och kreativitet, och mycket tid för privata intressen. Om sådana mål är en följd av deras val av värderingar, rationellt grundade med tillräcklig kunskap om alternativen, är det också dessa människors val. Det är bara att respektera. De flesta syns dock ha en annan uppfattning om vad livet innebär och kan ge. Grunden är när barn och ungdomar ser fram emot – och kanske uttrycker en vilja – att uppleva mycket, prestera rikligt och stå för något värdefullt. Ibland är det viktiga när man är ung att bli uppmärksammad, kanske berömd, men så småningom drivs man av sundare syften – att värdera de genuint egna målen högre än några ytliga eller påtvingade. Man vill på något område bli rik på framgångar det vill säga framgångsrik och det behöver självfallet inte alls ha något med pengar att göra. Men man vill göra något som är märkligt.

Det leder naturligt till en ambition hos individen. Och den kan leda till att denne verkligen utnyttjar sina möjligheter och använder sin styrka. Att hon utan att stoppas av några som helst hinder eller av kraven på ansträngningar ändå så småningom realiserar just sina höga mål är den mest storslagna prestation en individ kan utföra. Genom det fulla utnyttjandet av sina viktiga egenskaper realiserar hon sig själv och markerar sin närvaro i världen.

Ett engagemang att kontinuerligt utveckla sig – och därvid att verkligen arbeta nära gränsen av sin styrka med sina viktigaste eller mest unika egenskaper – är otvivelaktigt något av det värdefullaste en människa kan ha. En hög arbetsinsats, vilken konsekvent genomförs och verkligen utnyttjar hennes väsentligaste potential, är då betydelsefull. Den kommer också att realisera många av hennes mål. Att en individ inte agerar för att förverkliga sina viktiga mål och värderingar är knappast förståeligt.

Det är alltså av avgörande betydelse för människan att hon verkligen utnyttjar 1) sitt förnuft och tänkande, 2) sin fulla kraft och förmåga, samt 3) sina unika egenskaper inklusive den egna kreativiteten, i syfte att genomföra sin livsuppgift det vill säga realisera sina långsiktiga livsmål. Det gäller att välja den livsväg som bäst realiserar hennes natur. De prioriterade målen i hennes Egensyn¹, vilka ju baseras på hennes egenskaper och värderingar, styr därvid hennes agerande. Innebörden av detta är då att personen realiserar sin fulla potential och skapar sin egen – förhoppningsvis – optimala utveckling. Insikten att hon inte slarvar bort sin tid på jorden ger henne då troligen ofta en stor tillfredsställelse. En bieffekt av detta är också att individen på ett maximalt sätt genom yrkesarbetet bidrar till omvärldens väl. Dessutom gäller det sjätte kravet på henne¹ att stärka de samhälleliga grundvärden, som libertarianismen betonar: respekten för det mänskliga förnuftet; individens värde och frihet; rättvisa samt medmänsklighet.

Man kan av olika skäl ha en känsla av plikt beträffande vissa slag av handlingar. Dessa plikter kommer till uttryck genom de egna målen och bör vila på egna värderingar. Plikter bör ha en rationell grund, vara självpåtagna och inte vara baserade på ett yttre tvång. Ett litet antal nödvändiga plikter finns bestämda av samhället och accepteras för att detta ska kunna fortleva.

Den naturliga harmonin mellan människans kropp och själ som råder ifall man utnyttjar förnuftet och inte exempelvis lättjefullt och viljelöst leds av sina tillfälliga känslor, ökar individens kraft. En annan betydelsefull aspekt är vikten av klarheten och frånvaron av motsättningar i just individens värderingar. Det känslomässiga gensvaret på värderingarna blir då enhetligt och kan innebära ett väsentligt stöd för alla ansträngningar.

Inget av socialismens mål gällande liv och samhälle kan varaktigt mäta sig med individens egna förverkligade i ett fritt samhälle. Tvånget, kollektivismen och frånvaron i en människa av en stark, självstyrd och oberoende identitet (ett verkligt jag) gör att alla hennes ansträngningar då egentligen bara leder till misslyckande. Att förverkliga värderingar som kollektivet valt och inte du själv är faktiskt en helt värdelös sysselsättning. Ansträngningar för mål andra än sådana du själv godtagit är förkastliga.

Det är istället så att existensen ställer ett antal krav på varje individ och på hennes värderingar, mål och handlingar. Dessa är egentligen inte svåra att uppfylla, men de kräver att man tänker – och tänker själv – och respekterar sin natur som en rationell människa. Och om du inte gör det blir det konsekvenser eftersom den irrationella människan ändå alltid lever i sitt eget universum. Hennes egen individualitet föraktar hon kanske, men den utgör ändå den värld hon vistas i. Hon kan aldrig frigöra sig från sitt sinne och därmed exempelvis alla brott mot förnuftet, alla andliga kompromisser, eftergifter, reträtter, kapitulationer, övergrepp och svek, som lagrats i – åtminstone – hennes omedvetna. Ibland – men kanske sällan – kommer de upp i medvetandet genom minnet. Men oavsett det lever de kvar. Och utan att i övrigt ge sig tillkänna lägger de ofta en våt filt över hennes sinne och känslor. Men själv kan hon inte alls förstå varför världen är så dyster och livet så trist.

