MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 1 juni 2025

söndag 1 juni 2025

NyD Debatt


”Systemmedias indoktrinerande roll i samhället”

I och med framväxten av alternativa medier och så kallade sociala medier, har det för många blivit tydligare vilken roll de systembärande medierna spelar, skriver docenten Alf Ronnby på NyD Debatt.

publicerad 27 februari 2018

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I och med framväxten av alternativa medier och så kallade sociala medier, har det för många blivit tydligare vilken roll de systembärande medierna spelar, då det gäller värderingar och världsbild. Dessa medier kan kallas politiskt korrekta, eftersom de huvudsakligen förmedlar den information och de budskap, som ligger i linje med det idag politiskt korrekta. Alltså de värderingar som det ledande, dominerande, ”humanitära” etablissemanget står för och vill torgföra. Det är de hegemoniska (dvs kulturellt dominerande) samhällsuppfattningarna kring den marknadsliberala ekonomin, kring mångkulturalismen, sexuellt likaberättigande, alla människors lika värde, jämviktssamhället, formell demokrati, parlamentarism och globalism. De slår med kraft ner på nationalism och patriotism, eftersom dessa står för och vill värna den svenska kulturen. Systemmedia står för mångfald, mångkultur och kulturrelativism, dvs den ena kulturen är så god som den andra.

I den moderna världen spelar massmedierna en viktig roll i informationsflödet. De systembevarande medierna (typ DN, SvD, GP, Sydsvenskan, Aftonbladet, Expressen, osv) är i hög grad centraliserade. Det betyder inte nödvändigtvis att de är toppstyrda. Nej, det är budskapet som är centraliserat. Det systembärande budskapet produceras ocensurerat genom bärarna (dvs journalisterna) av det dominerande samhällsparadigmet. Reportrar, journalister och andra mediearbetare är så att säga inneslutna i tidens normbubbla. De är självgående. Toppstyrning behövs inte! Journalisterna förmedlar de perspektiv och den information, som systemet har behov av, därför att de själva menar att detta är så världen ser ut och hur den bör vara.

Exemplen på detta är hur den så kallade växthuseffekten och den globala uppvärmningen framställs. Budskapet är att det är vi själva, vi människor, som skapar uppvärmningen. Forskare av annan uppfattning blir sällan publicerade. Ett annat exempel är mångkulturalismen och migrationen, där budskapet är att det handlar om flyktingströmmar som vi måste hjälpa och som vi för övrigt behöver för att till exempel klara vården. Budskapet är också genomgående att invandringen på sikt är lönsam. Kritiker av migrationen stämplas som rasister och får sällan komma till tals. Andra exempel är stödet för den liberala marknadsekonomin, fri företagsamhet, valfrihet i alla servicesystem, pluralism, alla människors lika värde, accepterande av könsneutrala äktenskap, mot homofobi, islamofobi och xenofobi.

Exempel på kraven om det politiskt korrekta är när det blir ett väldigt hallå från alla systembärare då SVT dristar sig till att sätta utmanande rubriker som: ”Hur mycket invandring tål Sverige?” eller ”Håller Sverige på att islamiseras?” Då blir SVT beskyllt för att ta sina utgångspunkter i främlingsfientlighet och islamofobi av de magistrar som ska hålla ordning i journalistklassen, typ Anna-Lena Lodenius och Lisa Bjurwald (Medievärlden).

Vilhelm Mobergs ord om förhållandena i Sverige, som han kallar en demokratur, är tänkvärda: ”I en demokratur råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps.”  Demokratur betyder alltså skendemokrati, demokrati på ytan men i själva verket är det en maktelit som styr och ställer, där just medierna är mycket viktiga  för att ge medborgarna den tillrättalagda bilden av verkligheten.

Det handlar alltså om hegemoni, eller dominans genom övertygelse. Systemmedias dominans bygger på att det dominerande skikt i samhället (kulturbärarna som sätter dagordningen och levererar förklaringsmodellerna) behåller sin ställning genom att de som domineras accepterar deras världsbild och den rådande ordningen. Den rådande ordningen uppfattas som den rätta och förnuftiga och eventuella alternativ som orealistiska och ogiltiga. Därför blir den okritiskt accepterad!

