MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025

SD backar Nya Dagbladet i mediestödsnämnden – sågar beslutet om avslaget redaktionsstöd

Statliga mediestödet

publicerad 27 februari 2021
– av Isac Boman
Kerstin Morast MPRT
Föredragande verksjuristen Kerstin Morast har behandlat Nya Dagbladets begäran om omprövning, men menar att hon själv inte känner till helt avgörande detaljer i ärendet.

För ungefär en månad sedan överklagade Nya Dagbladet beslutet från Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) att på ytterst tvivelaktig grund avslå redaktionsstöd till tidningen för att man jobbar för mycket ideellt. Nu markerar Sverigedemokraterna mot det egendomliga och vida uppmärksammade fallet i Mediestödsnämnden, där den föredragande handläggaren Kerstin Morasts mening vid omprövningen är att ”inget tillkommit som ger anledning att anta att beslutet är felaktigt”.

I konkreta ordalag är det paragraf 9a i mediestödsförordningen man hänvisar till för att avslå Nya Dagbladets ansökan och som säger att ”Redaktionsstöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier som har behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet.”

12 miljoner kronor beviljades samtidigt av nämnden i stöd till bland annat till den vänsterpopulistiska boulevardtidningen Aftonbladet, trots att man så sent som 2018 gjorde en vinst på 148 miljoner kronor. Lidingö Nyheter, som inte har en enda anställd person och drivs helt på hobbybasis, beviljades också stöd.

Trots detta menar verksjuristen Kerstin Morast, som också författat många av myndighetens föreskrifter och var handläggare i frågan, att det föregående beslutet varit korrekt. Morast menar själv att mediestödsnämndens beslut gällande Nya Dagbladet ska stå fast eftersom det inte har framförts nya omständigheter, något som alltså inte stämmer bland annat mot bakgrund av det fall som NyD uppdagat gällande Lidingö Nyheter.

Av 37 § förvaltningslagen (2017:900) framgår att en myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Inkommen skrivelse innehåller inget som ger anledning att anta att beslut med dnr 20/04512 daterat är felaktigt. Skäl för ändring saknas därför.”

MPRT menar alltså att NyD bör ha förstått att man inte kan får använda sig av ideella resurser baserat på denna text, även om man har redaktionella kostnader i övrigt. Detta samtidigt som myndigheten finansierar upp till 75 procent av hela verksamheten för mängder av andra tidningar. NyD har både före och efter ansökan kontrollerat detta och har ännu inte funnit någon sådan regel. I skarp kontrast till beslutet har MPRT istället bekräftat att någon sådan gräns för ideella resurser inte finns. Även andra tidningar så som Samhällsnytt har på ett otvivelaktigt sätt visat att NyD blivit diskriminerade i handläggningsprocessen.

Majoriteten av mediestödsnämnden stödjer Morast linje, som dock får kraftigt mothugg av Sverigedemokraternas nya ledamot Erik Larsson som sågar beslutet i en detaljerad skiljaktig mening i ärendet.

 

Myndighetens handläggare ställs till svars

Morast får frågor om ärendet som hon förberett för nämnden och varför hon menar att inga nya omständigheter har tillkommit:

Det har väl tillkommit detta med Lidingö Nyheter och att de hade lägre kostnader?

För mediestödsnämnden var inte det en ny omständighet. Det visste ju mediestödsnämnden om, svarar Morast.

Hon menar vidare att när det gäller behov av ekonomiskt stöd att det ”går en gräns någonstans”. Hon menar vidare att ”Nya Dagbladet hamnade på den ena sidan och Lidingö Nyheter på den andra”. Lidingö Nyheter förlitar sig dock på en ännu större andel oavlönade skribenter varför förhållandet borde vara omvänt.

Att nämnden inte har förstått ärendets natur kan därtill beläggas med att bland annat ledamoten Kristoffer Löfblad trodde att Nya Dagbladet var en ”ideell förening” och därför inte kunde får stöd. Detta är helt felaktigt då mängder av ideella föreningar får och har fått stöd – Nya Dagbladet är dessutom inte ens en ideell förening.

Du vet ju att Lidingö Nyheter inte har några anställda?

Vet jag det? Jag vet inte det, menar Morast trots att detta framgår av det ärende hon själv prövat.

Det ser du på personalkostnaderna som de har uppgivit.

När jag tittar på denna omprövning så tittar jag på Nya Dagbladet.

Det har ju framkommit att Lidingö Nyheter inte har några anställda alls och att ägaren jobbar helt ideellt.

Jag har inte sett något sånt.

Kerstin Morast MPRT
Från Nya Dagbladet begäran om omprövning. Kerstin Morast MPRT menar att hon inte känner till det som Nya Dagbladet har skrivit i dokumentet som hon prövade.

