MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 23 januari 2025

torsdag 23 januari 2025

Marxistisk tidning fuskar med lösnummer – utreds inte och belönas med redaktionsstöd

Statliga mediestödet

publicerad 17 december 2020
– av Markus Andersson
Offensiv upplaga
Tidningen Offensiv belönas med redaktionsstöd efter rapport om uppenbart fusk med upplagan.

Tidningen Offensiv, som ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna, har enligt det senaste intyget som lämnats in till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) en väldigt stor andel lösnummer. För år 2018 anger man att man sålt 399 lösnummer per tidningsutgåva, som ges ut en gång i veckan, vilket motsvarar runt 20 000 sålda exemplar per år. Detta kan jämföras med Sydsvenska Dagbladet, som är en långt större tidning, som också säljer runt 400 lösnummer per utgåva. Sydsvenskan har dock tillgång till hundratals försäljningsställen, medan Offensiv helt förlitar sig på en liten grupp frivilliga medlemmar i partiet.

Offensivs personal är bäst i Sverige på att sälja lösnummer, enligt dokument från mätföretaget Kantar Sifo. Sammantaget slår man alla tobaksbutiker, matbutiker, pressbyrån och ATG-ombud i hela Skåne med omnejd en gång i veckan. Eftersom tidningen ”har de bästa gatuförsäljarna i Sverige” kommer de precis över gränsen på 2 000 prenumeranter i veckan och får 600 000 kronor extra i presstöd av MPRT. Myndigheten har nu haft detaljerade rapporter om fusket sedan i oktober 2020, men istället för att utreda ärendet har man bestämt att tidningen behöver ytterligare 200 000 kronor i redaktionsstöd. Handläggaren i fallet är Dinara Berg, som föreslog avslag för Nya Dagbladet till samma stöd trots att tidningen uppfyllt alla formella krav.

Offensiv Lösnummer
Samtidigt som Offensivs abonnerade upplaga har sjunkit kraftigt har antalet lösnummer gått upp med 100 procent. Eftersom de klarar gränsen på 2 000 exemplar får de 600 000 kronor extra.

Vår revision bekräftar att Sydsvenskan föga förvånande säljs på hundratals ställen och troligtvis når upp till den rapporterade lösnummerförsäljningen. För den som vill ha ett exemplar av tidningen i de 10 kommuner där Sydsvenskan kommer ut är det inga problem att få tag i den.

Offensiv har bara gatuförsäljare

För att kunna få ett nummer av Tidningen Offensiv i Göteborgsområdet ringer NyD Natalia Medina för att fråga var vi kan köpa den.

Bara ett lösnummer brukar vi ju sälja på stan. Nu vet jag inte nästa gång de kommer att vara ute i Göteborg just, men annars skulle du kunna få en hemskickad.

Hon menar vidare att de brukar vara i Angered och Hisingen men att de kan vara vid Gustav Adolfs Torg.

Vilka städer är det annars förutom Göteborg?

– Stockholm, Luleå, ibland Borås, ibland Malmö.

Om man vill sälja själv, hur fungerar det?

– Då kan du få en bunt hemskickad.

Om man får en bunt, hur är själva processen?

– Man bestämmer en tid och plats och så står man med namnlistor och tidningar. Nu har vi även bokbord för att kunna skriva under namnlistan.

Om jag får 20 exemplar till mig, swishar jag sen då?

– De kan betala direkt till tidningen.

Om de betalar kontant?

– Ni kan lämna in de pengarna till den ansvariga personen, annars kan ni swisha den summan.

Får man provision för utlägg för bensin och så?

– Nej, det är ingen provision. Det är medlemmar och sympatisörer som säljer tidningen.

Men om jag får 30 tidningar och bara lyckas sälja 12 av dem, skickar man tillbaka dem då?

– Nej, det behöver man inte göra.

Hur redovisar man det då liksom?

– Alltså, det blir ju. Det är upp till dig liksom. Vi brukar ha. De som säljer själva är personer som redan är medlemmar och aktiva i partiet.

Hur många lösnummer säljer ni ungefär?

– I veckan är det väl, det har gått ner, mellan 100 till 800. 800 är högt räknat men det är liksom när det är större events som första maj.