En person, som realiserar det eftersträvansvärda beteendet ovan, är en i primär mening god människa.² Den åsikten anknyter till grekisk filosofi, nämligen Aristoteles tankar om godhet.³ I den kristna religionen förväntas vid livets slut, att en redovisning sker av människans liv. Då dånar domsbasunen: ”Är du färdig ? Gör räkenskap för dina år, för dina lediga stunder, för dina krafter, för din talang och dina verk”.4 För libertarianen sker inte en sådan redovisning inför övernaturliga krafter, utan den sker som en följd av dennes Egensyn och Rätt till det Egna Livet⁵, och vikten av att man förvaltat den senare väl.

Det är en helt personlig summering och värdefull främst för individen själv (och eventuellt för familjen). I det libertarianska samhället är frihet och individernas levnad viktigare än något annat, men värderingen av livet är helt personlig. Friheten skapar ett ansvar och de som levt enligt riktlinjerna ovan vet vad som förväntades av dem personligen. Det är då viktigt under livet att erfara känslan av att man framgångsrikt och successivt förverkligar sina värderingar och mål. Men det vi finner i slutet av vägen är också väsentligt. Det är helt individuellt, men förhoppningsvis ger det slutliga omdömet grunden för en orubblig och djup tillfredsställelse över vad man utfört under levnaden. Det bör vara en del av känslan när individen slutsummerar handlingarna och upplevelserna beträffande livsföring, arbetet, familjen och samhället.

Dan Ahlmark

Källor och referenser

(1) Nya Dagbladet – Att bestämma sin livssyn

(2) Nya Dagbladet – Den etiska faktorn

(3) Phil Papers – Aristotle on the Human Good

(4) Enligt den schweiziske filosofen Henri Frédéric Amiel

(5) Frihetsportalen – Vem är en god människa?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/kronikor/den-etiska-faktorn/

Krönikor

Den etiska faktorn

"Handledning till att bli en frihetlig människa"

Dan Ahlmark

Begreppet "godhet” går betydligt djupare än att hjälpa andra. Det innefattar framförallt disciplinen att maximera sin egen potential - något som händelsevis också kan vara andra till gagn mer än något annat. Det skriver Dan Ahlmark i den femte delen av sin krönikeserie om libertarianismens grunder.

publicerad 5 december 2021

– av Dan Ahlmark

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Omdömet ”godhet” eller att ”vara god” är ytterst kraftfullt, och innebörden är betydligt djupare än att på något vis hjälpa andra, vilket är den konventionella synen på ”godhet”. Numera i Facebook-tider räcker det till och med att bara ha åsikter exempelvis om att någon bör hjälpas, för att anses god. Andra tolkningar av ordets innebörd än att hjälpa kan eventuellt gälla sekundära aspekter av godhet.

Om någon verkligen är god säger det något fundamentalt viktigt om människan och hennes personlighet, liv och handlingar. Det visar något av central betydelse i karaktären: vem hon i grunden är. Det bör därför egentligen avse det som utmärker och är helt grundläggande i en persons handlande och liv. Det ska ha ett direkt samband med det biologiskt mest utmärkande och som samtidigt är det viktigaste för människan, nämligen dennes förnuft. Beträffande hennes handlande ska det anknyta till det mest betydelsefulla hon överhuvudtaget gör, vilket är yrkesarbetet.¹ På grund av svårigheterna att bedöma tas barnuppfostran och hemskötsel inte upp här, trots deras vikt.

Låt säga att en person utifrån sitt förnuft har valt höga arbetsmål (inledningsvis utbildning, sedan anställningar) förenliga med de egna rationellt valda värderingarna (vilka respekterar människans rättigheter) och livsmålen, men realistiska utifrån hennes kapacitet inklusive kreativitet. Detta kombineras sedan med en mycket hög arbetsinsats, vilken under livet konsekvent verkligen utnyttjar hennes potential i alla viktiga avseenden, och så småningom kanske också realiserar hennes olika mål. Hon har därvid i arbetet fått uttrycka det som är utmärkande och kanske unikt i hennes kapacitet och karaktär. Ett sådant beteende har sällan explicit erkänts som det fundamentalt viktiga och värdefulla i människors liv, men i själva verket innebär just detta att hon når godhet i primär mening. Vad kan individuellt vara finare och värdefullare än en människa som realiserar kärnan av sina värderingar och personlighet, presterar maximalt och når sina mål och skapar högsta möjliga värde gällande sitt valda verksamhetsområde ? Det innebär händelsevis också att hennes bidrag till samhället är maximalt.

