MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

Yttrandefrihetsexperten om techjättarnas censur: ”Inte lämpligt att en privat aktör drar upp de här gränserna”

Nätcensuren

publicerad 2 augusti 2021
– av Sofie Persson
Nils Funcke, journalist och debattör i yttrandefrihetsfrågor.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar att techjättarna har blivit alltför dominerande, att det är olämpligt att dessa sätter gränser för det demokratiska samtalet och att detta istället bör avgöras i domstol.

Bland annat Googleägda Youtube har rönt allt större uppmärksamhet för sin omfattande censur av olika mediekanaler världen över. Nyligen kunde Nya Dagbladet bland annat rapportera om hur techjätten bötfällts på grund av censur i Tyskland efter en nedtagning av en video med protester mot coronanedstängningar.

Youtube har även censurerat svenska kanaler som Swebbtv och Exakt24 utan annan motivering än att kanalerna ”brutit mot Youtubes riktlinjer för communityn”.

Diskussionen om censur av olika opinionsbildare tilltar samtidigt även i Sverige. Bland andra yttrandefrihetsexperten Nils Funcke pekar på det problematiska i att techjättar i praktiken tillåts diktera gränser för det demokratiska samtalet.

 – Det är inte ett lämpligt att en privat aktör med en dominerande ställning drar upp de här gränserna, utan det ska göras av Sveriges riksdag och vad det är som ska anses utgöra brottsliga yttranden ska avgöras av åklagare och domstolar, säger han.

Sverigedemokraterna har även gått ut med att man vill begränsa techjättarnas makt att censurera innehåll. Aron Emilsson (SD) konstaterar i TV4 Nyheterna att risken med att enskilda bolag styr den offentliga debatten är att man får svårare att dels nå ut med politiska budskap och även att som medborgare ta till sig olika budskap.

– Det vore otroligt allvarligt för svensk demokrati och yttrandefrihetstradition, menar Emilsson som betonar att det inte är ett begränsat partispecifikt problem för Sverigedemokraterna utan allvarligt för den svenska demokratin som helhet.

– Det här har drabbat opinionsbildare både från höger till vänster.

Juridikprofessorn Mårten Schultz håller dock inte med och menar att utgångspunkten alltid måste vara att ägarna till plattformen bestämmer vad som ska finnas på den, men Schultz tillstår samtidigt att det kan finnas tillfällen där man kan ifrågasätta techbolagens agerande.

– Det finns många exempel där man ibland kan ifrågasätta om det gjorts en ordentlig prövning eller om man bara har använt sig av villkoren som en slags fasad för att plocka bort en person som man av någon anledning inte uppskattar, säger Schultz.

Amerikanska techjättar viker sig för EU:s censurkrav

Nätcensuren

publicerad 28 januari 2025
– av Redaktionen
De flesta stora techjättar har valt att anamma EU:s uppförandekod - som påstås vara frivillig.

De amerikanska teknikföretagen Facebook, X och YouTube har gått med på att intensifiera sina insatser för att bekämpa påstått näthat.

Överenskommelsen sker under EU:s uppdaterade uppförandekod, som nu integreras i unionens regleringsramverk Digital Services Act (DSA).

Meta, Elon Musks X (tidigare Twitter), Googles YouTube och flera andra teknikföretag har gått med på att stärka sitt arbete mot så kallat hatiskt innehåll på sina plattformar. Detta inkluderar förbättrade insatser för att upptäcka och hantera icke tillåtna yttranden och inlägg online inom ramen för EU:s uppdaterade uppförandekod.

– Det finns ingen plats för olagligt hat i Europa, varken offline eller online. Jag är glad att aktörerna nu engagerar sig för en stärkt uppförandekod under Digital Services Act (DSA), kommenterar EU:s techkommissionär Henna Virkkunen.

Den reviderade koden, som påstås vara frivillig för företag att ansluta sig till, ställer bland annat krav på snabbare hantering av rapporter angående misstänkt ”näthat”. Företagen åtar sig att samarbeta med ideella organisationer och offentliga aktörer för att granska minst två tredjedelar av inkommande rapporter inom 24 timmar. Dessutom ska automatiska verktyg användas för att minska spridningen av så kallat hatiskt innehåll, och företagen ska även presentera detaljerad information om algoritmers roll och innehållsrekommendationer.

Förutom de större plattformarna är andra anslutna aktörer bland andra TikTok, LinkedIn och Twitch. EU betonar att efterlevnad av denna uppförandekod kan påverka hur unionens tillsynsmyndigheter tillämpar reglerna i DSA, som trädde i kraft 2022 och bland annat syftar till att bekämpa olagligt innehåll och skydda användarnas säkerhet online.

Hotade ogiltigförklara val

EU:s nya åtgärder är en del av unionens bredare strategi för att reglera tekniksektorn och säkerställa att företag agerar i linje med vad EU själva hävdar är ”demokratiska värderingar”. Tidigare har EU även introducerat Digital Markets Act (DMA), som syftar till att begränsa teknikjättarnas dominans och främja konkurrens.