Men annars är det en vanlig vecka 100?

– Ja, eller 300 kanske snarare det ligger på. Nu är det lite färre kanske.

Ökande fordringar

Vid en revision av Offensivs balansrapporter de senaste åren framkommer att fordringarna har ökat väldigt markant. Den totala ökningen på 675 000 kronor motsvarar ungefär 36 000 sålda lösnummer.

Tidningen Offensiv fordringar
Offensivs fordringar mot bland annat partiregionerna har exploderat med nästan 100 procent.

En rimlig förklaring på detta kan vara att det slussas pengar via partiets lokalavdelningar till Offensiv för att genera försäljning av lösnummer som i själva verket aldrig sker.

Fusk med försäljningssiffror

Presstödet som Offensiv får är trappstegsformat. Om man säljer under 1 500 exemplar i veckan på helåret blir man helt utan stöd. När man kommer över denna nivå får man en klumpsumma på 1,76 miljoner. För tidningar som lyckas ta sig över 2 000 exemplar tillkommer en klumpsumma på runt 600 000 kronor. Man kan alltså tjäna stora pengar på att ”sälja” lite extra lösnummer.

När vi kontaktar MPRT med frågor runt Offensivs lösnummer meddelar man följande:

”Kontroll av lösnummerförsäljning görs av Kantar Sifo som utfärdar upplageintyg.”

Hittills har MPRT alltså inte utrett hur syndikalisterna med sporadiska torgbord på stan kan toppa försäljningssiffrorna från tio kommuners samlade tobaksbutiker, ATG-ombud och matbutiker i bland annat Malmö, Lund och Trelleborg.

Offensiv Lösnummer
En gång i veckan säljer Offensiv lika många lösnummer per utgivningsdag som Sydsvenskan

Under 2017 sålde Offensiv 233 lösnummer och klarade upplagegränsen på 2 000 med knapp marginal – endast med fem exemplar. Året efter nästan dubblerade de sina lösnummer till 399 och klarade samma bidragsgräns med 37 exemplar – eller 1,8 procent. Trots en runt 40 gånger större upplaga lyckades Sydsvenskan under 2018 samtidigt bara sälja ungefär samma antal lösnummer som Offensiv per utgivningsdag.

Det är oklart om MPRT kommer att be mätföretaget Kantar-Sifo utreda rimligheten i Tidningen Offensivs påstående om 20 000 sådana försäljningar kan hänföras till kunder på gatan på ett helår från kontoutdragen. Om Offensivs redovisning skulle stämma måste man kunna redovisa swish och kontantbetalningar för runt 42 000 exemplar, vilket motsvarar runt 800 000 kronor bara för 2016-2018.

Chefredaktörer kritiska till nya mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2023
– av Markus Andersson
Chefredaktörerna Leonidas Aretakis, Flamman och Felicia Ferreira, Dagen.

Åtta chefredaktörer vädrar sitt missnöje mot utformningen av regeringens nya mediestöd. Oro uttrycks bland annat för att politiska och religiösa tidningar kommer att få betydligt mindre pengar och således få det svårare att bedriva journalistik.

Av regeringens proposition om mediestödets utformning framgår bland annat att medier som fokuserar på lokaljournalistik kommer att gynnas – men också att mer nischade tidningar riskerar att få kraftigt minskat – eller helt slopat stöd.

I en debattartikel beskrivs mediestödet som ett ”dråpslag” där flera chefredaktörer argumenterar för att det kommer att leda till att färre perspektiv kommer fram och att vissa röster kanske helt försvinner.

– Det är jättebra att propositionen fokuserar på lokaljournalistik som är otroligt viktig för demokratin. Men det är synd att den ställer detta mot den rika floran av politiska och religiösa tidningar som också berikar samtalet, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman till skattefinansierade SVT.

– Egentligen borde jag inte vara orolig men jag blir ändå det då Mats Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischningens stöd ska fasas ut på längre sikt, fortsätter han.

Den kristna tidningen Dagen kommer att få sitt stöd halverat inom några år om de rekommenderade förändringarna implementeras.