Godheten är alltså baserad på essensen av hennes motivation och moral samt den förmåga som realiserat arbetsresultatet. Som mål att uppnå är denna individuella godhet det finaste och värdigaste målet som är möjligt i livet för en individ. Att hjälpa andra har naturligtvis sitt värde, men är i sammanhanget mycket mindre betydelsefullt. Låt oss kalla sådant handlande för välvilja, hjälpsamhet eller dylikt. Om man ändå av vana och konvention vill behålla dess kontakt med godhet, låt oss då – liksom gällande vissa andra former av stöd till människor – kalla det för sekundär godhet.

Ytterligare karakteriseringar

Denna bestämning av godhet ledde sedan till att en skala, enligt vilken människor kan utifrån sina beteenden klassificeras i inledningsvis tre kategorier. Dessa har följande kategoribenämningar: 1) perfekta; 2) goda och 3) normala/ordinära. Dessutom finns kategorierna 4) ansvarslösa; 5) dåliga; och 6) onda. Med utgångspunkt från den vikt, som i samhället fästs just vid godhet, bestämdes inledningsvis kraven på egenskaper hos personer i kategori 2. Dessa baseras på många beteendeaspekter (se nedan), och resultatet kan också användas för att avgränsa personer som enligt samma kriterier anses vara: 1) Perfekta respektive 3) Normala. Den första kategorin visar högre värden än Goda människor i valda avseenden, medan den tredje visar lägre. I det senare fallet får skillnaden gentemot God inte vara alltför stor, eftersom man då närmar sig lägre kategorier som 4) ansvarslösa och 5) dåliga.

Jag har i min diskussion av de sista tre kategorierna hittills dock inte utgått från godhetskriterierna, eftersom dessa är mindre intressanta efter bestämningen av den tredje kategorin: normal/ordinär. Klassificeringen av de tre sista har istället utgått från sådana egenskaper, vilka från andra – viktiga – utgångspunkter kan klassificera en person som ansvarslös, dålig etcetera. Beträffande kategorin ”Ansvarslös” används då främst allmänmänskliga karakteristika och gällande ”Dålig” och ”Ond” en rad politiska kriterier, som var och en kan innebära en nämnvärd överträdelse av andras politiska rättigheter.² Man bör observera att kriterier gällande andra områden självfallet också kan användas för att beteckna någon som exempelvis ansvarslös eller dålig.

Bedömning av en person såsom ”god”

Vilket blir då resultatet, om man mera i detalj utvecklar kraven på godhet för att bedöma en person? Ja, individen ska då konsekvent visa en rationell attityd och behandla olika frågor på ett förnuftigt sätt utifrån sina värderingar. Hon är konsekvent medveten om förutsättningarna för sina handlingar och gällande deras konsekvenser och gör klart förnuftsmässiga val. Personen har byggt upp en egen livssyn och klara egna värderingar, som på område efter område kan medföra definitiva och konsekventa val av ställningstaganden och handlingar. Hon har valt livsmål lämpliga utifrån sina intressen, egenskaper och värderingar, och vilka i grunden är förenliga med hennes kapacitet och läggning. Hennes ställningstaganden i egna och samhällsfrågor avspeglar hennes valda värderingar, och hon tillåter inte andra att utan goda skäl påverka hennes val. Hennes beteende är genomgående en mogen och vuxen människas, som beaktar både egna och andras intressen och utifrån dessa väljer en lämplig väg. Hon visar konsekvent en mental självständighet och fasthet, vilken andra inte kan påverka utan övertygande förnuftsmässiga skäl.

Hon visar en god kontroll av sina negativa känslor, som inte tillåts leda henne till oförnuftiga handlingar. Hennes allmänna agerande är således inte underkastat tillfälliga utbrott av känslor eller i övrigt irrationellt. Hon har kontroll över sina handlingar. Personen kan genom sitt yrkesarbete eller tillgångar, eventuellt tillsammans med sin partner, betala levnadskostnaderna för sig och familjen.

Nivån för hennes livsmål (se ovan) och därefter hennes arbetsmål, som på kort och medellång sikt successivt ska uppfylla livsmålen, är hög och mycket ambitiös. Målen är dock realistiska med hänsyn till hennes kreativa och arbetsmässiga potential, när hon anstränger sig ordentligt. Hon har valt en lämplig utbildning som kan möjliggöra för henne att nå sina syften, och tillåter henne att utvecklas maximalt. Arbetsinsatsen och utnyttjandet av hennes förmågor ligger sedan under livet konsekvent i närheten av hennes fulla potential. Den senare avser då främst utvecklingen av yrkesskickligheten, tänkandet och den kreativa förmågan inom det egna yrkesområdet.

