Att luftföroreningar är ohälsosamma är ingen nyhet. Nu kan de vid längre perioder av exponering kopplas till flera olika former av cancer, enligt forskning från University of Birmingham och University of Hong Kong.
66 282 personer, minst 65 år gamla, deltog i studien och följdes från 2001 till 2011.
Studien fokuserade på partiklar med en diameter på under 2,5 mikrometer, och fann att risken att avlida i cancer ökar med 22 procent för varje tio mikrogram sådana partiklar per kubikmeter luft. Dödligheten i cancer i övre tarmsystemet ökade med 42 procent, och för andra matsmältningsorgan var ökningen 35 procent.
För kvinnor ökade risken att dö i bröstcancer med 80 procent.
– Långtida exponering för mikropartiklar har kopplats till dödlighet från främst hjärtproblem och lungcancer, men det finns få studier som visar en koppling till dödlighet från andra cancerformer. Vi misstänker att partikelmaterial kan ge samma effekt även på cancerformer i andra delar av kroppen, säger Thuan Quoc Thach vid Hong Kong-universitet.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Solens vitamin kallas det, men det finns också andra sätt att få i sig det minst sagt livsnödvändiga vitaminet. Brist på D-vitamin är kopplat till cancer, hjärtproblem och psykiska sjukdomar, men mängden man behöver är omdebatterad. Det finns också studier som visar på att det kan vara hjälpsamt mot covid-19.
D-vitaminet upptäckes i fiskleverolja av amerikanen Elmer V. McCollum när han försökte bota barn mot engelska sjukan (rakitis) 1922, enligt en artikel i Populär Historia. I samma veva höll den tyske läkaren Kurt Huldschinsky på med diverse metoder för att bota sjukdomen och fann att solens strålar botade dem. Det uppstod därför en konflikt mellan de två forskarna och man gjorde en forskningsstudie på barnen och kom fram till att båda hade rätt. 1924 kunde amerikanerna Harry Stenbock och Archie Black förklara att det berodde på att D-vitamin finns i vissa livsmedel och tillverkas i kroppen när den utsätts för solens strålar.
Artikeln publicerades ursprungligen den 18 oktober 2022.
D-vitamin är ett hormon som förekommer i två former: D2 (ergocalciferol) och D3 (kolekalciferol). Det är fettlösligt och kan lagras i både lever och fettvävnad. Forskning kring vitaminet har förekommit ända sedan McCollum upptäckte det och även om forskare idag är oense, angående bland annat hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver, kan man fastställa att det är livsviktigt att få i sig.
Solen är viktigast
Det är från solen man främst får D-vitamin. När huden exponeras för solljus bildas vitaminet i kroppen där det sedan lagras. Hudens möjlighet att omvandla solens strålar till D-vitamin är kopplad till bland annat breddgrad, årstid, solexponering och hudtyp. I Sverige är det dock främst mellan maj och september som solens strålar är som effektivast och då särskilt i juni och juli. Det räcker att exponera huden i 15-30 minuter några dagar i veckan under solens starkaste perioder, enligt Kry. Det innebär inte att man måste ligga och steka på en strand, utan det räcker att vistas i solen i kortärmat. Ska man vistas i solen under längre perioder kan man dock få solskador och bör använda solskydd. Under vinterhalvåret är dock inte solens strålar lika starka i Sverige och då använder kroppen det den lagrat under sommaren.
Foto: Eva Holm/CC BY-NC-ND 2.0
D-vitamin i mat
Även om inget överträffar solen finns det D-vitamin i viss mat och då absorberas vitaminet istället genom tarmen. Kantareller innehåller mycket D-vitamin men det finns också en hel del i både fet och mager fisk som exempelvis lax. Det finns även en del i ägg och kyckling, samt en liten andel i vissa köttprodukter. I Sverige är det även krav på att berika vissa livsmedel med D-vitamin. Det gäller främst vissa mjölkprodukter samt även vegetabiliska alternativ. Exempelvis berikar man viss mjölk, margarin, yoghurt samt motsvarande veganska alternativ.
Tillskott
I kosttillskott med D-vitamin använder man främst lanolin, det vill säga fettet ur fårull, i tillverkningen. Lanolin tas från ullen efter att fåren klippts. Det finns även veganska alternativ och då används ofta lav som ska innehålla en hel del av vitaminet. På marknaden finns åtskilliga märken med olika ingredienser och även mängd D-vitamin. Något som alltid är viktigt oavsett vilket kosttillskott man köper är att titta på innehållslistan. I många fall kan man undvika onödiga ingredienser som exempelvis socker eller sötningsmedel.
