MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 23 januari 2025

torsdag 23 januari 2025

Ung man ihjälskjuten i Helsingborg

Ökade otryggheten

publicerad 25 augusti 2022
– av Jan Sundstedt
Polisens avspärrning kring mordplatsen.

Under natten mot torsdagen sköts en man i 20-årsåldern ihjäl i Helsingborg. En misstänkt gärningsman har också gripits för mordet och polisen tror att det handlar om ett gängmord.

Larmet kom strax efter klockan ett när flera ringde in och sade sig höra ”ett antal snabba skott som skjuts”, säger Andreas Hulting, vakthavande befäl vid polisen i region Syd.

Årets sjunde skjutning i Helsingborg inträffade vid 01-tiden inatt  och när polisen kommer till platsen hittar de en svårt skadad person. Den skottskadade mannen fördes till sjukhus med ambulans men avlider under natten till följd av av sina skador. Dödsskjutningen skedde i närheten av Filborna arena – ett av Helsingborgs större gym- och simhallskomplex.

Två vittnen till händelsen tas in för att höras och en av dem grips senare. Den gripne är en man i 20-årsåldern, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisens ledningscentral.

Det andra vittnet släpptes och är inte längre misstänkt.

Platsen är avspärrad och teknikerna arbetar fortfarande på platsen. Vi jobbar även med specialsökhundar och drönare, säger Olsson vidare.

Polisen har kopplat mordet till de gängkriminella miljöerna i Helsingborg.

Vi bedömer att det här är gängrelaterad brottslighet, förklarar Andreas Hulting.

Under året har flera våldsdåd i Helsingborg kunnat kopplas till gängbrottsligheten. Under en vecka i januari drabbades staden av så mycket som tre skjutningar och två sprängdåd.

De är brutala. Min uppfattning är att så länge de kan genomföra sina våldsbrott så struntar de i konsekvenserna, kommenterar Helsingborgs lokalpolisområdeschef Karim Ottosson i samband med våldsdåden.

Polisen: 300 skjutningar förra året

Organiserade brottsligheten

publicerad 21 januari 2025
– av Redaktionen
Polisen ser en tydlig minskning av det skjutvapenrelaterade våldet.

Enligt en rapport från Polismyndigheten minskade skjutvapenvåldet i Sverige 2024 för andra året i rad. Förra året ägde 296 bekräftade skjutningar rum – vilket är nästan 20 procent lägre än 2023.

– Vår bedömning är att minskningen beror på vår ökade förmåga att förhindra och avvärja våldsdåd, säger Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Han betonar dock att ”konfliktnivån och efterfrågan på våld” fortfarande är hög och att gängen fortsatt försöker använda digitala miljöer för att rekrytera nya medlemmar och personer som kan begå våldsdåd.

Enligt polisen har man blivit bättre på att snabbt gripa misstänkta mördare och antalet identifierade misstänkta gärningsmän per skjutning har också ökat.

– Det innebär att vi idag uppnår en bredare lagföring och kommer åt fler av de inblandade än tidigare, fortsätter Olsson.

Polismyndigheten uppger att man under de två senaste åren, utvecklat förmågan att inhämta och analysera information, både vad gäller jakt på gärningsmän och själva utredningsarbetet efteråt. Därtill har förmågan att föra samman information som finns i lokalpolisområden, brottsutredning när det gäller grova brott, underrättelseverksamhet och internationella verksamhet stärkts, hävdas det vidare.

Anhöriga fortfarande ”legitima” måltavlor

Förra året dödades 44 personer i skjutvapenvåld jämfört med 54 under 2023 – medan 66 skadades. Man ser också en viss minskning av anhöriga och oskyldiga som skadas eller dödas vid skjutningar och sprängdåd.

– Vår uppfattning är att det tillvägagångssätt som framträdde 2023 där anhöriga ses som legitima måltavlor tyvärr kvarstår, påpekar Johan Olsson.

Polisen noterar också att de misstänkta gärningsmännen blir allt yngre och att andelen misstänkta under 18 år mer än fördubblats sedan 2019.

Förra året var en fjärdedel av alla misstänkta skyttar minderåriga och några av dem var också under 15 år gamla. För skjutningar med dödlig utgång under 2024 var runt en tredjedel av de misstänkta under 18 år och ett tiotal under 15 år.