De fortlöpande justeringarna av värderingar, mål och inriktning på arbetsområden sker rationellt. Personen har tillräcklig karaktär för att fortlöpande eliminera dåliga vanor, som tillfälligtvis kan förekomma. Sådana tillåts inte inkräkta på yrkesverksamheten. Tillräcklig hänsyn och tid ägnas generellt ansvaret för partner och barn och allmänt familjens behov. Dessutom observeras och värderas ansvaret för andra utanför familjen och för att vidmakthålla eller nå ett gott samhälle. Det sistnämnda är viktigare ju mera kollektivistiskt samhället är. Vissa andra kriterier kan också vara av intresse men beaktas inte här. Naturligtvis krävs inte att individen visar utmärkta värden beträffande alla utnyttjade bedömningsgrunder.

Utifrån kriterierna för en god människa står det klart att personen ovan väl uppfyller kraven för att betecknas som god. Dessutom – som en bonus – kan man konstatera att hon är föredömlig som samhällsmedborgare. Hon bidrar med hela sin bredd, potential och kraft till samhällsutvecklingen. Om hon var företagare kanske hon bereder arbetsmöjligheter för många personer, vilket hundrafalt kan överstiga prestationerna från människor som inriktar sig på att ”hjälpa andra”. Hennes förmåga kommer särskilt att få genomslag i ett gott samhälle³, där miljoner blommor tillåts blomma och välfärd skapas i en takt som socialistiska samhällsversioner aldrig kan nå.

Den person, som långsiktigt presterar det ovannämnda, är den som ska ses och respekteras som en god människa. Den frihetliga människan, som utnyttjar sitt intellekt och kreativitet, arbetar hårt och effektivt nära sin potential och fyller övriga ovannämnda krav, uppfyller alltså utmärkt inte bara kraven från den frihetliga doktrinen. Hon kvalificerar sig också som tillhörande en kategori, som kan betecknas som en av samhällets moraliskt mest högtstående.

Dan Ahlmark

Källor och referenser:

(1) Nya Dagbladet – Vilken godhet är viktigast?

(2) Vakna upp! Dags att dö! – Se avsnitt 2 A2 och artiklarna: ”Vem är en ansvarslös människa?” och ”Vem är en dålig – eller kanske ond – människa?”

(3) Frihetsportalen – Varför välja Libertarianism som livssyn 4 – Några viktiga samhällsmål

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/kronikor/forverkliga-dina-mal/

Krönikor

Förverkliga dina mål

"Handledning till att bli en frihetlig människa"

Dan Ahlmark

Att verkligen utveckla sig och arbeta nära gränsen av sin kraft är något av de finaste en människa kan göra som ett uttryck för sin frihet. Det skriver Dan Ahlmark i del fyra av sin serie om libertarianismens livsfilosofi.

publicerad 4 november 2021

– av Dan Ahlmark

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Att förstå medvetandets villkor och att skapa grunden för sin egen andliga självständighet genom att själv bygga upp sin livsåskådning och undvika indoktrinering är bara inledningen. Att därefter verkligen tillämpa sina värderingar, konsekvent och ihärdigt arbeta mot sina mål samt bygga upp goda vanor är den stora uppgiften.

Många människor har goda föresatser, medan genomförandet misslyckas helt eller delvis. Uppgiften att realisera delar av sin Egensyn gäller konsekvent under hela livet och bör alltid spela en stor roll. Att individen verkligen handlar för att förverkliga sina mål och värderingar ges i objektivismen – en av ett antal källor för libertarianismen – en fundamental vikt, som överträffar uppfattningen inom andra filosofier. Den hävdar helt enkelt enhetligheten mellan människans kropp och själ.

Att inte handla för att förverkliga sina viktiga mål och värderingar är förkastligt. Att hålla fast vid ambitiösa mål och trots kanske stora svårigheter nå dem är en verkligt stor och livsuppfyllande uppgift och metoderna för det är alltför omfattande för att behandlas i en artikel. Här ges bara några spridda uppslag.

Nivån på de livsmål som uppställts är vanligen rätt ambitiös, men erfarenheten anger så småningom om höjden var realistisk med tanke på individens verkliga kapacitet och kreativitet. Vid preciseringen av arbetsmålen (tidsmässigt formulerade för att på sikt nå livsmålen) vet man ofta inte tillräckligt mycket om den egna potentialen och vad som är möjligt utifrån denna. När man är ung har man verkligen inte tillräcklig kunskap om sin egen kreativitet (och unikhet), förmåga till initiativ och nivån på den kommande yrkesskickligheten. Sådant upptäcker man successivt och får då justera målen.