Mängden debatterad
Vissa riskgrupper rekommenderas av Livsmedelsverket att ta tillskott av D-vitamin. Bland dem finns barn under 2 år och personer över 75 år, de som inte äter fisk eller vitaminberikade livsmedel, samt de som inte exponerar sig särskilt mycket för solljus. Det råder en pågående debatt angående hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver. Enligt Livsmedelsverket klarar man sig på ungefär en daglig tillförsel av 10 µg (400 ie), vilket solens exponering klarar av om man vistas i solen 2-3 dagar i veckan under sommaren. Vistas man mindre i solen kan man dock behöva tillskott.
Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via solen eller maten, däremot kan man få i sig för mycket via tillskott och då drabbas av hög kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi), hjärtarrytmier, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, är övre gräns för intag (Tolerable Upper Intake Level, UL) av D-vitamin 100 µg (4000 ie) per dag för vuxna, något som också Livsmedelsverket vill införa i Sverige då man nyligen gick ut med en varning angående vitaminet. Dock menar bland annat den ideella föreningen Nordic Nutrition Council (NNC) att myndighetens förslag om maxgräns är ”otidsenligt och gränsar till det absurda” och hänvisar till forskningsrapporter.
Enligt en kommentarsartikel i Läkartidningen från 2015 menar man att studier bland annat visar att nordbor inte har lägre nivåer än exempelvis människor i Sydeuropa och att tillämpning av kosttillskott kan göra mer skada än nytta.
En finsk studie menar dock att mängden D-vitamin kan variera väldigt mycket hos olika individer. På grund av skillnader i genuttryck hos olika människor, är det högst individuellt vad en optimal dos är och det är i nuläget svårt att mäta. Däremot menar Carsten Carlberg, som är professor i biokemi vid Östra Finlands universitet och som lett studien, i en tysk intervju under 2021, att nordbor bör ta en dos på 100 µg per dag. Han poängterade dock att alla hans kollegor inte höll med honom om det.
Brist kan öka risken för cancer
I en koreansk studie från 2015 jämförde man D-vitaminnivåerna på 3634 koreanska bröstcancerpatienter med 17133 friska kontrollpersoner, där fann forskare att kvinnor med brist på vitamin D hade 27 procent ökad risk att utveckla bröstcancer jämfört med de kvinnor som hade tillräckliga nivåer. Enligt en italiensk studie från 2016 finns det också kopplingar till att en högre halt av D-vitamin kan innebära en längre överlevnad för patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm. Där såg man att genomsnittsöverlevnadstiden var 65 månader om patientens D-vitaminnivå var över 20 ng/ml jämfört med 34 månader om patientens D-vitaminnivå var 20 ng/ml eller lägre. Studien poängterar dock att mer forskning behövs.
Hjärnan behöver D-vitamin
Har man brist på D-vitamin finns det en större risk att utveckla demens och Alzheimers, konstaterar en studie publicerad i tidskriften Neurology från 2014. Andra studier har också kunnat fastställa att det finns en högre risk att utveckla demens om man bor längre norrut, något man sett i både Sverige och Finland. Det kan finnas flera orsaker till det, men med tanke på att man tidigare kopplat D-vitaminbrist med demens kan det vara en förklaring eftersom det är mindre solljus i norr än söder.
Det finns också ett samband mellan låga D-vitaminnivåer och schizofreni. Forskare har kommit fram till att patienter som insjuknar i schizofreni ofta har lägre halter av vitaminet och att man ofta får svårare symptom jämfört med patienter med normala nivåer. En senare studie visar också att nyfödda med D-vitaminbrist löper 44 procent större risk att utveckla schizofreni senare i livet än de som har tillräckligt med vitaminet.
I en studie deltog 158 kvinnor i åldern 15-21 år som upplevde svåra PMS-relaterade symptom som samtidigt också hade väldigt låga D-vitaminnivåer. Kvinnorna delades sedan i grupper där vissa fick D-vitamin tillskott och vissa placebo. Kvinnorna som fick tillskott blev av med sin D-vitaminbrist och upplevde mindre känslostormar och ångest. Flera angav även att deras relationer blivit bättre.
Foto: Garon Piceli/Pexels
Bra för luftvägarna
Redan 2013 forskade man vid bland annat Karolinska institutet om D-vitaminets effekt på luftvägsinfektioner. Samma svenska forskargrupp fortsatte med detta och 2017 kom man fram till att ett dagligt intag av D-vitamin gav lindrigare luftvägsinfektioner och lägre antibiotikaanvändning hos en känslig patientgrupp. År 2021 släppte även samma forskargrupp vid Karolinska institutet tillsammans med Harvard Medical School och Queen Mary University of London ett kompletterat material med ytterligare 18 studier och nya analyser där man kan bekräfta tidigare fynd.