Det som håller medborgarna kvar inom en viss ordning är också det som kallas systemavhängighet. Vi är beroende av de system och ordningar vi har lärt oss att leva med. Att bryta med dessa leder oss ut i det okända och de flesta individer blir osäkra och rädda för detta. Vi vet så att säga vad vi har, men kanske inte vad vi kan skapa istället. Vi fruktar oordning och kaos och därför är vi av naturen lite konservativa. Detta gynnar den bestående ordningen, dess självklarhet och dominans.

Systembevararna pekar gärna ut alternativa ordningar som extrema, företrädda av extremister och därför kan eller vågar folk inte ta dessa alternativ på allvar.  Härskarnas hegemoni vilar inte på någon tvångsmakt, utan på att systemmedia och kulturbärarna lyckas överföra sina perspektiv och värderingar till dem som är dominerade. De flesta uppfattar, tolkar och accepterar dessa värderingar och perspektiv som sunt förnuft. Hegemonin handlar om kulturbärarnas dominans över perspektiven, kulturen, värderingarna och förståelsen av samhället. Systemmedia skapar och upprepar ständigt de perspektiv, normer och värderingar, som avspeglar sig i attityder och förhållningssätt, och bestämmer på så sätt vilka som är de rätta normerna i samhället.

Tydligast är nog ”enögdheten” när det gäller att ge ”rätt” bild av nationella  och internationella förhållanden. Systemmedia ser då sin uppgift att agera i ”nationens intresse”. Det gäller att bevara och förstärka bilden av att vi i vårt land naturligtvis ingår i den hegemoni som USA och EU utgör. Konflikter i världen ses ur detta perspektiv. Rapporteringen i svenska medier kring konflikten i Ukraina och Rysslands roll, är belysande för detta. Systemmedia spinner gärna vidare på  den gamla rysskräcken här i landet.

Det handlar inte så mycket om att journalisterna är några propagandister. Nej, det är en mera sofistikerad process som leder till att de med ryggmärgen vet vilken den rätta ståndpunkten  är. Socialiseringen av journalister börjar redan i primärgruppen; familjen och nära vänner. Här grundläggs de i samhället dominerande värderingarna, moralen och förhållningssätt (såvida man inte tillhör en grupp som står utanför samhället). De rätta värderingarna får de också i journalistutbildningen och framförallt via den kultur som råder på redaktionerna hos systemmedia. Därigenom blir de socialiserade och inkluderade i gemenskapen. Detta bildar bakgrund till journalisternas förhållningssätt och seende. Individuella avvikelser förekommer naturligtvis beroende på omständigheterna, men de blir i regel inte låglivade på redaktionerna.

Betraktelser som starkt avviker  från den etablerade ordningen, har mycket svårt att få anhängare och livskraft. Detta blir tvärt om misstänkliggjort av systemmedia och kommer då att uppfattas av flertalet av vanligt folk som falskt. Innebär också att de flesta inte upplever att de har någon anledning att ifrågasätta och själva gräva i ämnet. Tvärt om, de som ifrågasätter etablerade sanningar, blir misstänkliggjorda av systemmedia och sedan av omgivningen. De som gräver för djupt blir betraktade som extremister och utstötta – ingen man behöver ta på allvar. Detta är själva poängen med extremiststämpeln – exkludering!

Systemmedierna får mycket av sin information från auktoriteter i statsapparaten, myndigheter, kommunalförvaltningar affärsvärlden osv (DN t.ex. är ett tydligt språkrör för regeringar och statsförvaltningen). Samtidigt är det politiska etablissemanget beroende av systemmedia för att få ut sina budskap och skapa förtroende. Det uppstår ett ömsesidigt beroende, där man binder upp varandra. Det hela går ut på att tala om för mediernas mottagare hur de ska se på världen, vad man ska tro på och vad som är rätt och fel.

Systemmediernas huvudfunktion är att skapa förtroende för den rådande ordningen och stabilitet i systemet. Eftersom de flesta människor får sin information om världen genom systemmedierna (inte genom egen erfarenhet) skapar dessa ett beroende hos mottagaren. Därmed får de också en social funktion, som vägledning för hur mottagarna ska förstå vad som händer, vad de kan förvänta sig och hur de bör förhålla sig och agera. Beroendet gör att mediernas budskap lättare tas emot. Detta förstärks i tider av social oro och konflikter.