Detsamma gäller sådana för framgång viktiga egenskaper som risktagande, mod (främst psykologiskt det vill säga förmågan att övervinna rädslor av många andra slag än döden), ledarskap och andra. En faktor man definitivt kan bestämma är arbetsinsatsen och det är förvånande hur mycket nivån på ansträngningarna betyder för ens utveckling. En persons olika förmågor och arbetsinsatser bestämmer framgången givet att övriga omständigheter, förutsättningar och resurser inte hindrar. Den fortlöpande framgången att nå tidsatta arbetsmål spelar en stor roll för motivationen och den ständiga återkopplingen ger en god kontroll av korrektheten i livsplaneringen.

Under gymnasiestudierna och universitetsutbildningen forceras människors utformning av sin livssyn. Under yrkesarbetet och utvecklingen därefter börjar justeringar av många värderingar och individen gör nya upptäckter om sin kompetens, kreativitet, arbetskapacitet och potential. Att arbeta nära den senare och verkligen pressa sin kreativa förmåga kan då snabbt bli en vanesak hos många personer. Det innebär inte att man ska begrava sig i sitt arbete, men man börjar förstå den stora roll yrkesarbetet har för ens värde som människa. Ett engagemang att utveckla sig och verkligen arbeta nära gränsen av sin kraft och sina egenskaper är något av de finaste en människa kan ha. Och arbetsresultatet av detta, som kanske även innehåller något unikt, är värt vår yttersta aktning.

Värderingarna

Värderingarna måste precis som målen successivt prövas mot ens erfarenheter och ny information. Det är väsentligt också beroende på den betydelse de har för individens välbefinnande och känslor (se tidigare i den här serien om ”Nivå 2”). De värderingar man beslutat sig för som ung kanske kvarstår till väsentliga delar, men justeringar av deras innehåll sker och den relativa betydelsen av dem förändras. Även med tanke på deras vikt för individens känslor är en bevakning av, ifall olika värderingar bryter mot varandra, väsentlig. Konflikter mellan vad man tycker vara viktiga värderingar för en själv kan vara traumatiska och bör lösas snarast. En stor händelse som murens fall 1989, vilket symboliserade sammanbrottet för sovjetimperiet, punkterade hos mängder av svenskar en rad kollektivistiska värderingar. Vissa kunde erkänna detta och vara ärliga och lämna dem, men för andra var det alltför smärtsamt att ge upp tron på socialismen (eller kommunismen) som goda system.

Kollisioner mellan väsentliga värderingar måste hanteras, vilket kan ske på olika vis. Postmodernistisk kunskapsteori, som innebar att vetenskap, empiriskt vetande och objektiv kunskap inte på något vis kan anses vara tillförlitliga, var ett sätt att hålla kvar tron på kollektivistiska samhällslösningar i världen.¹ Kunskapen om deras brister påstods ju inte vara giltig. Man behövde då inte ljuga för sig själv utan kunde låta andra fylla den funktionen. Den samhällsideologi (kulturmarxism), som baserade sig på och förutsatte denna subjektivistiska kunskapsteori, kunde för människor – oförmögna att erkänna verkligheten – sedan fylla vissa hål efter marxismens sammanbrott. En rationell individ analyserar dock och löser eventuella motsättningar i värderingarna ärligt trots sin sorg över förlusten av vissa.

Andra delar av egensynen

Bara några korta reflektioner om Egensynens kategorier: 3) – självuppfattning, 5) – vanor och 6) – motivation. Att se sina värderingar uppfyllda skapar tillfredsställelse. Om dessa istället skadas leder det till smärta. Dessa upplevelser inverkar positivt eller negativt på motivationen att göra något (vad det nu gäller). Människans prestationer i olika avseenden påverkar så småningom hennes självuppfattning. Framgångar respektive motgångar av viss styrka och kontinuitet leder antingen till visst självförtroende eller självtvivel. Så småningom kan detta leda till självaktning eller en känsla av bristande personligt värde. Om den senare är stark och varaktig kan det medföra självförakt. Det behöver inte vara så klart och uttalat, att personen inser det konceptuellt, utan är eventuellt bara en dov, negativ känsla. Det är ett stort varningstecken som kräver kanske betydande ändringar i personens livsföring. Självuppfattningen influerar motivationen nämnvärt.

En bristande motivation behöver – som alla känslor – dock inte följas. Människan kan alltid besluta att göra något, hur motvillig man än känner sig, och hur negativt man än ser på det man gör. Man följer sin vilja – och gör det ändå! Men man kanske inte orkar göra det frivilligt vecka efter vecka, om inget hopp eller motivation alls finns. Vid sidan av känslohinder skapar vi också av många olika skäl våra egna gränser. Edith Södergran uttryckte det som²:

”…Livet är den trånga ringen som håller oss fången, den osynliga kretsen, vi aldrig överträda…och tusende steg vi icke förmå oss att göra…livet är att tro sig vara svag och icke våga..”