James O’Keefe tillbaka med ny dokumentär

Organiserade brottsligheten

publicerad 10 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Line in the Sand
"Line in the Sand" säger sig "exponera krafterna bakom det mexikansk-amerikanska migrantindustriella kaoset".

Den undersökande journalisten James O’Keefe är tillbaka med en ny dokumentär med titeln Line in the Sand. Den här gången beger sig O’Keefe till det migrantindustriella komplexets frontlinjer, med hjälp av dolda kameror och råa vittnesmål.

I Line in the Sand avslöjar O’Keefe den chockerande verkligheten bakom USA:s gränskris som aldrig förr: mexikanska godståg, kartellernas tunnlar och USA-finansierade interneringsläger för barn. Filmen skildrar ett korrumperat system med ett tydligt budskap om krav på förändring.

James O’Keefe och hans team reser i dokumentären söderut, med syfte att undersöka hur säker den del av gränsmuren som existerar de facto är. Filmen söker också uppmärksamma de aktörer som drar nytta av migrationskaoset vid den mexikansk-amerikanska gränsen.

Man intervjuar bland annat ett flertal migranter som delar sina berättelser och destinationer och belyser de faror de möter på sin resa. Allt från att falla av rörliga tåg, till risken att barn försvinner längs vägen.

Positiva recensioner

Dokumentären visar också hur delar av gränsmuren under Biden-administrationen skurits upp, vilket betonar gränsskyddets otillräcklighet.

James O’Keefe använder dolda kameror för att avslöja de ekonomiska intressen som driver gränskrisen, inklusive hur amerikanska skattepengar finansierar transport och inkvartering av migranter.

Line in the Sand har överlag fått positiva recensioner, men även viss kritik för filmens, enligt kritikerna, fokus på O’Keefe själv. De som hyllar filmen beskriver den i ordalag som exempelvis ”en nödvändig och gripande dokumentär som belyser en pågående kris”.

 

O’Keefe, känd för sin tidigare roll i Project Veritas, kan med Line in the Sand ånyo sägas utmana etablerade medier genom sina avslöjanden, med en berättarteknik som kombinerar undersökande journalistik med kraftfulla visuella berättelser.

För mer information och för att se dokumentären, besök Tucker Carlsons officiella hemsida.

Nya rekord i kokainbeslag

Ökade otryggheten

publicerad 7 januari 2025
– av Jan Sundstedt
kokain
Kokain - en farsot och samhällsplåga

Sverige går mot ett nytt rekordår i beslag av kokain, med nästan 1,5 ton beslagtagna under 2024. Den dramatiska ökningen, som sträcker sig över ett decennium, speglar en global uppgång i kokainproduktionen och Sveriges roll som transitland för narkotikahandel.

Trots omfattande tullinsatser fortsätter smugglingen att utgöra ett stort problem.

Tullverket har under 2024 beslagtagit rekordmängder kokain. Mellan 2014 och 2023 ökade beslagen av kokain med över 4 000 procent, uppger Martin Norell, sakkunnig på Tullverket, i en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter.

Den oroväckande ökningen är en del av en långvarig trend. Från 810 kilo 2022, till dryga ett ton 2023, och under 2024 knappt 1,5 ton.

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt centrum, förklarar att utvecklingen inte enbart beror på inhemsk konsumtion.

Ökningen speglar dels en växande europeisk marknad och dels Sveriges funktion som transitland, där kokain smugglas vidare till andra länder, skriver han i ett inlägg på X.

Global produktion på rekordnivå

Den globala kokainproduktionen når idag rekordnivåer, vilket ökar både tillgången och smugglingen till Europa.

Sverige har blivit en viktig transitpunkt för narkotikan, vilket sätter press på Tullverket och andra myndigheter att hantera inflödet. Smugglingsnätverken använder alltmer sofistikerade metoder för att undvika upptäckt.

Helsingborgs hamn har identifierats som en av de viktigaste ingångarna för kokainsmuggling till Sverige och fungerar som central knutpunkt i narkotikahandelns logistik, med stora volymer som göms i containrar och sedan distribueras vidare inom landet och Europa.