Systemmedierna spelar också en viktig roll som den vilken bestämmer dagordningen, dvs vilka frågor och problem som ska ventileras och diskuteras och vilka åsikter som får komma fram och spridas, det så kallade problemdefinieringsprivilegiet och den så kallade åsiktskorridoren. Men genom dagens möjligheter via alternativa medier, kan vi anta att systemmediernas hegemoni och påverkan har utsatts för ny konkurrens och det är inte givet att t.ex. unga människor köper systemmedias förklaringsmodeller rakt av.

Samtidigt ska vi inte ropa halleluja över alternativa medier. Det kan mycket väl hända att i dessa finns dolda (eller öppna) uppfattningar om vad som är politiskt korrekt i dessa kretsar och det kan ibland vara lägre till taket där än i systemmedia, beroende på att systemmedia sitter säkert i sadeln och tillåter vissa säkerhetsventiler, som inte alternativmedia kan kosta på sig. Har du inte rätt uppfattning är du där, liksom i systemmedia inte välkommen. Det handlar främst om att man tar upp olika ämnen och perspektiv, men det betyder inte fri och ocensurerad information. Ett belysande exempel på detta är synen på Donald Trump. Inte sällan framställs han i alternativmedia som alternativpresidenten eller rebellpresidenten, medan systemmedia ser honom som ett hot mot världsfreden.

(Vill du veta mera om massmedia och dess påverkan, kan du söka på: Media system dependency theory.)

 

 

Alf Ronnby, dr i sociologi och docent i socialt arbete

Om skribenten

Alf Ronnby är fil dr i sociologi och docent i socialt arbete, med särskild inriktning på social mobilisering, lokalt utvecklingsarbete och community organizing. Ronnby har arbetat med och studerat ett antal sådana verksamheter och fem böcker om detta.

Han har skrivit femton böcker om samhälle, politik och sociala frågor. Det har också blivit fem romaner. Ronnby skriver artiklar och krönikor i politiska och sociala frågor Han har ett stort nätverk inom den akademiska världen och inom socialt arbete.

För många år sedan arbetade han som socialarbetare i det berömda Rosengård i Malmö, därefter som lektor vid Roskilde Universitetscenter och senare Mitthögskolan i Östersund, samt Göteborgs Universitet. Numera författare och föreläsare på heltid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt”

Kritiserade 5G-utbyggnaden

Strålskyddsfrågan berör hela svenska folket, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv. Det skriver Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen tillsammans med Lennart Hardell vid Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 20 maj 2025
Ulrika Heie (mitten) fick orättfärdig kritik för sina motioner gällande skydd mot strålning, skriver debattörerna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

Vi ställer oss frågande varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket

Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

I stället för att anklaga politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

 

Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Kritikens arbetsfält är saken, inte individen”

Totalitära samhällsutvecklingen

Kritik i dess sunda form är ett verktyg ämnat för att klargöra och förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt - inte ett vapen för att strypa diskussion. Det skriver Kostas Elefteriadis, fysioterapeut.

publicerad 11 april 2025
Betydelsen av kritik enligt dess grekiska rötter syftar på att bedöma, avgöra och syna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Definitionen av kritik och frihet missbrukas ofta av ordfjäskare, ordförvrängare, och ordbroderare i syfte att rättfärdiga och diktera deras egen definition på vad som är rätt och fel, sant och falskt, orsak och verkan eller person och sak. När den rätta definitionen av kritik och frihet missbrukas på grund av okunnighet, eller av medveten förvrängning, omvandlas dessa fantastiska begrepp istället till hotfulla vapen som hindrar utvecklingen av en kreativ diskussionsatmosfär som underlättar förståelsen bakom olika uppfattningar och formandet av problemlösningar.

Definition av kritik och frihetslagen

Ordet ”kritik” kommer av det grekiska verbet krino som kan översättas med att bedöma, avgöra, syna. Kritik är ett tekniskt verktyg som man skall använda för att skapa en atmosfär för fruktbar diskussion och därmed underlätta och effektivisera meningsutbytet, klargöra, begripa, förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till åsikternas sammanjämkning eller till konsensus (samsyn). Kritiken skall man i detta fall använda som en övervakare för att motverka kränkning av frihetslagen. Kritikens arbetsfält är saken, icke individen. Kritiken är opartisk, har inget intresse av att klandra, kränka eller döma den enskilde.