Begränsningarna sitter ofta bara i våra huvuden och bör identifieras och vissa måste en frihetlig människa helt enkelt bryta för att kunna utvecklas.

Att på olika områden bygga goda vanor, däribland avseende arbetet, kräver envetenhet och ansträngning. Vissa är inte lätta att etablera, men det måste ske, om man önskar nå de resultat man vill. Det är däremot lätt att skaffa sig dåliga vanor; ibland sjunker man omedvetet in i dem. Sedan sitter man fast – men de kan elimineras. Det innebär kanske stor smärta, när man börjar med det, men med konsekvens kan även starka dåliga vanor övervinnas. Det gäller bara att ta ett första steg – och sedan fortsätta med nästa dagen därpå. Egna svagheter ska inte accepteras. Och långsamt försvinner känslan av tvång att göra något på ett visst sätt.

Andra krav

Att realisera sin materiella självständighet är en självklarhet liksom att hantera sina känslor rätt. I ett gott samhälle får en person i mycket individuellt bestämma det ansvar denne önskar ta för andra i landet (utanför familjen) och för personer i andra länder. I StatsVälfärdsStaten³ får detta dock inte ske. Ett annat område gäller varje persons ansvar för det samhälle hon lever i. Det bestämmer hennes frihet och rättigheter, och en frihetlig individ har ett klart ansvar att hjälpa till att skydda dessa. Bland annat är då viktigt att skydda marknadsekonomin som är det överlägsna ekonomiska systemet. Socialister och kommunister kan numera på grund av de empiriska erfarenheterna av socialistiska system ur detta perspektiv betecknas som människofiender.⁴

Att uppfylla de sex huvudsakliga kraven enligt ovan på en människa, och hög kvalitet på arbetet att uppfylla dessa, är en mäktig och värdig uppgift för en individ. En människa, som där utfört vad hon kunnat, kan troligen också besvara betydelsefulla livsfrågor såsom: Vem är jag egentligen som människa? Vilken är meningen med livet? Det är väsentliga spörsmål, som frihetliga och andra personer, vilka tar etiska och livsåskådningsfrågor på allvar och behandlar dem rationellt, torde ha mycket lättare att besvara än andra individer.

Dan Ahlmark

Källor och referenser:

(1) Hicks, Stephen, 2014, Postmodernismens förklaring, s. 103ff. Timbro, Stockholm.

(2) Dikten ”Livet” finns numera i Samlingen ”Dikter” av Edith Södergran, 2019.

(3) Ahlmark, Dan, 2017, VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianismen och den Civila VälfärdsStaten, kap. 3. Realia Förlag, Stockholm.

(4) Nya Dagbladet – Marxismens ekonomi leder till underskott – även moraliskt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/kronikor/att-bestamma-sin-livssyn/

Krönikor

Att bestämma sin livssyn

"Handledning till att bli en frihetlig människa"

Dan Ahlmark

Att skapa en komplett livssyn tar vanligen flera decennier, men huvudpunkterna bestäms mycket snabbare. En självständig och saklig livssyn vilken omfattar världen, människans natur och samhället - samt därefter att individen fastställer sina värderingar genom eget kritiskt och rationellt tänkande. Det skriver Dan Ahlmark i den tredje delen av fem i sin artikelserie om libertariansk livsåskådning.

publicerad 17 oktober 2021

– av Dan Ahlmark

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

”Orsaken till att en person väljer en individualistisk livssyn är sannolikt dennes känsla av att vara unik som människa och med behov av självständighet för att kunna bestämma över sitt eget liv. Individen inser rätten till det egna livet”.¹ Den rätten och grundvärderingarna medför en fordran på individuella rättigheter. Synen på libertarianismens grundvärden gällande det mänskliga förnuftet och människans individuella värde och självständighet medför då också ett starkt krav på andlig självständighet hos individen. Tillsammans med grundvärdet rättvisa ställs också ett annat krav, nämligen på materiell självständighet för denne.

