Underdödlighet i Sverige trots coronapandemi

Kulmen för den så kallade coronapandemin verkar ha passerat med besked, och sedan några veckor tillbaka dör nu färre än normalt i Sverige. Anledningen tros vara att en tidigare överdödlighet som kopplats till covid-19 i hög grad utgjorts av gamla och sjuka människor som förmodligen ändå hade avlidit inom en nära framtid.

Sedan juli har Sverige en underdödlighet, det vill säga att det dör färre människor just nu i Sverige än vad som vanligtvis dör under samma period tidigare år.

Anledningen bedöms enligt en rapport från Region Östergötland vara att en stor majoritet av de personer som dött och varit bekräftat smittade av covid 19-viruset har varit mycket gamla och haft andra svåra sjukdomar som bidragit till deras dödsfall.

Enligt TT har Region Östergötland gått igenom alla fall i området där en person som varit bekräftat smittad med covid-19 har avlidit. 122 avlidna granskades och 111 av dessa var svårt sjuka i övrigt och de övriga 11 var måttligt sjuka redan innan de smittades av viruset. Hälften av de avlidna var dessutom över 88 år – flera år över beräknad medellivslängd.

Endast i 15 procent av de granskade fallen tror man att själva viruset var den direkta dödsorsaken. I 70 procent av fallen kan viruset tillsammans med andra svåra sjukdomar och lett till åldringarnas död och i ytterligare 15 procent berodde dödsfallen på något helt annat.

– Varje dödsfall är självfallet tragiskt, men den här rapporten visar att den förväntade överlevnaden i den här gruppen inte var så väldigt lång, säger Stefan Franzén, medicinsk direktör i Region Östergötland, till TT.

Thomas Lindén, statschefsläkare vid Socialstyrelsen delar bilden och menar att de som dött främst är gamla människor som ändå hade avlidit inom kort av olika sjukdomar.

– Med reservationen för att regionerna löser det här med läkarmedverkan på lite olika sätt, så är stalltipset att det är så här det ser ut. Att det här är en grupp med stor bräcklighet och samsjuklighet och som inte har så värst lång återstående förväntad livslängd, säger han.

Noterbart är också att Folkhälsomyndighetens statistik över dödsoffer i covid-19 innefattar alla som haft en covid-diagnos och dött inom 30 dagar efter att de fått denna. Detta innebär att exempelvis en 90-årig kvinna som testat positivt för coronaviruset men dött av hjärtattack eller hjärnblödning ändå registreras som avliden i covid-19.

Under första halvan av 2020 avled cirka 5 500 svenskar som diagnosticerats med covid-19. Överdödligheten var dock mycket mindre och under det första halvåret hade 4 633 fler människor än normalt dött, det vill säga 45 per 100 000 invånare. Räknat i relation till befolkningsmängden utgör siffran 0,0045 procent.

De senaste månaderna har överdödligheten dock minskat och sedan några veckor tillbaka istället blivit en underdödlighet där färre svenskar dör än normalt.

Anledningen till detta är att svårt sjuka och sköra åldringar som förmodligen hade dött under sensommaren och hösten nu istället dog några månader tidigare på grund av viruset.

– Ju äldre och skörare de som dör är, desto mindre blir tidsförskjutningen och desto djupare och mer koncentrerad blir underdödligheten. Just nu har vi en begynnande underdödlighet, men hur djup eller långvarig den blir är svårt att veta. Det troligaste är att den minskar och sträcks ut i tiden i stället, kanske under ett par års tid, så att den blir svår att se i statistiken, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån.