Annons:

Vart tionde lodjur får skjutas

Uppdaterad februari 29, 2024, Publicerad februari 29, 2024 – av Sofie Persson
I Gävleborg får 30 lodjur fällas.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

I år får 143 lodjur dödas i hela Sverige under den årliga licensjakten och de flesta får skjutas i Gävleborgs län. Världsnaturfonden (WWF) menar att staten istället borde satsa på förebyggande åtgärder för att minska skadorna på tamdjur.

Licensjakt på lodjur pågår från 1 mars till 31 mars i de södra och mellersta delarna av Sverige samt till 15 april i de norra delarna. Jakten sker under lodjurens parningstid. I Gävleborg får 30 lodjur skjutas, vilket är den högsta tilldelningen. Jämförelsevis får det skjutas 17 i Dalarna och tio i Västerbotten. I några län, som exempelvis Norrbotten, får det inte skjutas några lodjur alls.

Sammanlagt har Länsstyrelsen beslutat att 143 lodjur får skjutas, vilket är något färre än förra årets rekordhöga siffra på 201. Med en siffra på omkring 1400 individer innebär det att vart tionde lodjur får skjutas i år.

Att siffran gått ner är positivt enligt WWF, men påpekar också att arten är fridlyst och klassas som sårbar. Jakten motiveras starkt med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, något som WWF menar är felaktigt och man anser att det istället vore bättre att satsa på förebyggande åtgärder.

Annons:

– Lodjuren har en viktig funktion i vårt ekosystem. Den fridlysta lodjurspopulationen måste hanteras med stor försiktighet och de måste få finnas i de livsmiljöer där de hör hemma. Det är självklart att staten måste kompensera för förebyggande åtgärder och ersätta skador som orsakas av stora rovdjur. Staten måste också bidra till mer forskning inom området, säger Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF Sverige i ett pressmeddelande.

EU vill sänka skyddet

I en skrivelse till EU:s jordbruks- och fiskeråd i januari framkom det att Sverige, tillsammans med bland annat Finland, anser att både lodjur och björn bör få sänkt statusskydd, något som Natursidan rapporterade om. Detta kom mot bakgrund av att EU-kommissionen i december föreslog att man skulle nedklassa vargens status från ”strikt skyddad” till ”skyddad”.

För att skapa större förståelse för rovdjur kommer WWF tillsammans med Naturskyddsföreningen att arrangera en konferens för alla som arbetar med rovdjursfrågor. Temat för konferensen, som är den 11-12 april i år, är samexistens mellan människor och rovdjur.

Lodjur (Lynx lynx) finns i hela Sverige, förutom på Öland och Gotland, och är det enda vilda kattdjuret i Sverige. Den finns även i stora delar av Europa och Asien. Lodjuret lever ensam, förutom när honan har ungar då de lever med henne det första året. Lodjuret föredrar skogsområden med bergig och brant terräng eftersom den likt tamkatten trivs på höjden. En hane kan väga uppemot 25 kilo och honor omkring 20 kilo. Parningstiden är under mars till april.

Lodjuret är Hälsinglands landskapsdjur och kallades förr i folklig mun för göpa, något som lever kvar i bland annat Västvärmland där man fortfarande kan använda namnet gaupe. Namnet kommer från fornodiskan och kan översättas till "slukhals", som betyder "glupande aptit".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Barn körde för snabba elsparkcyklar – vuxna döms till böter

Publicerad Idag 07:34 – av Redaktionen
Hjälmförsedd person på en elsparkcykel framför en rörelseoskärpt stadsmiljö.

Föräldrar ställs inför rätta sedan deras barn kört elsparkcyklar som är för snabba eller för kraftfulla för att få användas som vanliga cyklar. I förhör har föräldrar förklarat att de inte kände till reglerna och att barnens kompisar hade likadana modeller.

Minst 34 vuxna har åtalats för tillåtande av olovlig körning. De flesta av de åtalade är föräldrar som köpt för kraftfulla modeller till barn under 15 år.

När polisen har mätt fordonen har hastigheten i flera fall legat mellan 50 och 60 kilometer i timmen.

