Återigen har det skett en bombning/sprängning/explosion, ja allt vad media väljer att kalla det för att inte uttrycka sig för rakt på sak. Denna gång i mina gamla hemtrakter Norrköping – igen, för det är inte första gången och definitivt inte sista. En nära bekant till mig vittnar om att de vaknade av att det lät som en duns mot balkongen samt att rutan skallrade fast de inte bor så nära. Det skojas bort med fraser som ”det hade inte hänt om man bott på landet he he” eller ”spännande tider vi lever i blink blink” och så fortsätter man som vanligt eftersom vi lärt oss att leva med det nya Sverige som våra ansvariga beslutsfattare skapat åt oss.
Återkommande florerar justitieministern tillsammans med diverse polischefer på presskonferenser där de bedyrar att läget är under kontroll och att de minsann jobbar för att skapa trygghet i samhället. Faktum är att det är precis samma sak som under de senaste mandatperioderna, med den skillnaden att det då var ombytta roller med Stefan Löfvén, Magdalena Andersson och Morgan Johansson på podiet som lovade att ”knäcka gängen” medan borgarna tillsammans med kappvändarna SD skanderade kritik samt garanterade att de minsann skulle ta i med hårdhandskarna mot den utbredda grova kriminaliteten om de fick komma till makten.
Nu drunknar vi snart i alla långa utredningar och tomma ord som våra makthavare förser oss med där ingen tycks se någon ände på ”utmaningarna”, till och med polisen tycks ha tappat gnistan med allt fler som säger att uppförsbacken är för brant, samtidigt som problemen eskalerar ytterligare för var dag som går. Även fast vi bytt färg på regeringen så står vi och trampar på samma ställe. Borde det inte åligga folket att ifrågasätta mer och kräva att ansvariga politiker samt tjänstemän ställs mot väggen, eller ännu mer effektivt, byts ut helt? Istället tiger vi och accepterar vår nya omgivning även om det innebär att våra barn/barnbarn kommer få ett helvete jämfört med den västanvind vi nu upplever.
Elefanten i rummet som ingen vill se, men som har en viktig del i den situation vi befinner oss i, fortsätter dessutom stadigt att växa i bakgrunden i oförminskad styrka eftersom det de facto saknas mandat för att stoppa inflödet, starta utflödet samt börja ställa krav på riktigt. Mitt i allt detta har vi de unga som ser flatheten i samhället som rotar sig i de som bestämmer och upplever de kriminella härjningarna på närmare håll. Inte undra på att en hätsk stämning växer sig allt starkare i länder som Sverige och Tyskland med en gemensam nämnare. Ofattbart att etablissemanget fortfarande leker förvånade över denna utveckling som de själva varit med och lagt grunden till.
Tänk om våra sturska och krigshetsande politiker lagt lika mycket krut på att få ordning i det egna landet samt återupprättat den nedmonterade välfärden, som de lagt på att tvinga in oss i krigsalliansen Nato samt sälja ut landet till USA genom ett försvarsavtal med alldeles för mycket oegentligheter. Men sådant pratar vi inte om och eftersom den kuvade samt ointresserade befolkningen rycker på axlarna, har syltryggarna fritt spelrum.
#vibetalar
Jenny Piper
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