Om några personer känner sig kränkta av kritikens arbetssätt, vittnar det om feltolkning av vad kritiken är och vad den avser. Kritiken kan inte ändra sitt definitionsmässiga omfång, sitt arbetsområde, bara därför att några personer anser kritiken icke ge dem rätt i sina resonemang och attityder och känner sig personligt angripna av kritik som icke riktas mot någon enskild person utan på en sak, en företeelse, ett handlande, ett förfarande. Då rör det sig i deras fall om en felaktig tolkning av kritiken, ty inga saker, inga företeelser, inga handlingar, inga förfaranden är så heliga att de inte får tåla att kritiskt granskas. När kritiken icke avser personen utan riktar sig uteslutande mot saken, är varje tal om personlig kränkning betydelselöst för den vidare sakliga diskussionen och bör avvisas ur denna.

Frihets lag

Det är viktigt att understryka frihetslagen, som i sin oavvislighet är grunden för en hållbar livsåskådning syftande till enhet. Mänskligheten på vår planet utgör en enhet. Människan tillhör den mänskliga familjen. Även om mänskligheten är uppdelad i olika länders folk där dessa folk talar olika språk samt att folken och andra grupper av människor i länderna har sina kollektiva drivkrafter, sin speciella konsensus, sin speciella uppfattning om verkligheten och livet, sin världs- och livsåskådning, har varje människa som finns på planeten rätt att existera. Människan har rätt att förändras, rätt att utvecklas, att tro och att tvivla, att uttrycka denna tro och denna tvivel i tal och skrift, att känna och att tänka, att handla, att försvara frihet och rätt, allt detta så länge denna människa inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Detta är definitionen av frihetslagen. Det är nödvändigt att skilja mellan person och sak. Den rätt frihetslagen ger varje människa att uttrycka sin åsikt medför inget som helst tvång för andra människor att acceptera hennes åsikt såsom riktig eller sann. Alldeles tvärtom: frihetslagen gäller lika för alla, och den frihet som en människa brukar, måste hon medge även alla andra. Med andra ord har dessa andra samma rätt att tro eller tvivla, att ifrågasätta, att utreda, att analysera och syntetisera utgående från egen övertygelse om vad som är rätt och sant. Och för dem alla gäller denna frihet på villkor att de inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Tyvärr respekteras inte frihetslagen; olika grupper i den mänskliga familjen vill på manipulativa sätt göra sina ståndpunkter till de enda sanna och giltiga och tvinga dem som tänker annorlunda till tystnad. När grupper eller enskilda påtvingar andra sina åsikter, därför att de anser att deras uppfattning av verkligheten måste gälla mot andras uppfattningar och genom politisk lobbyism skaffar sig makt att genom lagändringar hindra oliktänkande att uttrycka sina ståndpunkter och att straffa dem för dessa, kränker de frihetslagen. De vill inte medge andra den rätt de kräver för sig själva. Detta är översittarens, tyrannens eller diktatorns logik och psykologi.

I frihetslagens anda kan man i den lugna dialogens form, fri från allt tvång och kränkning av människans rätt, skapa en kreativ atmosfär genom att använda kritiskt analytiskt resonemang. Avsikten är att ge och ta emot olika ståndpunkter, därmed berika diskussionen och förhoppningsvis nå en djupare förståelse av de olika uppfattningarnas ursprung, verklighetsvärde och ändamålsenlighet.

 

Kostas Elefteriadis, fysioterapeut Veidos 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Den okontrollerade jakten i Sverige”

Jägarkåren har för stora rättigheter och behöver striktare regler bland annat genom att knyta mikrofoner till samtliga jaktvapen, skriver hundpsykologen och naturdebattören Charlotte Swanstein.

publicerad 3 april 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jakt är ett särintresse som sker okontrollerat och ger jägarkåren för stora rättigheter i förhållande till hur jakt går till. Ett krig pågår ständigt i naturen iscensatt av människor med längtan till naturen, som de säger.

