Konsumentmedvetenhet

Bovete – det nyttiga ryska husmansvetet!

Bovete, eller "bokvete" som kornen efter likheterna med bokollon heter på holländska, är en mycket nyttig gröda som är vanlig i den östeuropeiska husmanskosten. Den gör sig utmärkt både som gröt, i plättar och bröd eller serverad tillsammans med kött eller fisk. Nya Dagbladet vill slå ett slag för att introducera bovetet i det skandinaviska köket.

  • Bovetefält i förgrunden t.v. och skördat rostat bovete t.h. Foto: Ervins Strauhmanis/TANAKA Juuyoh/CC BY 2.0

  • Mustigt bröd bakat på bovetemjöl. Foto: Liliana Fuchs/CC BY-NC-ND 2.0

  • Skörd av bovete i Tibet. Foto: Carsten ten Brink/CC BY-NC-ND 2.0

  • Boveten i full blom. Foto: coniferconifer/CC BY 2.0

Publicerad 25 januari 2016
Uppdaterad 3 juli 2017

Grödan, som namnet till trots inte är ett sädesslag, kommer ifrån en växt som är nära besläktad med rabarber och ängssyra. Vid skörden är det bovetets frukter som används för att göra mjöl eller gryn. Namnet kommer också, utöver likheterna med bokollon, från likheterna med det vanliga vetets användningsområden.

Grynen har en neutral smak och är lättätna, men är samtidigt fulla av vitaminer och mineraler. Bovetet saknar också gluten och är därför snäll mot magen och glutenintoleranta. Bovete är dessutom FODMAP-vänligt, vilket betyder att den även är snäll mot magen för de som lider av IBS.

Grödans bakgrund
Grödan är utbredd i Östeuropa och Asien. Ursprungligen sägs den ha tagits västerut ifrån Mongoliet. I Europa odlas den mycket i Ryssland och Ukraina. Växten är frostkänslig varför den bara kan odlas i de södra delarna av Sverige. Odling av bovete har dock dokumenterats i Finland redan 5300 år före Kristus.

Bovete välkommet i det skandinaviska köket!
Bovetet har varit något av basmat i Östeuropa och bondens självklara inslag på köksbordet, särskilt som gröt. På grund av det breda och enkla användningsområdet skulle bovete dock kunna användas i högre grad i det skandinaviska köket.

Bovete är ett utmärkt alternativ till både potatis och vete, men särskilt istället för ris eller pasta. Mjölet går utmärkt att baka på, men kokt bovete är lättätet både som gröt, i soppor och till kött, fisk och grönsaker.

Priset och enkelheten motiverar användningen av bovete, men framför allt är det kanske den otroliga näringsrikedomen som gör bovetet förgyllt!

Obs, leta efter det brunfärgade bovetegrynen i butiken, som är rostat framför det gröna råa när du ska koka det som föreslås ovan. Koka grynen i saltat vatten i tio minuter, sedan är det klart att serveras.

Smaklig måltid!

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Bovetets näringsinnehåll

Grynen är rika på mineraler och innehåller alla åtta essentiella aminosyror.

Näringsvärde per 100 gram:

  • Protein 11,1g
  • Fett 2,0g
  • Fibrer 5,8g
  • Kolhydrat 65,3
  • Aska 1,8
  • Vatten 14,0g
  • Fosfor 45,7 % av RDI
  • Järn 27,1 % av RDI
  • Magnesium 48,0 % av RDI
  • Selen 9,1 % av RDI
  • Zink 25 % av RDI

bovete-skiss

Se fullständigt index på matkalkyl.se



  • Ämnen:
  • Ryssland
  • vete
  • bovete