Chefredaktören Felicia Ferreira är mycket orolig för utvecklingen.

– Vi bevakar till exempel väldigt djupt och väldigt brett civilsamhället, kyrkor och kyrkliga samfund. Det finns också ett antal andra nischtidningar som är experter inom sina områden och som bevakar delar av Sverige. Kanske röster som annars inte hörs.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar kritiken i ett mejl till SVT och hävdar att ”ett mediestöd är till för att underlätta för samhällsbevakning i hela landet”.

Vilka tidningar som får eller inte får stöd kommer att avgöras av mediestödsnämnden, men tidningar på den nationella mediemarknaden kan fortsatt få stöd. Om det skulle visa sig att man inte kommer in i det nya systemet, då har vi tagit höjd för ett mycket generöst övergångsstöd”, påstår hon vidare

Mediestödsreformens syfte är att säkra lydnad mot makten

Statliga mediestödet

Utredningen för en reform av mediestödet vill ersätta kravet på "god etisk sed" med att omfatta dogmen om "alla människors lika värde". Den egentliga målsättningen med detta handlar självfallet inte om medieetik, utan om att förhindra att oberoende media som NyD får verka på samma villkor som medströmsmedia.

publicerad 29 juni 2022
– av Isac Boman
Mats Svegfors och Jeanette Gustafsdotter förklarar den tilltänkta reformen av mediestödet.

Tidigare har kravet för statligt mediestöd primärt varit att en tidning följer ”god etisk sed”. Det är ett rimligt krav, som man från mediemyndigheten MPRT:s sida, om än motvilligt, konstaterat att även Nya Dagbladet uppfyllt.

Nu ser det dock ut som att utredaren Mats Svegfors och demokratiministern Jeanette Gustafsdotter kan komma att ersätta detta krav med vad man kallar för ett nytt ”demokratikriterium”.

Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.”, står det att läsa i Svegfors utredning.

Termen ”alla människors lika värde” är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1 i FN-deklarationen lyder ”All human beings are born free and equal in dignity and rights” vilket korrekt översatt blir att ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter” – vilket får en helt annan innebörd.

Sådana väsentliga nyanser är det dock inte troligt att en mediestödsnämnd i dagens myndighets-Sverige har kapacitet att omfatta, varken intellektuellt eller moraliskt.

Anser verkligen Mats Svegfors att det bör vara ett krav för ledarsidan på en tidning att se Moder Teresa och Anders Breivik som lika mycket värda för att kvalificera sig för statligt mediestöd? Tesen om att alla människor är lika mycket värda är uppenbart absurd, och frågan kan förstås inte besvaras varken av Svegfors eller Gustafsdotter.

Nya Dagbladet tog avstånd från den infantila dogmen redan 2018 i ett offentligt ställningstagande mot bakgrund av en analys om dess skadlighet, så vi får utgå från att det ser ut att bli ett definitivt nej till något framtida mediestöd för tidningen.

I praktiken handlar det förstås inte om några etiska eller moraliska principer – utan om makt. Att ”tro på alla människors lika värde” är framförallt en eufemism för att ”vara lojal till den rådande maktens dagordning”. Under just denna dogm ingår i explicita ordalag exempelvis att inte rikta kritik mot det pågående projektet att byta ut ursprungsbefolkningen i Sverige till folkgrupper från tredje världen, eller mot hbtq-lobbyn med dess allt mer motbjudande projekt framförallt i relation till barn och unga.

I den bemärkelsen är den faktiska målsättningen självfallet att mediestöd inte ska gå till verkligt oberoende media som ger sig in på kontroversiella områden som ovan nämnda och kritiserar den rådande maktens institutioner.

En ytterligare intressant skrivelse är att tidningar inte får stå i strid med ”den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”. En fråga till Svegfors och demokratiminister Gustafsson är huruvida detta kommer att omfatta mediehus som Bonnier och Schibsted – som stödde och drev på för införandet av den medicinska apartheid som under en tid villkorade grundläggande medborgerliga rättigheter i Sverige med experimentella injektioner från läkemedelsindustrin?