Ett annat exempel på EU:s regleringsiver är nyligen rapporterade uttalanden från Thierry Breton, tidigare EU-kommissionär, om att unionen kan använda DSA för att ogiltigförklara val om det finns misstanke om utländsk påverkan. Breton nämnde bland annat Elon Musks plattform X som en potentiell risk för påverkan under det kommande tyska valet.

Utöver detta har Google kritiserats för sin introduktion av ”digitala fingeravtryck”, en teknik som enligt kritiker undergräver användarnas integritet. Den brittiska dataskyddsmyndigheten ICO har uttryckt oro över tekniken och varnat för att den kan användas för omfattande övervakning.

Även om EU framhåller att målet med DSA och den uppdaterade uppförandekoden är att bekämpa hatpropaganda och skydda demokratin, har kritiker varnat för att unionens regler kan innebära omfattande inskränkningar i medborgarnas yttrandefrihet.

Genom att ställa hårda krav på plattformarna att övervaka och filtrera innehåll riskerar man enligt bedömare att skapa ett digitalt landskap där kontroversiella åsikter censureras och debattklimatet påverkas negativt.

Zuckerberg: Biden-administrationen tvingade oss censurera vaccinkritik

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad 11 januari 2025
– av Markus Andersson
Mark Zuckerberg uppger att det var Bidens team som tvingade Facebook att censurera vaccinkritik.

I en intervju med poddprofilen Joe Rogan berättar Metas vd Mark Zuckerberg att det var Biden-administrationen som tvingade företagets plattformar att censurera inlägg som kritiserade de experimentella covid-19-vaccinerna.

Under samtalet avhandlades flera ämnen, men ett som särskilt stack ut var när Zuckerberg pratade om statlig censur och berättade om hur den avgående administrationen tvingat techbolaget att rensa bort obekväma åsikter – även om dessa var helt sanna.

– Det mest extrema var under Biden-administrationen när de försökte rulla ut vaccinprogrammet. Nu är jag i allmänhet ganska pro-vacciner, jag tror att vaccinerna i balans är mer positiva än negativa, men jag anser att samtidigt som de försökte driva det programmet så försökte de också censurera alla som argumenterade mot detta.

– De pressade oss superhårt för att ta bort saker som var helt sanna. De tvingade oss i princip och sa ’Ni vet allt som säger att vacciner kan ha biverkningar, ni måste ta ner det’, förklarade miljardären i intervjun och hävdade att han motsatte sig detta krav.

Enligt Zuckerberg kontaktade företrädare för Biden-administrationen honom personligen och krävde att inlägg där mRNA-vaccinens biverkningar uppmärksammades skulle raderas.

Bara löjligt

Med hänvisning till utredningen, och kommittén som inrättats för att undersöka Biden-regeringens censur, berättade Mark Zuckerberg vidare att regeringsföreträdare ring och skrikit på på Metas team och krävt att olika inlägg, även av humoristisk natur, skulle raderas ned omedelbart.

– Det kom bara till den här punkten där vi sa, nej, vi ska inte ta ner sanna saker. Det är bara löjligt… Vi kommer inte att ta ner humor och satir.

Enligt Zuckerberg ska hans påstådda vägran att följa Biden-administrationens censurkrav också ha lett till att regeringen började attackera hans företag genom diverse utspel och myndighetsutredningar.

– Det var brutalt, hävdar han.

Nu när Bidens regering lämnar och Trumps tillträder uppger Facebook-grundaren att det är hög tid att ”återställa yttrandefriheten” på de plattformar där det tidigare rått en mycket omfattande och godtycklig censur, och där avvikande uppfattningar i praktiken ofta varit förbjudna.

– Vi kommer att gå tillbaka till våra rötter, heter det nu.

”Kriminell censur”

Alla uppfattar dock inte Zuckerbergs påståenden som särskilt trovärdiga. Författaren David Icke, som var tidigt ute och kritiserade massvaccineringsprogrammen, pekar exempelvis på att han censurerades och stängdes av från Facebook redan 2020 när Donald Trump var president.

De håller alla på med det – låter Zuckerbergs kriminella censur vittvättas för att föra honom in i MAGA-facket medan Biden får ta skulden”, skriver han.

Facebook slutar faktagranska: ”För mycket censur”

Nätcensuren

publicerad 8 januari 2025
– av Markus Andersson
Mark Zuckerberg har själv tidigare varit drivande i att censurera dissidenter och andra oliktänkare på Metas plattformar.

Mark Zuckerberg, vd för Facebooks och Instagrams moderbolag Meta, tillkännager att man kommer att sluta faktagranska inlägg på de båda plattformarna och istället övergå till ett användardrivet system.

Zuckerberg menar också att det är politiker och massmedia som tvingat fram den så omfattande censuren – och hävdar att det nu är dags att ”återställa yttrandefriheten”.

– Vi kommer att gå tillbaka till våra rötter och fokusera på att minska misstag, förenkla våra policyer och återställa yttrandefriheten på våra plattformar. Mer specifikt, här är vad vi kommer att göra. Först ska vi göra oss av med faktagranskare och ersätta dem med community notes liknande X, med start i USA, uppger miljardären i ett filmklipp.