Den andliga innebär inledningsvis en fordran på individen att skaffa sig en självständig och saklig livssyn vilken omfattar världen, människans natur och samhället samt därefter ställer ett absolut krav på att individen fastställer sina viktiga värderingar genom eget kritiskt och rationellt tänkande. Den utformningen kan sägas utgöra en våra viktigaste handlingar bland annat med tanke på värderingarnas grundläggande betydelse för vårt agerande och känslor. De är en styrmekanism för viktiga delar av vårt liv och är grunden för att kunna bli och sedan förbli en självständig individ. Andlig självständighet krävs för att individen ska nå sin potential: det maximum av tankekraft, handlingskraft och unikhet denne är förmögen till. Man ska i samhället inte bara låta 100 blommor blomma utan – miljoner! Osjälvständighet innebär ett mycket lägre utnyttjande av människans förnuft och förmåga, och möjligheten att bli en god människa minskar avsevärt, ifall personens andliga krafter inte frikopplas (se Nivå 4). Det fria samhället har störst nytta av att skillnaderna mellan människor exploderar i alla avseenden. I Sverige har en systematisk indoktrinering av socialdemokratiska åsikter genomförts sedan 1950-talet², och denna har förvärrats under 2000-talet genom den påtvingade politiska korrektheten och åsiktskorridoren. Konformiteten i media har säkrat åsiktsstyrningen och Statsvälfärdsstatens systematiska angrepp på delar av individens andliga självständighet. Detta har troligen på ett djupgående sätt skadat mängder av individers utveckling och därmed liv.

Att skapa en komplett livssyn tar vanligen flera decennier, men huvudpunkterna bestäms mycket snabbare. Människor formar den på sina individuella sätt men ett alternativ är att indela den i fyra huvudsakliga komponenter. De två inledande: A. Synen på världen och B. Människosynen utgör en väsentlig bakgrund till de två följande, där C. Samhällssynen starkt influeras av komponenter i D. Egensynen. Den sistnämnda gäller personens syn och krav på sig själv. Den kan exempelvis indelas i sex delar: 1. Kärnan i det egna jaget; 2. de egna värderingarna; 3. självuppfattningen; 4. individens mål på kort och lång sikt; 5. vanor och 6. motivation. 1, 3 och 6 gäller enbart kunskap – punkt 1 – om sig själv eller främst indirekta effekter på den egna personen (punkt 3 och 6) av dennes olika handlingar. Punkt 2, 4 och 5 avser komponenter, som individen direkt beslutar och agerar beträffande, men där vanor kan ta betydande tid att influera. Kortsiktigt kan även 6 direkt påverkas.

Bland annat unga människor, som just försöker skaffa sig en genomtänkt och hållbar livsåskådning, kan ha nytta av sådan modell för att logiskt systematisera innehållet i denna. En rationell och objektiv Världssyn etablerar sannolikt en sekulär metafysisk grund, som tillsammans med Människosynen leder till acceptans av västerländsk kunskapsteori som grund för mänsklig verksamhet. Formuleringen av de slutsatser i Egensynen och Samhällssynen, som dras grundade på personens förståelse av världen och människans egenskaper samt viss kunskap om samhället, påbörjas naturligen, när man är ung. Då influeras man också mycket av familjen och skolan. När man mognar bör man vara särskilt kritisk beträffande tidigare inflytande på de olika komponenterna och eliminera sådan påverkan som man nu anser felaktig. Exempelvis lärare i historia och samhälle har särskilda förutsättningar att påverka unga och okunniga personers Samhällssyn. Särskilt allvarlig är andras direkta inflytande på värderingarna. Bara man är medveten att påverkan skett, kan man – när tiden är mogen – revidera de moment i Egensynen, där samhällets indoktrinering skett.

Människosynen med dess biologiska och psykologiska delar innebär en förståelse av människans sinne, uppfattning om verkligheten samt känslor. Speciellt valet av en persons värderingar (punkt 2 i Egensynen) och insikten om ens självuppfattning (punkt 3) kommer att starkt påverka medvetandet. Människan bör utforma sina värderingar – inte genom att överta dem från andra – utan genom eget rationellt tänkande på basis av sina grundläggande värden, andra egna existerande värderingar och relevant objektiv information om verkligheten. Det senare gäller världen, människan och samhället. Syftet är att individen bildar sig ett internt harmoniskt och sammanhängande system av värderingar (vilka också ska vara acceptabla utifrån mänskliga rättigheter) , som stödjer varandra och befordrar vår individualitet samt våra mål. Studier och eget tänkande är helt grundläggande i processen.

Moral är av fundamental betydelse för varje person eftersom alla behöver någon standard att följa och för att kunna bedöma sig själv. Det senare är viktigt för att en person ska kunna känna välbefinnande och lust att agera. Sex är en ringa del av moralen, som istället främst avser ”…vår egen tillämpning av etik och därför består av principerna och beslutsreglerna baserade på våra egna fundamentala värderingar, som bör vägleda oss avseende alla viktiga frågor i livet.”.³

I minnet (efter en tid delvis det omedvetna) bevaras mycket kunskap om dig själv som du så småningom aldrig minns. Det gäller tyvärr också dina svaga ögonblick, när du ger efter för känslor (frestelser du kapitulerar för eller brott mot den egna moralen). Dessa fel registreras och påverkar dig, när en liknande situation så småningom inträffar och medför, att din vilja då försvagas. Det är möjligt att ingenting försvinner utan allt registreras i ditt undermedvetna, sorteras och tas fram och undergräver din vilja nästa gång när en liknande situation inträffar. I religioner säger man kanske att personens alla fel upptecknas och kommer att värderas på Domedagen. I det verkliga livet verkar det vara en del av ditt sinne, som är obevekligt och oförsonligt, och får dig att redan nu betala ett visst pris för din svaghet. Det är ett bra skäl för att inte vara svag.

