Konsumentmedvetenhet

Elbilar drar mer resurser

Eldrivna bilar kräver över sin livstid mer resurser än snåla bensin- och dieselbilar.

Foto: mariordo59/CC BY-SA 2.0
Foto: mariordo59/CC BY-SA 2.0

Elmotorer har visserligen tre-fyra gånger högre verkningsgrad än diesel- och bensinmotorer. Men elbilar kräver mer tillverkningsresurser med sina stora, tunga och dyrabatterier. Dessa innehåller sällsynta och miljöfarliga ämnen och flerfalt mindre energi än bensin- och dieselbilars bränslen.

Elbilar kostar i runda tal 200 000 kronor mer än motsvarande vanliga bilar. Merpriset kan omräknas i energi, den energi som krävs för att skapa värdet 200 000 kronor.

Elmotorn är visserligen omkring tre gånger effektivare än en dieselmotor och fyra gånger effektivare än en bensinmotor. På vägen förbrukar marknadens elbilar 1,5-2 kWh energi mot (omräknat) 5-6 kWh för snåla dieselbilar.

Det gjorde de i den brittiska tävlingen RAC Future Car Challenge mellan Brighton och London sommaren 2011. Där körde 62 särskilt snåla bilar, varav 17 rena elbilar. Men fort gick det inte. De körde 92 km med stillsamma 25-34 km/h medelfart.

Bäst i närtrafik
Elbilar går nämligen snålast i varmt väder i låg fart utan hård acceleration och utan värme, ventilation, ljus och andra energislukande funktioner inkopplade. Då kan de gå 10-15 mil på en laddning.

Men vinterkyla med påkopplade komfortfunktioner halverar körsträckan. Likaså hög fart. Elbilar passar bäst i stads- och närtrafik och bör konstrueras för det.

Avgörande är bränslenas och batteriernas energiinnehåll. 1 kg diesel innehåller 50-60 gånger mer energi än 1 kg modernt litium/jon-batteri, och 1 kg bensin innehåller 40-45 gånger mer.

Därför är en modern bensinbil totalt sett runt fem gånger och en dieselbil närmare tio gånger mer energieffektiv än en elbil med litium/jon-batterier – mätt i körsträcka per kilo av bränslet.

Dyrare och mer avancerade batterier kan ha dubbel kapacitet, men sådana finns ännu inte på marknaden. Även bensin- och dieselmotorer förbättras fortlöpande för effektivare och renareförbränning.

Med en snål, modern dieselbil kan fyra-fem personer med bagage åka tio mil på en timme på fem liter bränsle. Alltså 100 km/h snittfart med 5 l/100 km förbrukning – eller 0,1 liter per personkilometer. Det är svårslaget jämfört med vilket som helst annat trafikslag.

Moderna snåldieslar kan gå 100 mil mellan tankningarna. Att tanka tar 5-10 minuter. Elbilar måste laddas minst varje dygn. Det tar en hel natt – eller 4-8 timmar dagtid.

Nya fyndigheter
Det främsta argumentet mot bensin och diesel är deras tillgänglighet och deras utsläpp av skadliga ämnen. De raffineras från råolja. Denna finns som både fossila lämningar och bildad från i jordskorpan ursprungligt kol. Där finns mer än hittiils uppskattat, särskilt under haven och även utanför politiskt osäkra arabiska och östliga länder.

Denna “nya” olja är svårare, dyrare och farligare att utvinna. Men den börjar redan att utvinnas. Det råder ingen brist. Därtill kommer ökande gasförekomster genom skiffergas, även den svår att utvinna, men är i riklig mängd i många länder. Den kan tjäna som bränsle direkt – eller som bas för syntetiska bränslen.

Därför kommer bränsledrivna fordon länge än att dominera världens vägtransporter. Längre fram kommer med tiden vätgasbilar. Deras elmotorer drivs av el producerad av vätgas komprimerad i tankar i fordonen. Det är ännu för dyrt men ger bara luft och vatten som restprodukter.

Olika biltyper
I väntan på dem blir troligen laddhybrider den för vardagsbilister bästa mellanformen. De laddas med el för några mils körning. Fyra av fem bilturer är högst 4-5 mil långa. Men hybrider har också en bensin- eller dieselmotor så att de inte riskerar att bli stående. Även de är förstås dyrare, men inte så mycket.

Bensin- och dieselmotorer kan också gå på gas. Men då krävs separat tank för gasen under högt tryck. Det gör bilen dyrare och kräver speciella, dyra gaspumpar.

Rena elfordon passar bäst för fasta rutter med mellanliggande laddning. Rena bensin- eller dieselbilar passar bäst för längre sträckor och för landsbygd utan laddstolpar eller gasmackar.

 

 

Tege Tornvall