 

Att döma av Morast kommentarer har hon själv alltså inte läst Nya Dagbladet begäran om omprövning. I skrivelsen framgår det mycket tydligt att Lidingö Nyheter har betydligt lägre kostnader än Nya Dagbladet i alla avseenden. Några personalkostnader har Lidingö Nyheter inte alls vilket bekräftats i en intervju med företagets ledning.

Du har väl deras kostnadsredovisningar inför redaktionsstödet och kan se vilka personalkostnader de hade?

Nej, vet du vad jag gör. Jag har tittat på det beslut som skall prövas.

När det gäller MPRT:s paragraf som Nya Dagbladet föll på handlar det om ”behov av ekonomiskt stöd”. MPRT har alltså helt enkelt hoppat över kärnan i hela ärendet i detta fall – att jämföra handläggningen av Lidingö Nyheter med Nya Dagbladet.

Man kan tolka det som att det är behovsprövat?

Ja, det kan man tolka så och då måste nämnden tolka när man anses ha behov.

Aftonbladet gjorde en utdelning på 167 miljoner till sitt moderbolag. Har de behov av stöd eller har ett bolag som måste förlita sig på ideella resurser det?

Jag kan inte diskutera i allmänhet. Jag kan diskutera Nya Dagbladet. Jag kan inte diskutera hypotetiska fall.

Vad betyder behov av ekonomiskt stöd då?

Den som söker skall visa behov av ekonomiskt stöd. Där måste nämnden dra en gräns.

Om du går in på ett socialkontor, vad betyder då behov av ekonomiskt stöd?

Vet du vad. Jag tror du försöker blanda in saker som inte är så relevanta.

Folk måste ju förstå era föreskrifter innan de ansöker när detta kostar 30-40 000 kronor?

Jag känner till att det kostar pengar.

I sammanhanget kan även nämnas att MPRT finansierar upp till 75 procent av tidningar verksamheter som annars hade fått förlita sig på ideella resurser. Morast utvecklar efter fler frågor:

För att man skall ha behov av ekonomiskt stöd så kan man göra en vinst på 100 miljoner, men om man gör en förlust och måste förlita sig på ideella resurser, såsom runt 40 tidningar som ni redan ger press- och mediestöd i olika former – då har man inte rätt till stöd, men ni ger dem det ändå?

Det kan inte jag säga utan det är något som mediestödsnämnden bedömer.

Tycker du att paragraf 9a är tydlig i detta. De borde ha förstått detta innan de ansökte?

Det är mediestödsnämnden som måste tolka detta.

Morast menar vidare under samtalet att de fortfarande inte kan definiera hur stor andel ideella resurser man får ha.

 

Sverigedemokraternas ledamot sågar nämndens beslut

SD:s ledamot Erik Larsson markerar kraftigt mot MPRT och nämndens hantering av Nya Dagbladet. I beslutet har han dessutom noterat en skiljaktig mening med en helt ny infallsvinkel.

I inlagorna som vi tagit del av skriver Larsson bland annat:

Den fakultativa bestämmelsen kräver inte att nya omständigheter har tillkommit och nämnden får därför ändra sitt beslut vilket det står klart att den ska göra i detta fall. Beslutet med diarienummer 20/04512 var därför felaktigt och ska därför ändras av nämnden och medföra ett beviljande till Nya Dagbladet.

Innan detta förklarar Larsson sin ståndpunkt och berör även den verklighetsfrånvända tolkningen av paragraf 9a:

Vad som framkommit i behandlingen av ärendet är att tidningen har uppfyllt kraven i övrigt men fått avslag på sin ansökan på grund av för stor andel personal som arbetar ideellt. Detta krav härleder mediestödsnämnden ur 9a § Mediestödsförordningen där behov av ekonomiskt stöd tolkas som att stöd inte får ges till tidningar med för stor andel ideell personal. En tidning kan dock ha andra kostnader än personalkostnader. I samma bestämmelse står det att ”redaktionsstöd får endast användas för kostnader som är förknippade med det allmänna nyhetsmediets redaktionella verksamhet” vilket med en e contrario-tolkning innebär att stöd kan ges till nyhetsmediets redaktionella verksamhet vilket torde innebära att annat än strikt tolkat personalkostnader kan ersättas.”

Larsson har även satt press på myndigheten i ett ärende om tidningen Offensiv som Nya Dagbladet har uppmärksammat, där det förekommit uppenbart fusk med upplagan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chefredaktörer kritiska till nya mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2023
– av Markus Andersson
Chefredaktörerna Leonidas Aretakis, Flamman och Felicia Ferreira, Dagen.