Även om Helsingborg i lägre grad blivit en attraktiv hamn för smugglarna, så fungerar Sverige fortfarande bra som transitland, enligt Martin Norell.

När vi täpper igen så flyttar smugglingen på sig. Det är som en levande organism, den hittar hela tiden nya svagheter.

kokain
Sverige – ett transitland för kokainsmugglare. Foto: MART PRODUCTION/Pexels

Fler beslag – men problemen kvarstår

Trots de rekordhöga beslagen återstår stora problem för Tullverket. Smugglingsnätverken utnyttjar Sveriges strategiska läge och arbetar med avancerad teknik och välorganiserade logistiknätverk. Faktorer som försvårar tullens möjligheter att sätta stopp för narkotikan.

Enligt Tullverket är samverkan mellan svenska och internationella myndigheter avgörande för att kunna möta hotet. Samtidigt betonar myndigheten att större resurser krävs för att effektivt hantera den ökande smugglingen.

Det pågående rekordåret visar en tydlig strömning av ökande kokainsmuggling till och genom Sverige. Med en växande internationell narkotikamarknad och Sveriges strategiska roll som transitland förblir problemet allvarligt.

Regeringen har ännu inte kommenterat hur de avser att förstärka resurserna för att möta smugglingens ökande omfattning.

”Svenska” gängkriminella tar över Norge

Organiserade brottsligheten

publicerad 28 december 2024
– av Jan Sundstedt
Gängkriminella från Sverige vållar stora bekymmer i grannlandet i Väst.

De senaste två åren har flera kriminella invandrargäng med bas i Sverige etablerat sig över i stort sett hela Norge.

Samtidigt anlitas personer med svenska medborgarskap allt oftare för att mot betalning begå mord och andra grova brott i grannlandet.

”Kurdiska Rävens” massmedialt omskrivna Foxtrotnätverk beskrivs idag som det dominerande brottssyndikatet i Norge, men även andra kriminella grupperingar som Dalennätverket, Lejonen och Satudarah Assassins återfinns idag i flera norska städer.

Enligt en granskning, som genomförts av Svenska Dagbladet och Aftonposten, beskrivs narkotikamarknaden i Norge som relativt ”oexploaterad” och gatupriset på narkotika är betydligt högre än Sverige.

I Stockholm kostar exempelvis ett gram kokain 800 kronor – jämfört med 1200 i Oslo – samtidigt uppges många grovt kriminella aktörer söka sig till grannlandet i Väst eftersom de är trötta på de återkommande gängkrigen i Sverige.

Polisen bedömer vidare att de kriminella grupperingarna från Sverige är bättre organiserade och har högre våldskapital än sina norska motsvarigheter, och att de därför med relativ enkelhet kunnat tränga undan dessa och ”ta över” marknaden.

– Det är inte som i Danmark, eller i viss utsträckning Finland, där man stött på motstånd. Det ser ut som att man bara kunnat ta för sig. Svenskarna kommer med ett jäkla rykte som hänsynslösa, säger en anonym svensk polis.

Infiltrerade gruppchatt

Vidare kan man ser hur grovt kriminella individer med svenska medborgarskap i allt högre utsträckning anlitas för att begå mord och andra grova våldsbrott mot betalning i Norge.

– Erfarenheten från Sverige är att det nästan pågår budrundor för att begå grova våldsbrott. Det är ett fenomen vi nu till viss del ser även i Norge, menar Olav Røisli på norska polismyndigheten Kripos.

Svensk och norsk polis rapporteras ha förhindrat flera grova våldsdåd efter att man lyckats infiltrera en krypterad gruppchatt och kunde därefter också gripa fem personer som trodde att de chattade med en kontraktsmördare från Sverige.

När männen anlänt till den avtalade mötesplatsen med 10 000 norska kronor i ett kuvert greps de istället av polis och kunde därefter åtalas för förberedelse till mord.

De allra flesta kända medlemmar i de utpekade brottssyndikaten har invandrarbakgrund, från framförallt Mellanöstern och Afrika, men trots detta väljer etablissemangsmedierna att konsekvent beskriva dem som ”svenska gäng”.