Goda skäl att undvika palmolja

Vad är egentligen palmolja och varför har den så dåligt rykte? Sofie Persson har gjort en sammanställning om varför oljan är skadlig, men belyser också fördelarna med den.

publicerad 17 december 2018
- av Sofie Persson

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


19 462 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Oljan utvinns ur oljepalmen, ett träd som kan bli 30 meter högt och bildar en fruktställning som kan väga upp till 50 kg och har tusentals småfrukter. Det är från frukten palmoljan utvinns. Idag finns den i de många livsmedel, smink, hygienprodukter, ljus och mycket annat. Anledningen till att den är så populär är för att den är billig, smakneutral och dessutom har lång hållbarhet. De två störta producenterna är Malaysia och Indonesien som tillsammans står för cirka 87 % av all palmolja.

En plantagearbetare lastar knippen med palmoljefrukter på en lastbil. Foto: Greg Girard/CIFOR/CC BY-NC-ND 2.0

Palmoljans baksidor

Det finns många problem med palmolja. Ett problem är hur produktionen av den påverkar miljön. Väldigt mycket regnskog har skövlats ner för att göra plats för oljepalmsplantage och därför förstört mycket för djur och natur. Regnskogarna utgör cirka 7 % av jordens landyta, men hälften av alla arter finns här. Så försvinner regnskogarna helt försvinner även hälften av jordens fauna och flora.

I Indonesien och Malaysia så anläggs också plantager på så kallad torvmark, när de odlas upp genom dränering frigörs stora mängder markbundet kol som koldioxid och bidrar därför till den globala uppvärmningen. Ofta använder man dessutom svedjebränning vid uppodlingen vilket har lett till många större bränder.

För varje hektar regnskog som omvandlas till oljeplantage frigörs 174 ton kol, där nästan allt går rakt ut i luften som koldioxid. Det motsvarar koldioxidutsläpp från cirka 530 flygpassagerare på en längre flygning.

Bränt palmoljeplantagefält i Brasilien. Foto: Victor Barro/CC BY-NC-ND 2.0

Ett annat problem är att det är hemskt dåliga arbetsmiljöer på oljeplantagen. För det första måste lokalbefolkningen fösas undan när de bygger nya plantager men arbetarna blir också ofta utnyttjade. Enligt Amnesty International sker det barnarbete på plantagen, så unga som 8 år kan arbetarna vara i Indonesien. Det giftiga bekämpningsmedlet parakvat används också flitigt och arbetarna tvingas jobba med det utan skyddsutrustning. Lönen kan vara så låg som 25 kronor om dagen och arbetspassen är långa.

Att palmolja inte är särskilt hälsosamt har vi hört tidigare, det innehåller mycket mättat fett och det är inte bra att äta för mycket av det. Men 2017 gick EU och Livsmedelsverket ut med att palmolja kan innehålla cancerframkallande ämnen. Ämnena bildas när oljan raffineras, alltså hettas upp.

Se upp för kakor, glass och många andra livsmedel där tillverkarna bytt ut de klassiska råvarorna mot den skadliga palmoljan. Foto: JJ Hall/CC BY-NC 2.0

Palmoljans fördelar

Men det finns också fördelar med palmolja. Oljepalmen är väldigt produktiv. Den ger fem gånger så mycket olja som raps och tio gånger så mycket som soja. De är också lättskötta, de kräver inte konstgödsel eller särskilt mycket bevattning. Den är också flerårig, vilket betyder att marken inte behöver plöjas. Även om arbetsförhållandena oftast är dålig så skapar det arbeten i fattiga länder. Med en bra arbetsmiljö ger det många ett bra arbete. Det blir också en hälsosammare utvinning då lösningsmedlet hexan inte används, vilket ofta används med andra varmpressade vegetabiliska oljor.

Fördelarna är kanske inte lika många som nackdelarna, men trots det tror inte alla på att bojkotta oljan. WWF tror att bojkottning kan ge en negativ effekt. Det skulle innebära att andra oljor började produceras och mer mark tas i anspråk. De tror att vi som konsumenter måste börja ställa mer krav på företag som använder palmolja. De jobbar också med RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil), vilket är certifierad palmolja. Detta ska innebära att oljan inte bidrar till avskogning, expansion på torvmarker, exploatering av arbetskraft samt användning av eld för röjning.

Dock tycker Naturvårdsföreningen inte att denna certifiering räcker eftersom det finns brister i den. RSPO tillåter nämligen viss avskogning och de använder fortfarande parakvat, det giftiga bekämpningsmedlet. Den ekologiska palmoljan är bättre då bekämpningsmedlet inte används, men tyvärr står den ekologiska palmoljan bara för cirka 0.2 % av den totala produktionen.

Råden från WWF och Naturskyddsföreningen är att ställa krav och ställa frågor. Ska du köpa något med palmolja i, fråga i butiken om den är ansvarsfullt producerad. Vill du undvika palmolja helt är det bara att läsa i innehållsförteckningen på produkten och använder du biodiesel, fråga efter palmoljefritt.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!