Åtta chefredaktörer vädrar sitt missnöje mot utformningen av regeringens nya mediestöd. Oro uttrycks bland annat för att politiska och religiösa tidningar kommer att få betydligt mindre pengar och således få det svårare att bedriva journalistik.

Av regeringens proposition om mediestödets utformning framgår bland annat att medier som fokuserar på lokaljournalistik kommer att gynnas – men också att mer nischade tidningar riskerar att få kraftigt minskat – eller helt slopat stöd.

I en debattartikel beskrivs mediestödet som ett ”dråpslag” där flera chefredaktörer argumenterar för att det kommer att leda till att färre perspektiv kommer fram och att vissa röster kanske helt försvinner.

– Det är jättebra att propositionen fokuserar på lokaljournalistik som är otroligt viktig för demokratin. Men det är synd att den ställer detta mot den rika floran av politiska och religiösa tidningar som också berikar samtalet, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman till skattefinansierade SVT.

– Egentligen borde jag inte vara orolig men jag blir ändå det då Mats Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischningens stöd ska fasas ut på längre sikt, fortsätter han.

Den kristna tidningen Dagen kommer att få sitt stöd halverat inom några år om de rekommenderade förändringarna implementeras.

Chefredaktören Felicia Ferreira är mycket orolig för utvecklingen.

– Vi bevakar till exempel väldigt djupt och väldigt brett civilsamhället, kyrkor och kyrkliga samfund. Det finns också ett antal andra nischtidningar som är experter inom sina områden och som bevakar delar av Sverige. Kanske röster som annars inte hörs.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar kritiken i ett mejl till SVT och hävdar att ”ett mediestöd är till för att underlätta för samhällsbevakning i hela landet”.

Vilka tidningar som får eller inte får stöd kommer att avgöras av mediestödsnämnden, men tidningar på den nationella mediemarknaden kan fortsatt få stöd. Om det skulle visa sig att man inte kommer in i det nya systemet, då har vi tagit höjd för ett mycket generöst övergångsstöd”, påstår hon vidare

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mediestödsreformens syfte är att säkra lydnad mot makten

Statliga mediestödet

Utredningen för en reform av mediestödet vill ersätta kravet på "god etisk sed" med att omfatta dogmen om "alla människors lika värde". Den egentliga målsättningen med detta handlar självfallet inte om medieetik, utan om att förhindra att oberoende media som NyD får verka på samma villkor som medströmsmedia.

publicerad 29 juni 2022
– av Isac Boman
Mats Svegfors och Jeanette Gustafsdotter förklarar den tilltänkta reformen av mediestödet.

Tidigare har kravet för statligt mediestöd primärt varit att en tidning följer ”god etisk sed”. Det är ett rimligt krav, som man från mediemyndigheten MPRT:s sida, om än motvilligt, konstaterat att även Nya Dagbladet uppfyllt.

Nu ser det dock ut som att utredaren Mats Svegfors och demokratiministern Jeanette Gustafsdotter kan komma att ersätta detta krav med vad man kallar för ett nytt ”demokratikriterium”.

Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.”, står det att läsa i Svegfors utredning.

Termen ”alla människors lika värde” är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1 i FN-deklarationen lyder ”All human beings are born free and equal in dignity and rights” vilket korrekt översatt blir att ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter” – vilket får en helt annan innebörd.

Sådana väsentliga nyanser är det dock inte troligt att en mediestödsnämnd i dagens myndighets-Sverige har kapacitet att omfatta, varken intellektuellt eller moraliskt.

Anser verkligen Mats Svegfors att det bör vara ett krav för ledarsidan på en tidning att se Moder Teresa och Anders Breivik som lika mycket värda för att kvalificera sig för statligt mediestöd? Tesen om att alla människor är lika mycket värda är uppenbart absurd, och frågan kan förstås inte besvaras varken av Svegfors eller Gustafsdotter.

Nya Dagbladet tog avstånd från den infantila dogmen redan 2018 i ett offentligt ställningstagande mot bakgrund av en analys om dess skadlighet, så vi får utgå från att det ser ut att bli ett definitivt nej till något framtida mediestöd för tidningen.

I praktiken handlar det förstås inte om några etiska eller moraliska principer – utan om makt. Att ”tro på alla människors lika värde” är framförallt en eufemism för att ”vara lojal till den rådande maktens dagordning”. Under just denna dogm ingår i explicita ordalag exempelvis att inte rikta kritik mot det pågående projektet att byta ut ursprungsbefolkningen i Sverige till folkgrupper från tredje världen, eller mot hbtq-lobbyn med dess allt mer motbjudande projekt framförallt i relation till barn och unga.