Av de ärenden Bonnierägda DN har tittat på har 19 lett till fällande domar, med 30 dagsböter på uppemot 18 000 kronor. Fyra åtalade har friats. De fallen gäller föräldrar som inte kände till att hastighetsspärren gick att kringgå och barn som använde elsparkcykeln utan tillåtelse. Övriga ärenden var ännu inte avgjorda vid genomgången.

Enligt Transportstyrelsen kan en elsparkcykel klassas som cykel bara om den går högst 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt. Överskrids någon av gränserna är den inte en cykel och får bara köras inom inhägnat område.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Körkortet flyttar till mobilen – och körförbud följer dig i hela EU

Publicerad Igår 20:38 – av Jan Sundstedt
Illustrativt montage med ett svenskt exempelkörkort märkt SPECIMEN framför en mobil med en abstrakt digital plånbok, mot en s
Den som vill ska även framöver kunna få ett fysiskt körkort när EU:s digitala körkort införs.

Körkortet ska kunna ligga i mobilen, och den som blir av med det för rattfylleri, kraftig fortkörning eller andra allvarliga trafikbrott ska få körförbud i hela EU.

Bakom förändringarna står två nya EU-direktiv, ett om körkort och ett om återkallade körkort. De publicerades i EU:s officiella tidning i november 2025 och gäller alla medlemsländer.

Reglerna slår ändå inte igenom på en gång. Enligt Transportstyrelsen, som skriver om de kommande reglerna, ska länderna föra in merparten i nationell lag inom tre år och tillämpa dem ett år senare. Huvuddelen börjar därmed gälla 26 november 2029.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska föreslå hur direktiven förs in i svensk lag och redovisa hela uppdraget sommaren 2027, skriver regeringen. Transportstyrelsen analyserar under tiden direktivet för att kunna se över föreskrifter, it-system och rutiner.

Mobilen ersätter inte plastkortet

Ett EU-gemensamt digitalt körkort ska finnas som ett elektroniskt intyg i en digital plånbok. Den som vill ska fortfarande kunna få ett fysiskt kort. Europaparlamentet har enligt sitt pressmeddelande säkrat rätten att begära ut plastkortet, som bör utfärdas rimligen inom tre veckor.

Digitalt körkort ska enligt direktivet vara infört senast 2031. När Sverige inför det är oklart.

Körförbud över gränserna

Körförbudet omfattar inte alla återkallelser. Medlemsländerna ska informera varandra när ett körkort återkallas i minst tre månader för vissa allvarliga trafikbrott. Landet som utfärdat körkortet ska sedan se till att påföljden verkställs och gäller i hela EU.

Det handlar om fortkörning med mer än 50 km/h över gränsen, rattfylleri med alkohol eller droger samt andra trafiksäkerhetsbrott som orsakat allvarlig kroppsskada eller dödsfall. Reglerna om återkallelse ska tillämpas från 26 november 2029.

Yngre förare och tung trafik

Från 26 november 2028 blir det möjligt att ta B-körkort vid 17 års ålder. Fram till 18-årsdagen får föraren bara köra med en beledsagare i framsätet som är minst 24 år, har haft EU-körkort i fem år och inte fått det återkallat under tiden. Sverige kan välja att införa samma system för medeltunga och tunga lastbilar, men har inte sagt hur man gör.

Förare med buss- eller lastbilskörkort ska lämna läkarintyg vid varje förnyelse, oavsett ålder. I dag krävs intyg först när innehavaren fyllt 45.

Det nya B1-körkortet ger rätt att köra fordon med högst 2 500 kilo totalvikt och en högsta hastighet begränsad till 45 km/h. Åldersgränsen är 16 år, och ett land kan söka EU-kommissionens tillstånd att sänka den till 15. Enligt regeringen måste dagens A-traktorer uppfylla tekniska krav och genomgå registerbesiktning för att få köras i 45 km/h.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinna ihjälskjuten i fullsatt idrottshall i Älvsjö

Ökade otryggheten

Uppdaterad Igår kl 15:24, Publicerad Igår 10:55 – av Jan Sundstedt
Kämpetorpshallarnas exteriör i Älvsjö med glasentré, ljus fasad och gult tegel.
Kämpetorpshallarna i Älvsjö, där kvinnan sköts under fredagskvällen (arkivbild).