Politiken och olika medier tystar den faktiska sanningen om jakt i vårt land. Troligen för att flera av dem själv finner nöje i att döda djur, utarma biologisk mångfald som de inte har ett skvatt intresse av och eller kunskap om, eller ens förstår vad olika arter har för avgörande roll i och för naturen.

I licensjakter och skyddsjakter har 4 400 björnar, 1100 lodjur, 400 vargar, 180 järvar dödats i landet de senaste tio åren.

För illegal jakt, med bland annat snöskoterns tillåtelse i naturen, borde siffran tilläggas men den är alltjämnt ett frågetecken på exakta antal, eftersom ”ingen” på landsbygden anmäler illegala händelser.

BRÅ – Brottsförebyggande rådets undersökningar av jakt och jaktbrott, är ingen trevlig läsning. Man kan konstatera att den politiska idén påhejad av jägarförbunden, att tillåten jakt ökar toleransen och därmed minskar illegal jakt, är ett av de mest falska spridda antaganden, kring hantering av stora rovdjur.

Samma påstående och felaktigheter har cirkulerat världen över, där forskning kan bevisa motsatsen av denna tes.

Trots att Riksdagen har beslutat att det i Sverige ska finnas livskraftiga stammar av björn, järv, kungsörn, lo och varg (prop. 2000/01:57) inträffar det besynnerliga att varken riksdag eller regeringar lyssnar till forskare, vilka är de enda som kan vetenskapligt belägga GYBS – Gynnsam bevarande status för en art.

I riksdagshuset har man folkets röst och kan därmed drista sig till att ”killgissa” en siffra som är rätt för GYBS.

Den tesen applåderar jägarförbunden som dessutom ordnat skyttebana i Riksdagshusets källare för ledamöter som vill ta jägarexamen – jakt är fortsatt ett intresse att stoltsera med för folk med makt och pengar. Men vem som är medlem i ”Riksdagens Jakt och Fiskeklubb” det är hemligstämplat?

Fortsatt skriver BRÅ;

  • Det enskilt största hotet mot rovdjursstammarna är den illegala jakten.
  • Bara sex procent av alla järvar dör en naturlig död. Ungefär 9 av 10 järvhannar dödas i tjuvjakt i Jokkmokks kommun och i landet i övrigt är siffran 6 av 10.
  • Uppemot tiotalet Björnar dödas i illegal jakt/år.
  • Man kan konstatera att illegal jakt på varg är betydande, fler än 200 vargar är spårlöst försvunna. Dessutom skjuts alla vargar som invandrar – då de måste passera renbetesland (53 procent av landets yta) och där är förbjudna att etablera sig.
  • Uppskattningsvis dödas mellan 100 och 150 Lodjur illegalt i Sverige varje år.

Till detta kan läggas att under alla varande licensjakterna alltid konstateras ett stort antal skadeskjutningar, vilket innebär ett onödigt lidande – som jaktlagen påstår inte skall få ske, sker. Bara i årets licensjakt på varg i Örebro län, skadesköts fyra av tolv vargar. Övriga djur som skadeskjuts och jagas illegalt vet ingen, men att antalet är stort förstår samtliga.

Älgjakten har kultstatus som varje svensk kan få ägna sig åt, till den grad att höstlovet instiftades i skolorna för att barnen skulle kunna medverka på jakten, en gammal lag/favör som fortsatt gäller, barnen ska vara med på älgjakten och bör då ha ledigt från skolan.

Myndigheter åläggs att implementera lagar inom sitt verksamhetsområde och i Barnkonventionen fastställs att det är en förbjudet att utsätta ”barn” för psykiska våld genom att de får uppleva hot, lidande och död av annan – allt detta innehåller jakten. Trots det är det mer regel än undantag att jagande fäder tar med barn redan i unga år ut i skogen och där får de se hur djur dödas och skärs upp/tas ur.

Det finns otaliga berättelser av vuxna, som förtäljer att de som barn var ”tvingade” att följa med på jakt, och upplevde fasa av händelsen. Myndigheten obstruerar alltså kring barnkonventionens skrivningar och informerar inte jägarförbunden om förbud att barn medverkar vid jakt.

Rävjakt är nödvändig liksom jakt på grävling, de anses vara förskräckliga djur som äter andra djur, det har man hört flera jägare uttala.

