På uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har professorn i idéhistoria Andreas Önnerfors tagit fram en studie om ”konspirationsteorier och covid-19”. Syftet med projektet, menar man, är att ”visa hur konspirationsteorier används och sprids”.
Vad som inte framgår i sammanhanget är att Önnerfors också är både högt uppsatt frimurare och enligt uppgift även underrättelseofficer.
Mikael Tofvesson, enhetschef på enheten för skydd mot informationspåverkan beställde en studie om konspirationsteorier eftersom han anser att det leder till att man ”inte litar på avsändaren och blir vaccinerad mot källkritik”. Den som blev den ansvarige forskaren att ta fram denna studie var frimuraren och professorn i idéhistoria Andreas Önnerfors.
Hans djupa engagemang i frimureriet avslöjas bland annat i en utgåva av The Gavel, men i aktuella mediala framträdanden liksom i MSB:s rapport redogör man inte för Önnerfors bakgrund eller någon intressekonflikt i frågan – trots att väsentliga delar av frimureriet är hemliga och medlemmarna i stor utsträckning utgörs av mycket inflytelserika personer. I en kommentar till Nya Dagbladet menar Önnerfors att hans engagemang i det beryktade ordenssällskapet är ”rätt oväsentligt” eftersom det finns föreningsfrihet i Sverige.
– Visst har vi föreningsfrihet i Sverige och vad människor gör på sin fritid är väl rätt oväsentligt för deras professionella arbete?
Andreas Önnerfors har tidigare tillsammans med 15 andra författare gett ut boken ”Europe: Continent of Conspiracies ”som ett resultat av det europeiska forskningsprojektet Comparative Analysis of Conspiracy Theories COMPACT som pågick åren 2016 – 2020.
I en artikel från Uppsala universitet (4 maj 2021) hävdar forskarna bakom denna bok att konspirationsteorier även ”inspirerar till terrordåd”. Önnerfors egna bidrag till boken är bland annat en synpunkt om att tanken om att europeiska befolkningar är i färd att bytas ut kan ha varit ett motiv för terrordådet mot en synagoga i Tyskland 2019.
Studien fick sedermera namnet ”Konspirationsteorier och Covid 19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning”. Tonläget i studien är högt, och bland annat jämförs protesterna och det efterföljande kaoset vid Kapitolium 2021 med nationalsocialismen i Tyskland och folkmord på judar.
”Stormningen av Kapitolium i januari 2021 visar dessa konspirationsteoriers potential att driva på radikalisering till våldsbejakande extremism. Ett annat exempel är det tjeckiska presidentvalet 2018 där det cirkulerade entydig polariserande propaganda som sammankopplade utmanarkandidaten med konspirationsteorier. Efter första världskriget upplevde många tyskar att de hade bedragits av sina egna politiker som i samröre med segermakterna hade pressat på dem ett fredsfördrag (Versaillesfördraget) som tyngde Tyskland ekonomiskt.
Detta i kombination med den globala börskraschen 1929 skapade grogrunden för acceptansen av konspirationsteorier (”dolkstötslegenden”) som meningsskapande politiska berättelser. (Upplevd) maktlöshet uttrycktes nerifrån och upp. I detta konkreta falla sammankopplades frustrationen med den antisemitiska myten om judiska ”plutokrater” som berikade sig på folkets misär. Den nostalgiska längtan efter det förlorade välståndet och dess framtida återupprättelse kunde sedan effektivt utnyttjas av nationalsocialismen. Nazisternas antisemitiska konspirationsteorier banade i sin tur vägen för utrotningen av Europas judar.”
Ett annat segment i studien berör hur man skall ”bemöta och motverka konspirationsteorier”, där det bland annat pläderas för att sociala medier gjort rätt i att ta kontroll över det offentliga samtalet genom sina modereringstekniker.
”Så länge konspirationsteorier inte uttrycker brott som kan lagföras är det svårt att stoppa deras spridning. Den mest aktuella utvecklingen pekar dock mot att plattformar för sociala medier tar ett allt större ansvar att moderera innehållet för det som publiceras och sprids. På grund av konspirationsteoriernas potential att driva på radikaliseringsprocesser, polarisera det samhälleliga samtalet och underminera demokratisk myndighetsutövning kan dessa steg anses vara befogade.”
Särskilt allvarligt ses det på ”konspirationsteorier om covidvaccinet”, medan teorier kring exempelvis Estoniakatastrofen ses som mindre skadliga och ”mer genomarbetade och underbyggda av fakta”.
”Socialpsykologen Péter Krekó har föreslagit att det riktade ingripandet mot konspirationsteorier skall bedömas i förhållande till tre faktorer:
• en hög grad av skadlighet
• en låg grad av rimlighet
• en hög popularitet och spridning
Krekó menar att en konspirationsteori som kan göra stor skada, som är byggd på mycket lösa grunder men som har stor spridning bör prioriteras i alla former av intervention. Exempelvis är konspirationsteorier om covidvaccinet skadliga, relativt orimliga, men sprids aktivt på sociala medier eller manifestationer.
De kan mer sannolikt oskadliggöras genom objektiva informationsinsatser om deras orimlighet (påståendet att ”vaccinet innehåller ett mikrochip” kan lätt bemötas). Konspirationsteorier om M/S Estonias förlisning har å andra sidan inte samma samhälleliga skadlighet, är mer genomarbetade och underbyggda av fakta som är svårare att skilja från ren fiktion och har en relativt låg spridning. För att vederlägga dessa teorier behövs det en mer genomtänkt strategi som i detalj bemöter teknisk bevisning som ofta framförs (i likhet till 9/11). Ställd inför en bedömning om nödvändigheten om intervention bör således anti-vaccin-teorierna prioriteras på kort sikt, även om M/S Estonia-teorierna sammanflyter med övergripande skadliga ”superteorier” om den djupa staten och dess manipulationer.
I Utbildningsradions panelsamtal ”Konspirationsteorier – en snabbväxande samhällsutmaning” som arrangerades av MSB, ställer Morgan Olofsson, som förde samtalet med MSB-chefen Mikael Tofvesson, frågan varför myndigheten beställt studien. Tofvesson menar att det handlar om att delar av befolkningen ”inte är mottaglig för fakta och information”.
– En konspirationsteori bygger på att man inte litar på avsändaren, man litar inte på budskapet för någon vill dig illa och man själv är ett offer eller så är någon annan ett offer. Det i sig betyder ju att man blir vaccinerad mot källkritiskt tänkande och inte mottaglig för fakta och information längre.
Andreas Önnerfors, till vardags professor vid Uppsala Universitet samt regelbunden skribent för Centre for Analysis of the Radical Right, är mycket profilerad inom frimureriet. Han påbörjade sin karriär inom ordenssällskapet 1996 då han initierades i S:t Johanneslogen S:t Erik (med stamhus på Blasieholmsgatan 6) i Stockholm. Idag innehar han den högsta graden, grad 10 i den Skånska provinsiallogen, med titeln "Riddare".
I Sverige har Önnerfors engagerat sig i flera olika loger, bland annat för ordens egen historieskrivning i Logen Carl Friedrich Eckleff. Önnerfors är även invald i United Grand Lodge of England, där han blivit utsedd till "Worshipful Master" för Logen Quatuor Coronati, som också står för frimurarnas egen historieskrivning. Som Worshipful Master är Önnerfors logens ordförande mästare och har full makt att leda och styra logens arbete utan krav på samråd med andra bröder. Önnerfors har även varit talare och inbjuden gäst hos loger internationellt.