Han medger också att Trumps valvinst spelat en stor roll för beslutet och kritiserar samtidigt ”regeringar och gammelmedia” för att ha pressat bolaget att ”censurera mer och mer”.

– De senaste valen känns också som en kulturell brytpunkt mot att återigen prioritera yttrandefrihet.

Facebook-vd:n erkänner också att de avancerade system som skapats för att moderera plattformarna inte fungerar på ett bra sätt och leder till en orimlig censur av innehåll som inte bryter mot några regler alls.

– Problemet med komplexa system är att de gör misstag. Även om de av misstag censurerar bara 1% av inläggen, så handlar det om miljontals människor, och vi har nått en punkt där det bara är för många misstag och för mycket censur.

”En kompromiss”

Vissa innehållsriktlinjer ska också tas bort bland annat vad gäller invandring och hbtq-frågor. Detta tolkas som att det framöver kommer att bli möjligt att friare diskutera dessa ämnen och ha avvikande uppfattningar – utan att riskera att bli avstängd eller censurerad lika lätt som tidigare.

Även innehållsfiltret ska modifieras, heter det, och ställas in så att inlägg inte raderas lika lättvindigt och godtyckligt som tidigare.

– Verkligheten är att detta är en kompromiss. Det betyder att vi kommer att fånga mindre dåliga saker, men vi kommer också att minska antalet oskyldiga människors inlägg och konton som vi av misstag tar ner, fortsätter Zuckerberg.

Censuren på Facebook har de senaste åren varit extremt omfattande och det har ofta varit svårt att överhuvudtaget föra diskussioner om politiska frågor eller andra ämnen utan att riskera att utsättas för censur. Att Meta nu tvärvänder beror enligt bedömare på att Mark Zuckerberg vill förbättra relationen med den tillträdande presidenten Donald Trump och dennes administration.

Trump har själv i flera år varit bannlyst från både Facebook och Instagram – men välkomnades tillbaka i somras när det stod klart att på nytt skulle bli republikanernas presidentkandidat.

Ryska medier blockeras på Telegram i Sverige

Nätcensuren

publicerad 30 december 2024
– av Markus Andersson
Det är oklart om mediernas kanaler blockerats i samtliga EU-länder.

Meddelandetjänsten Telegram har tidigare presenterats som ett mer integritets- och yttrandefrihetsvänligt alternativ till de tjänster som tillhandahålls av de stora amerikanska techbolagen.

Nu har dock censuren börjat tillta även där och ett antal ryska medier har nyligen blockerats i Sverige och flera andra EU-länder.

Det handlar bland annat om den statliga nyhetsbyrån Ria, tv-kanalerna Rossija 1, Pervyj Kanal och NTV samt tidningarna Izvestija och Rossijskaja Gazeta.

Användare i Sverige som försöker ta del av mediernas Telegramkanaler förhindras att göra detta och möts istället av ett felmeddelande där det hävdas att kanalerna inte kan visas eftersom de bryter mot lokal lagstiftning.

Det är oklart om de ryska medierna är blockerade på Telegram i hela den europeiska unionen – men klart är att de inte heller går att komma åt i Polen, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Italien och Tjeckien.

”En informationsmässig järnridå”

Det kan också noteras att flera av de medier som nu blockerats av Telegram tidigare belagts med sändningsförbud av EU-makthavarna, blockerats eller utsatts för sanktioner med hänvisning till att de påstås stå under ”permanent direkt eller indirekt kontroll” av Kreml och spelat en ”väsentlig och instrumentell roll” i kriget i Ukraina.

Senatorn Alexej Pushkov, som leder den ryska mediepolitiska kommittén i federationsrådet är mycket kritisk till censuren, och drar paralleller till kalla kriget.

– Jag anser att blockeringen av RIA Novostis Telegramkanal och andra ryska massmedier, inklusive Izvestia och Rossiyskaya Gazeta i ett antal EU-länder, är en fortsättning på försöken att skapa en informationsmässig järnridå mellan Europa och Ryssland, uppger han, enligt ryska statskanalen RT.

VD:n greps i Frankrike

Just RT fick också alla sina Telegram-konton blockerade i hela EU kort efter att Ukrainakriget inleddes 2022.

I somras greps och frihetsberövades också Telegrams grundare Pavel Durov av fransk polis, anklagades för att inte göra tillräckligt för att förhindra att kriminella använder hans plattform och fick veta att han riskerar att hållas personligen ansvarig för de brott andra begår på Telegram.

Telegrams grundare och vd Pavel Durov. Foto: faksimil/Tucker Carlson/YT

Kort därefter lovade Durov också att Telegram ska bli en ”tryggare plats”, samtidigt som tjänsten i tysthet uppdaterade sin FAQ, där löften om att chattarna är privata, och att uppgifter därifrån inte lämnas ut till utomstående, bytts ut mot instruktioner om hur användare går tillväga för att rapportera ”misstänkta” meddelanden.

Kritiker pekade snabbt på att det inte bara är kriminella aktörer som riskerar att rensas ut från plattformen – utan även konton som tillhör politiskt oliktänkande eller andra röster som Västledarna gärna vill tysta.