Att just dessa djur ihop med rådjur rensar fästingar från virustyperna borrelia, ehrlichia samt TBE är det få som yppar. Att räv troligen är den bästa av renhållare i skogen och därmed eliminerar andra smittor tänker man inte på när man efter skott kastar djuret på hög bland annat ”skräpvilt”. Om man inte klär in ladugårdsvägen med skjutna rävar hängandes upp och ner. Vem är publik för dessa jakter och tilltag? Ökar det värdet/rädslan för jägaren i byn, eller?

Att det föds upp fler fåglar för jakt än det finns vilda i naturen kan man bara läsa om i miljötidningar och att det påverkar vilda fåglars matresurser – en riktigt ädel sport. Män på rad klädda gärna i engelsk tweed med spanielhundar som skrämmer upp fågeln till flykt från sin gren/lega respektive retriever som apporterar tillbaks skjuten fågel – rena ”hemkörningen”.

Sverige har väl tilltag av vilt, man får jaga och enligt jägarförbundens egna frivilliga statistik dödas över en miljon fåglar och djur årligen.

Man har i princip fri tillgång för när man känner för att gå ut och skjuta, för vem är där i skogen som ser och eller vågar rapportera felaktigheter.

Det är inte många landsbygdsbor som vågar konfrontera jägare och eller polisanmäla. För denna del av vårt land har egna regler, ”djungellagen”, och den sträcker sig inte sällan in både till länsstyrelser som polisväsendet – där finns också folk som jagar och man håller sig väl med jaktkamrater, även om man i dessa yrken ska skilja rätt från fel, även på sin fritid.

För jägarna har kidnappat landsbygdens befolkning för längesen, till den grad att även i media kavlas det ut utan ifrågasättandet, att landsbygdsbefolkningen tycker – när det i själva verket är jägarna som tycker.

Att jägarna verkar på landsbygden är ju självklart men att folk som bor på landsbygden verkar för och ägnar sig åt jakt är mindre självklart och faktiskt enligt flera undersökningar är en minoritet av landsbygdens folk jägare. Idag är det inte en så liten del av jägarna som bor i storstäder och kör till landet för sitt nöje, sägs att 20 procent av jägarna bor i städer.

För vem av alla oss vanliga svenskar som uppskattar en promenad i skogen sätter sig upp emot män med vapen, vilket de sällan bryter vid möten, som det är lagstadgat att göra?

Vem bär ansvaret när jakthundar kommer farandes, tillsynes helt själv, med otrevligt beteende mot skogsflanören med eller utan egen hund. Hur många fårbönder vågar öppet vittna om jakthundar som härjar i deras fårhagar – några har vi som vågar, men det kostar dem hot och glåpord i byn. Liksom när de stängslar med RAS/rovdjursavvisandestängsel får dom hör att de är vargälskare – vuxna karlar kör med rena trakasserier och mobbingfasoner vilka eventuellt tyvärr, kan höra hemma i småskolan.

För i landet Sverige har vi tillit till att människor följer lagar och innehar allmän artighet mot sin nästa, den typen av antagande kan inte längre jaktlagar vila på.

Särintresset behöver nya regler;

  • Förbud av motorfordon vid jakt
  • Endast en hund får medverka vid jakt
  • Kontroll av jakthundars liv och status skall ske inför varje höstjakts start av utbildad person.
  • Uppskjutning skall göras inför varje hösts jaktstart under kontroll av myndighetsperson, vilken eftersöksjägare skall upphöjas till och avlönas av staten.
  • Art- och Habitatdirektivets skrivelser måste följas som till exempel licensjakter på skyddat vilt får ej ske, likaså under parningstid är djur skyddade, med fler delar
  • Vapen skall inte få förvaras hemma, utan skall förvaras enligt alla konstens regler för vapenförvaring, hos den nyinrättade myndighets-anställde Eftersöksjägaren.
  • Samtliga jaktvapen skall vara ”uppmicade*”  vilket innebär att man skall kunna höra vad som pågår i och under jakten.

* att mikrofon skall vara knuten till vapnet, borde vara lika självklart som det är i andra liknande farliga/hemliga uppdrag, för djurs liv måste respekteras – vilket inte sker idag.

 

Charlotte Swanstein

Hundpsykolog & naturdebattör

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.