Brist på D-vitamin kan också öka risken för astma. I en studie från 2017 visas att man kan halvera sina astmaanfall med hjälp av en kombination av astmamedicin tillsammans med tillskott av D-vitamin. Forskarna fann också att det blev en 30 procents minskning av graden av astmaanfall som krävde behandling med binjurebarktabletter eller injektioner. Tillskott av D-vitamin fungerade allra bäst på de som hade låga nivåer.
Forskningen inom covid-19 och D-vitamin är av förklarliga skäl relativt ny och mycket är ännu outforskat. Däremot finns det indikationer på att D-vitamin kan hjälpa mot sjukdomar och även att just brist på vitaminet kan bidra till en sämre prognos, enligt nuvarande forskning.
Viktigt för skelett och hjärta
D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och får man brist kan det leda till bland annat benskörhet. Barn med brist på D-vitamin kan drabbas av rakit, även kallat engelska sjukan, vilket bland annat innebär att skelettet blir mjukare. Sjukdomen är dock ovanlig i Sverige, men vanlig i fattigare länder.
Det finns också en koppling mellan D-vitamin och hjärt- och kärlproblem. Forskare har studerat sambandet under många år och i studier har man tidigare kommit fram till att det finns en ökad risk för hjärtproblem vid brist på vitaminet. I en kinesisk studie från 2019 har man även konstaterat att brist på d-vitamin ökar risken för hjärtflimmer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Utmattningssyndrom tas bort som diagnos år 2028. Beslutet kommer efter nya riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO).
Sverige är idag det enda land som har utmattningssyndrom, även känt som utbrändhet, som erkänd diagnos. Antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökar och varje år sjukskrivs omkring 20 000 svenskar med diagnosen.
Från och med 2028 försvinner dock diagnosen helt från Sverige, rapporterar Psykologitidningen. Bakgrunden till beslutet är att världshälsoorganisationen (WHO) uppdaterar det internationella diagnossystemet och inte längre vill se nationella diagnoser. Det är med andra ord inte Socialstyrelsens beslut utan de nya riktlinjerna som ligger till grund för borttagningen.
Psykologen Elin Lindsäter, som är en av Sveriges främsta forskare i fältet, ser i grunden positivt på förändringen och tror att det kan gynna patienterna, eftersom diagnosen har varit bred och vag samt använts på olika sätt runtom i landet. Samtidigt oroar hon sig för att tomrummet som uppstår kan leda till snabba beslut och skillnader mellan regionerna. Lindsäter har varit i kontakt med socialminister Jakob Forssmed där hon påpekat behovet av en nationell samordning.
– Ett regeringsuppdrag om att utreda situationen verkar vara på gång, säger hon till tidningen.
”Kan bara bli bättre”
Samtidigt har hon förståelse för att ändringen kan orsaka oro hos patienterna, som redan nu påtalat att det kan vara svårt att få rätt vård.
– I och med den här förändringen läggs den kliniska bilden fram på bordet och tvingar oss att agera och tänka nytt. Jag utgår från att det bara kan bli bättre, men initialt kan det nog finnas en befogad oro hos många, med en risk att hamna mellan stolarna.
Magdalena Fresk, chef för enheten för klassifikationer och terminologi på Socialstyrelsen, menar att det tidigare diagnossystemet hade många år på nacken och att det här är ”en efterlängtad, medicinskt uppdaterad version”. Under året kommer man att arbeta med översättningen för de nya riktlinjerna från WHO.
– Vi har ett antal frågor som vi vet att här kommer vi att behöva jobba för att det inte ska bli några problem för patienter och för att det ska fungera så bra som möjligt framöver, säger hon till Bonniertidningen DN.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det är flest skåningar i sydvästra Skåne som drabbas av celiaki, eller glutenintolerans, visar forskning från Lunds universitet. Nu vill forskare undersöka fler faktorer kring sambandet mellan miljöfaktorer och förekomsten av diagnosen bland skåningar.
För att kunna utveckla celiaki krävs en särskild riskgen som heter HLA-DQ2/8, något som ungefär hälften av befolkningen bär på. Det finns också en hel del studier som visar att det kan finnas samband mellan kost och miljöfaktorer, även om man ännu inte kunnat fastslå något konkret. Forskare vid Lunds universitet ska nu undersöka ett eventuellt spår kring diagnosen och det ligger med fokus på Skåne.
I tidigare forskning vid universitetet, som publicerades förra året, tittade man närmare på 3218 patienter boende i Skåne som diagnosticerats med celiaki 2010-2022. Av dessa var 52,2 procent barn och 63,3 procent var flickor/kvinnor. I studien noterade man dock att antalet nydiagnostiserade skånska celiakipatienter sjönk under studiens period, där det framförallt sjönk bland kvinnor och flickor.