Skottlossningen i en idrottshall i Älvsjö på fredagskvällen kostade en kvinna i 25-årsåldern livet. Polisen utreder nu mord, och två personer i övre tonåren sitter anhållna.

Larmet om skjutningen nådde polisen strax efter klockan 21 på fredagen.

Rapporterna gällde en allvarligt skadad kvinna i en idrottsanläggning i Älvsjöområdet, och en ambulans förde henne till sjukhus.

Gärningsmannen hade hunnit försvinna när polisen kom till platsen.

Kvinnan avled under lördagen av sina skador, skriver polisen på sin hemsida enligt TV4.

– Hon har avlidit nu under kvällen, så att istället för att utreda ett mordförsök så utreder vi nu ett mord, säger Daniel Wikdahl, presstalesman på polisen.

Åklagare anhöll på lördagsmorgonen två personer i övre tonåren, misstänkta för mordförsök. Båda två är enligt uppgifter fortfarande anhållna.

Hundratals ungdomar var på plats i Kämpetorpshallarna när skotten föll.

Några spelade innebandymatch, andra deltog i Spontanfotboll, Hammarby Fotbolls ungdomssatsning som klubben driver tillsammans med lokala fritidsgårdar.

Ungdomarna spelade enligt uppgifter fotboll i en annan hall än den där skjutningen skedde.

Kommunens krisorganisation aktiverad

Kvinnan arbetade i kommunens ungdomsverksamhet, bekräftar Lee Orberson, stadsdelsdirektör i Hägersten-Älvsjö, för SVT.

Orberson lyfter fram vad verksamheten betyder för områdets unga.

– Det är en jätteviktig aktivitet för att sysselsätta unga. En sådan här händelse har direkt påverkan på lokalsamhället, säger Orberson.

Stadsdelen aktiverade omedelbart sin krisorganisation, inklusive externt krisstöd för barn och unga som befann sig i området.

Poliser och fältarbetare förstärker närvaron, och krisstödjare finns på plats utanför anläggningen för att fånga upp oro.

Fritidsgården Ungdomens hus höll öppet till klockan 22 på lördagen för alla som ville prata om det som hänt.

Anhöriga till offret är enligt polisen underrättade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ovanliga bronsfynd hittades i grav utanför Robertsfors

Arkeologi och historia

Publicerad oktober 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Närbild av ett litet böjt metallföremål som ligger i en öppen handflata i solljus.
Pincettdelen och dräktnålen hittades i augusti 2026. Dubbelknappen hade påträffats i samma röse redan 2023.

Arkeologer har hittat tre bronsföremål i ett långröse i Junkboda söder om Robertsfors. Enligt Västerbottens museum är långröset det fyndrikaste röset som hittills undersökts i norra Sverige.

Fynden är en dubbelknapp, en omkring 17 centimeter lång dräktnål och en del av en dekorerad pincett, alla av brons. Långröset är ungefär 10 gånger 20 meter stort och undersöktes inför den planerade Norrbottniabanan, skriver museet.

Ett långröse är en avlång stengrav från bronsåldern. I Junkboda finns en stenkista där den döde har begravts. Undersökningar av långrösen är sällsynta i norra Sverige, och många gravar har plundrats. Bronsföremål har enligt museet bara hittats i rösen vid ett fåtal tidigare undersökningar i regionen.

Dubbelknappen kom fram i stenkistan redan vid förundersökningen 2023. Då undersöktes bara en mindre del av anläggningen, och stenkistan lämnades "i övrigt orörd".

I början av sommaren 2026 tog arkeologerna isär röset försiktigt, lager för lager. Den omgivande kantkedjan och stenkistan lämnades kvar. När kistan undersöktes i augusti kom dräktnålen och pincettdelen fram.

Tone Hellsten, avdelningschef och arkeolog vid museet, säger att man visste att graven var ovanlig men inte väntade sig att hitta ytterligare två bronsföremål. När dräktnålen och pincetten kom fram förstod arkeologerna att fyndet var "något alldeles extra".

Graven har ännu inte daterats med kol-14-metoden. Föremålen pekar bara på att den kan ha anlagts någon gång under bronsåldern, cirka 1700–500 f.Kr. Fortsatta analyser kan ge mer kunskap om graven och dess ålder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.