Yttrandefrihetsexperten om techjättarnas censur: “Inte lämpligt att en privat aktör drar upp de här gränserna”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar att techjättarna har blivit alltför dominerande, att det är olämpligt att dessa sätter gränser för det demokratiska samtalet och att detta istället bör avgöras i domstol.

Bland annat Googleägda Youtube har rönt allt större uppmärksamhet för sin omfattande censur av olika mediekanaler världen över. Nyligen kunde Nya Dagbladet bland annat rapportera om hur techjätten bötfällts på grund av censur i Tyskland efter en nedtagning av en video med protester mot coronanedstängningar.

Youtube har även censurerat svenska kanaler som Swebbtv och Exakt24 utan annan motivering än att kanalerna ”brutit mot Youtubes riktlinjer för communityn”.

Diskussionen om censur av olika opinionsbildare tilltar samtidigt även i Sverige. Bland andra yttrandefrihetsexperten Nils Funcke pekar på det problematiska i att techjättar i praktiken tillåts diktera gränser för det demokratiska samtalet.

 – Det är inte ett lämpligt att en privat aktör med en dominerande ställning drar upp de här gränserna, utan det ska göras av Sveriges riksdag och vad det är som ska anses utgöra brottsliga yttranden ska avgöras av åklagare och domstolar, säger han.

Sverigedemokraterna har även gått ut med att man vill begränsa techjättarnas makt att censurera innehåll. Aron Emilsson (SD) konstaterar i TV4 Nyheterna att risken med att enskilda bolag styr den offentliga debatten är att man får svårare att dels nå ut med politiska budskap och även att som medborgare ta till sig olika budskap.

– Det vore otroligt allvarligt för svensk demokrati och yttrandefrihetstradition, menar Emilsson som betonar att det inte är ett begränsat partispecifikt problem för Sverigedemokraterna utan allvarligt för den svenska demokratin som helhet.

– Det här har drabbat opinionsbildare både från höger till vänster.

Juridikprofessorn Mårten Schultz håller dock inte med och menar att utgångspunkten alltid måste vara att ägarna till plattformen bestämmer vad som ska finnas på den, men Schultz tillstår samtidigt att det kan finnas tillfällen där man kan ifrågasätta techbolagens agerande.

– Det finns många exempel där man ibland kan ifrågasätta om det gjorts en ordentlig prövning eller om man bara har använt sig av villkoren som en slags fasad för att plocka bort en person som man av någon anledning inte uppskattar, säger Schultz.