I den bemärkelsen är den faktiska målsättningen självfallet att mediestöd inte ska gå till verkligt oberoende media som ger sig in på kontroversiella områden som ovan nämnda och kritiserar den rådande maktens institutioner.

En ytterligare intressant skrivelse är att tidningar inte får stå i strid med ”den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”. En fråga till Svegfors och demokratiminister Gustafsson är huruvida detta kommer att omfatta mediehus som Bonnier och Schibsted – som stödde och drev på för införandet av den medicinska apartheid som under en tid villkorade grundläggande medborgerliga rättigheter i Sverige med experimentella injektioner från läkemedelsindustrin?

Frågan är givetvis också retorisk. Målet med mediestödet från statligt håll är, som med hela systemet i Sverige varit under lång tid, att låta sossarna dominera staten, Wallenberg dominera näringslivet och parhästarna Bonnier-Schibsted dominera medielandskapet. Mediestödet är, om än en liten, framförallt en kugge i att smörja och upprätthålla detta upplägg.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt ”demokratikriterium” ska läggas in i mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2022
– av Sofie Persson
Mats Svegfors.

Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd.

I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det ”kommer att bli ändringar” i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras.

Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet.

En annan del man vill lägga till är ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd.

Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen.

När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en ”tydlig avvikelse” och enbart ska gälla när en ”publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket”. Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker.

En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt.

Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten.

Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya Dagbladet erkänns som allmänt nyhetsmedium

Statliga mediestödet

publicerad 5 juli 2021
– av Markus Andersson
mprt-poster

Efter en långdragen kamp mot Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, erkänns nu Nya Dagbladet som allmänt nyhetsmedium i Sverige. Dock inte retroaktivt. Att myndigheten tvingas erkänna tidningen ses ändå som en stor framgång för oberoende och ”alternativa” medier i Sverige då tidningen inte anpassat sitt innehåll och valt att inte ansluta sig till det etablerade ”pressetiska systemet”.

Nya Dagbladet grundades 2012 och har hela tiden haft en inriktning mot allmän och bred nyhetsförmedling med fokus på kvalitet framför kvantitet. Tidningen har sedan växt till att bli Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.

I slutet av förra året ansökte Nya Dagbladet om så kallat redaktionsstöd som en del i det nya mediestöd som etablerades under 2020. Stödet nekades dock av myndigheten som menade att tidningen hade ett ”redaktionellt innehåll” som ”i stor utsträckning tas fram av ideella resurser”. Beslutet saknade dock stöd i den så kallade mediestödsförordningen som myndigheten har att följa.

Tidningen valde trots att beslutet formellt inte gick att överklaga, gå vidare med ärendet till både JO samt Förvaltningsrätten och Kammarrätten som emellertid inte velat eller kunnat påverka MPRT:s uppenbart felaktiga beslut och fjolårets redaktionsstöd har alltså fortfarande inte beviljats.

Nya Dagbladet har dock fortsatt att växa i både storlek och omsättning och efter att tidigare i år ansökt om innovations- och utvecklingsstöd kunde alltså myndigheten inte längre hitta skäl till att neka tidningen stöd. Tidningen beviljas därmed 224 000 kronor i stöd för att utveckla en mobilapp för Android och iOS.

Allmänt erkännande

Erkännandet är däremot avsevärt större och viktigare än stödet för att utveckla en mobilapp. Myndigheten har genom att tidningen uppfyller samtliga kriterier därmed fastslagit att Nya Dagbladet:

  • Stärker demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
  • Bedriver en verksamhet som innefattar ”nyhetsbevakning” och som har ett ”redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden”.
  • Följer vad som kan anses vara ”god medieetisk sed” trots att NyD aktivt valt att inte anslutna sig till medieombudsmannen. Detta som det första oberoende mediet i Sverige.
  • Inte uppmanar till brott.
  • Inte sprider desinformation.
  • Inte vilseleder kring vetenskap.

 

Detta trots att tidningen fortsatt att rapportera om kontroversiella ämnen och inte anpassat, raderat eller ändrat något innehåll på sajten och inte heller avser att göra detta.

Det har dock uppdagats att regeringen valt att inte fortsätta tillsätta de medel som det nya mediestödet hade avsetts att ha. Ursprungligen skulle det så kallade redaktionsstödet omfatta 500 miljoner kronor årligen, men i år finns det bara 90-100 miljoner att tillgå.

Det hela innebär att nya oberoende medier, som likt Nya Dagbladet har rätt till stödformen, blir särskilt drabbade då bara omkring en femtedel av medlen finns att tillgå. Detta samtidigt som det traditionella presstödet, som i huvudsak gynnar de gamla etablerade mediehusen, garanteras sitt fortsatta stöd på 500 miljoner kronor årligen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.