Frågan är givetvis också retorisk. Målet med mediestödet från statligt håll är, som med hela systemet i Sverige varit under lång tid, att låta sossarna dominera staten, Wallenberg dominera näringslivet och parhästarna Bonnier-Schibsted dominera medielandskapet. Mediestödet är, om än en liten, framförallt en kugge i att smörja och upprätthålla detta upplägg.

 

Isac Boman

Nytt ”demokratikriterium” ska läggas in i mediestödet

Statliga mediestödet

publicerad 29 juni 2022
– av Sofie Persson
Mats Svegfors.

Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd.

I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det ”kommer att bli ändringar” i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras.

Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet.

En annan del man vill lägga till är ett ”demokratikriterium”, vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd.

Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen.

När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en ”tydlig avvikelse” och enbart ska gälla när en ”publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket”. Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker.

En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt.

Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten.

Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.

Nya Dagbladet erkänns som allmänt nyhetsmedium

Statliga mediestödet

publicerad 5 juli 2021
– av Markus Andersson
mprt-poster

Efter en långdragen kamp mot Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, erkänns nu Nya Dagbladet som allmänt nyhetsmedium i Sverige. Dock inte retroaktivt. Att myndigheten tvingas erkänna tidningen ses ändå som en stor framgång för oberoende och ”alternativa” medier i Sverige då tidningen inte anpassat sitt innehåll och valt att inte ansluta sig till det etablerade ”pressetiska systemet”.

Nya Dagbladet grundades 2012 och har hela tiden haft en inriktning mot allmän och bred nyhetsförmedling med fokus på kvalitet framför kvantitet. Tidningen har sedan växt till att bli Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.

I slutet av förra året ansökte Nya Dagbladet om så kallat redaktionsstöd som en del i det nya mediestöd som etablerades under 2020. Stödet nekades dock av myndigheten som menade att tidningen hade ett ”redaktionellt innehåll” som ”i stor utsträckning tas fram av ideella resurser”. Beslutet saknade dock stöd i den så kallade mediestödsförordningen som myndigheten har att följa.

Tidningen valde trots att beslutet formellt inte gick att överklaga, gå vidare med ärendet till både JO samt Förvaltningsrätten och Kammarrätten som emellertid inte velat eller kunnat påverka MPRT:s uppenbart felaktiga beslut och fjolårets redaktionsstöd har alltså fortfarande inte beviljats.

Nya Dagbladet har dock fortsatt att växa i både storlek och omsättning och efter att tidigare i år ansökt om innovations- och utvecklingsstöd kunde alltså myndigheten inte längre hitta skäl till att neka tidningen stöd. Tidningen beviljas därmed 224 000 kronor i stöd för att utveckla en mobilapp för Android och iOS.

Allmänt erkännande

Erkännandet är däremot avsevärt större och viktigare än stödet för att utveckla en mobilapp. Myndigheten har genom att tidningen uppfyller samtliga kriterier därmed fastslagit att Nya Dagbladet:

  • Stärker demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
  • Bedriver en verksamhet som innefattar ”nyhetsbevakning” och som har ett ”redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden”.
  • Följer vad som kan anses vara ”god medieetisk sed” trots att NyD aktivt valt att inte anslutna sig till medieombudsmannen. Detta som det första oberoende mediet i Sverige.
  • Inte uppmanar till brott.
  • Inte sprider desinformation.
  • Inte vilseleder kring vetenskap.

 

Detta trots att tidningen fortsatt att rapportera om kontroversiella ämnen och inte anpassat, raderat eller ändrat något innehåll på sajten och inte heller avser att göra detta.

Det har dock uppdagats att regeringen valt att inte fortsätta tillsätta de medel som det nya mediestödet hade avsetts att ha. Ursprungligen skulle det så kallade redaktionsstödet omfatta 500 miljoner kronor årligen, men i år finns det bara 90-100 miljoner att tillgå.

Det hela innebär att nya oberoende medier, som likt Nya Dagbladet har rätt till stödformen, blir särskilt drabbade då bara omkring en femtedel av medlen finns att tillgå. Detta samtidigt som det traditionella presstödet, som i huvudsak gynnar de gamla etablerade mediehusen, garanteras sitt fortsatta stöd på 500 miljoner kronor årligen.