– Det var alltså i de grupper som har högst risk för att få celiaki – kvinnor och barn – som sjukdomen minskat mest. Denna utplaning har vi inte sett någon annanstans i världen, säger forskaren Jesper Lexner i ett pressmeddelande.
I studien visade det sig också att barnen fick sjukdomen senare i livet, vilket också är en förändring. Tidigare var det vanligare att 0-4-åringar fick diagnosen, men nu var det vanligare bland femåringar.
Vanligast i mindre städer
Det forskarna nu vill undersöka är hur miljöfaktorer kan påverka diagnosen. I studien från förra året visade det sig nämligen att det var större andel personer i mindre samhällen och småstäder som fick celiaki jämfört med personer på landsbygden eller i större samhällen och städer.
Forskarna såg att det var vanligast med celiaki i sydvästra Skåne jämfört med det övriga länet. Främst var det boende i Svedala kommun som fick diagnosen, samtidigt som den lägsta andelen fanns i Perstorp.
Planen är att samla in satellitdata som kan ge mer information kring exempelvis om de boende har mycket skog runt sig, om det finns industrier i närheten eller om det odlas vete.
– Det ställe man bor på – påverkar det risken för att få celiaki? Om ja, vilka miljöfaktorer ser då ut att spela roll, säger Lexner.
Celiaki drabbar omkring en till två procent av alla svenskar, enligt Celiakiförbundet. Den kan bryta ut när som helst i livet, men det är vanligast att få diagnosen redan som barn.
Det som ofta kallas glutenintolerans eller allergi är istället en autoimmun sjukdom där gluten, ett protein i vete, råg och korn, triggar en immunreaktion som skadar tunntarmens slemhinna. Detta leder till näringsbrist, magbesvär, trötthet och i vissa fall allvarliga komplikationer om sjukdomen inte behandlas. Den enda behandlingen är en strikt glutenfri kost livet ut.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den psykiska ohälsan bland unga har ökat lavinartat de senaste decennierna – allra sämst mår de elever som inte klarar av skolans uppsatta kunskapsmål.
En omfattande studie visar att det finns tydliga samband mellan psykiatriska diagnoser som ångest, depression och undermåliga skolresultat.
Forskare vid Umeå universitet har följt över tre miljoner elever mellan 1990 och 2018 och konstaterar att resultaten visar att ”skolprestation och psykisk ohälsa blivit alltmer sammanlänkade”.
”Psykiatriska diagnoser har ökat i hela ungdomsgruppen, men utvecklingen har varit som mest dramatisk bland lågpresterande elever. Dödligheten till följd av självmord och missbruk har också ökat i denna grupp, medan den varit stabil för andra ungdomar”, skriver universitet.
– Ökningen gäller både på kort och lång sikt. Vi studerar eleverna när de går i årskurs 9 men följer dem också i flera år efter att de gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan är påtaglig även upp i 20-årsåldern, förklarar docent Björn Högberg som medverkat i studien.
Man ser att psykisk ohälsa bland unga har ökat sedan 90-talet – och att svensk skola genomgått flera reformer och förändringar under denna period. Förändringar som bland annat lett till att allt fler elever misslyckas med att komma in på gymnasiet eller slutföra sin gymnasieutbildning.
Ökad risk för självmord
Genom att följa alla elever som gick ut årskurs 9 i Sverige mellan 1990 och 2018 kan man se hur korrelationen mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser blivit allt starkare över tid.
– Såvitt vi känner till har inga motsvarande studier gjorts i något annat land, så vi vet inte om utvecklingen är unik för Sverige. Vad som dock är känt sedan tidigare är att självrapporterad psykisk ohälsa liksom dödlighet i överdoser bland unga över lag har ökat mer i Sverige än i de flesta andra europeiska länder, förklarar Högberg.
Utvecklingen beskrivs som oroande och man menar att den som presterar dåligt i skolan löper en ”betydligt högre risk att drabbas av allvarliga psykiatriska tillstånd” än övriga i framtiden och att det också finns en ökad risk för suicid och missbruk.
– Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden, fortsätter docenten.
”Omfattande behov av stöd”
Forskarna menar att det är nödvändigt att noga analysera vilka konsekvenser de olika skolreformerna faktiskt har haft på ungdomarnas psykiska hälsa och arbeta aktivt för att minska antalet skomisslyckanden.
Man betonar att man ännu så länge bara kan säga med säkerhet att det finns ett samband mellan överrisk för psykisk ohälsa och svaga skolresultat – man inte hur de olika faktorerna påverkar.
– För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd, behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, avslutar Björn Högberg.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