Förutom ansvaret för sitt andliga liv bär individen också helt ansvaret för sitt materiella: ”En..fundamental plikt, när man växt upp och utbildat sig, är att obevekligen, på allt sätt, med utnyttjande av allt tänkande man kan prestera och all kraft man har, självständigt sköta sitt eget liv och de han/hon tagit ansvar för, det vill säga i första hand den egna familjen….man ska aldrig belasta andra för sin egen överlevnad”.^4A Att acceptera ansvaret för sitt eget liv visar att man nått psykisk mogenhet.^4B

Förutom det grundläggande kravet på förståelse av vårt medvetande samt de två ovannämnda finns en fjärde viktig fordran på en person som i alla fall bör uppfyllas av den som kallar sig libertarian. Det avser synen på och behandlingen av känslor. Det gäller inte personens grundläggande levnads- eller livskänsla, vilken avspeglar dennes i mycket omedvetna syn på sig själv, på verkligheten och på den egna relationen till verkligheten.⁵ Psykologen N. Branden kallar betecknande nog levnadskänslan för grundtemat i individens personlighet, och den är konsekvensen av en rad val, som individen gjort under levnaden.

Men vanliga känslor av skilda slag orsakas huvudsakligen av de värderingar (punkt 2 i Egensynen) vilka individen valt som viktiga i sitt liv. De värderingarna styr henne, och skador eller hot mot dem åstadkommer negativa känslor, och framgångar för dem positiva. Sedan finns även mindre väsentliga grunder för känslor. För en mera detaljerad insikt i deras upphov, funktion och behandling, se ⁶ och ⁷. Man kan säga att människan programmerar sitt känsloliv genom valet av sina värderingar och att motsättningar i ens värderingar snart kan skapa ett plågsamt känslomässigt kaos: ”Den situationen leder till ständiga interna konflikter och psykologiska slitningar, som är mycket betungande för individen. Resultat som rädsla, ångest, långvarigt lidande och kanske depression inträffar då”.⁶ Inkonsistenta värderingar är troligen rätt vanliga hos vänstermänniskor.

Känslor uppstår ögonblickligt, oförberett och försöker ofta tvinga oss att göra något. Förnuftet råder ofta bara på omvägar över dem – men däremot råder förnuftet helt över våra handlingar. Så problemet är inte känslorna, utan problemet är vår tro, att – främst negativa – känslor råder över handlingar och att vi därför måste följa dem. Men det är inte alls sant. Individen kan alltid besluta att handla på ett annat sätt än att ledas av känslointryck, hur starka dessa än är. En människa har kraft att stå emot, vilket exempelvis postmodernismen inte tror. Den frihetliga människan kan alltid bete sig rationellt. Känslor skapar i sig aldrig någon kunskap utan det ankommer på förnuftet att besluta vad de betyder. Åsikten, att man ska följa sina känslor och inte förnuftet, är katastrofal för människan.

Två ytterligare grundläggande krav kan ställas på den frihetliga människans mål och värderingar. I en frihetlig stat, som kanske är klart libertariansk, ska varje person individuellt få bestämma – med ett undantag – det ansvar denne vill ta för andra inom och utom landet (än familjen). Dessutom bör hon besluta om vilken insats hon vill göra för att skapa eller vidmakthålla friheten och ett gott samhälle. Dessa kräver då handlingar och kanske stora ansträngningar.

Dan Ahlmark

Källor och referenser:

(1) Frihetsportalen – Vem är en god människa?

(2) Contra – Massindoktrineringen i Sverige

(3) Frihetsportalen – Varför välja Libertarianism som livssyn 2 (3) – några huvudpunkter

(4A) Frihetsportalen – Vad betyder egentligen individualism?

(4B) Branden, Nathaniel, 1969, The Psychology of Self-Esteem, A new Concept of Man’s Psychological Nature, s. 162. Publishing Corp., Los Angeles, California.

(5) Branden, Nathaniel, 1969, a.a., s. 201.

(6) Frihetsportalen – Dagens syn på känslor är förödande

(7) Frihetsportalen – Varför välja libertarianism som livssyn 5 – tänkande och känslor

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

torsdag 20 mars 2025

Dan Ahlmark

Dan Ahlmark

Dan Ahlmark

Dan Ahlmark

Dan Ahlmark

Tipsa oss!

Följ NyD!

Morgondagens dagstidning!

Kontakta oss

Utgivare

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!