MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 mars 2025

onsdag 19 mars 2025

NyD Debatt

”Sveriges försvar ska bevara vår fred och självständighet”

publicerad 7 december 2013
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sveriges försvar ska bevara vår fred och självständighet. De nationella behoven ska utgöra grunden för vårt försvar. Det skriver Svante Lejon, vid 1 plutonen 164 Hemvärnskompaniet i ett öppet brev till Riksdagens Försvarsutskott och försvarsministern.

Vi vill ha ett användbart och uthålligt försvar som utgår ifrån att folk vill försvara och skydda sig själva. Vi vill vara en del av ett mera robust samhälle. Ett samhälle där människorna känner att de kan vara med och bidra till sin egen trygghet och överlevnad.

Dagens Hemvärn är ett uttryck för detta och det bör utvecklas kraftigt bland annat genom att öppna för fler nivåer och typer av åtagande som soldat också med tanke på stödet till det civila samhället. En större styrka soldater än dagens kunde utgöras av personer som är villiga och har förutsättningar att snabbutbildas vid behov. Dessa skulle hållas aktuella genom en kortare årlig genomgång, alltså kortare än dagens miniminivå på fyra dygn.

Vi behöver också soldater med olika slags specialistkompetens som behöver mer övning och utbildning än vad dagens system möjliggör. Dessa måste få attraktiva förutsättningar, vilket också gäller dem som är aktiva idag. Ersättning för faktiskt förlorad inkomst borde vara en självklarhet och på detta bör betydligt högre premier än idag ges, dels för att inte snedvrida rekryteringen och dels för att visa att vår beredskap dygnet runt under årets alla dagar är uppskattad.

För att effektivisera Hemvärnet måste en oberoende revision inrättas med uppgift att hitta brister och konstruktiva idéer. Eftersom det är de enskilda soldaternas vilja som är vår styrka, så är det inte acceptabelt med dumheter och slöseri. Hemvärnets potential tas inte till vara om man har heltidssoldaterna som förebild. Vår organisation måste byggas utifrån våra speciella förutsättningar som frivillig organisation.

Moderna tekniskt avancerade försvarssystem kan verka effektiva men vi bör komma ihåg att dessa också är sårbara och faktiskt utgör kvalificerade bombmål. Vi behöver ett skalförsvar som duger till att värna territoriet och är en första tröskel för en angripare. Den som träder över denna tröskel bör dock vara medveten om att försvaret av Sverige bara har börjat.

Utifrån detta synsätt är dagens fördelning av resurser inte rimlig. Det är dock möjligt att det totalt sett behövs mer resurser till försvaret. Den svenska militära alliansfriheten har under lång tid tjänat Sverige väl så den bör vi behålla.

 

Svante Lejon

Detta öppna brev är antaget av soldaterna vid 1 plutonen 164 Hemvärnskompaniet och skickades även till Riksdagens Försvarsutskott och försvarsministern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Utbildningen är viktigare än vapnen”

Utbildningen för jägarexamen borde bli längre och även innefatta psykologisk lämplighetsprövning. Det skriver Misha Istratov, debattör inom viltförvaltning och hållbarhet.

publicerad 5 mars 2025
Dagens helgutbildningar för jägarexamen är problematisk, skriver Misha Istratov.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det var aldrig en fråga om huruvida det skulle ske i Sverige, utan enbart en fråga om när. Det har hänt i Norge. Det har hänt flera gånger i Finland. Medan andra länder infört strängare vapenlagar har svenska regeringspartiers flörtande med amerikanska landsbygdsideal och vapenkultur i stället banat väg för mass- och skolskjutningar.

Gärningsmannen som stod bakom attentatet i Örebro där tio människor dödades, bar tre jaktgevär på ryggen, varav ett halvautomatiskt. Debatten har gått varm om de halvautomatiska vapnen som godkändes för jakt 2023. Att regeringen nu vill skärpa vapenlagarna efter attentatet är tillbörligt. Men det är också politiskt opportunistiskt eftersom de själva tidigare lobbat för de regler de nu förbjuder. Den politiska kappvändningen blir ännu mer flagrant mot bakgrunden att flera av regeringspartierna för några månader sedan öppet verkade för ännu generösare regler för vapeninnehav.

I stället för att enbart diskutera vapentyper bör grunden till hur gärningsmannen ens erhållit sin vapenlicens uppmärksammas – nämligen genom den jägarexamen han avlagt.

I dagens Sverige kan du få ett infall på en fredagsmorgon och anlända till en kursgård samma dag, för att på söndagen ha din jägarexamen i handen. Det stora ansvaret som ett liv med vapeninnehav innebär bör inte kunna baseras på impulser och nyckfullhet såsom dagens helgutbildningar möjliggör.

Ingen kan säga om våldsdådet i Örebro hade kunnat förhindras med hårdare regler för jägarexamen och vapenlicens. Men det bör stå utom alla tvivel att det hade minskat risken för att fel person skulle få tillgång till militära vapen med ödeläggande kapacitet.

Det vore osmakligt om Örebrofallet ledde till en diskussion om hur seriösa majoriteten av Sveriges jägare är och att de inte ska drabbas på grund av att en desperat person valde att skapa en tragedi. Vissa saker är för viktiga för att kringgå försiktighetsprincipen. Även om 277 034 av de 277 035 jägare som löste jaktkort senaste säsongen vore exemplariska, räcker det uppenbarligen med att en person tappar besinningen för att konsekvenserna ska bli ödesdigra.

Just nu pågår en utredning för en modernare jaktlagstiftning, vilket är på tiden eftersom nuvarande jaktlag är från 1987. Ramverket till flera delar i jaktlagen grundlades redan 1938 vilket gör den förlegad i många avseenden. Det är alltså ett ypperligt tillfälle för regeringen att lägga till uppdraget att utreda hur jägarutbildningen kan bli mer omfattande och seriös. Ett av kraven borde rimligtvis vara att innehållet inte ska kunna korvstoppas över en helg, utan bör inhämtas över ett antal veckor eller månader.

Det stora ansvaret som ett liv med vapeninnehav innebär bör inte kunna baseras på impulser och nyckfullhet såsom dagens helgutbildningar möjliggör.

En längre jägarutbildning skulle utöver djupinlärning också ge möjlighet för systemet att plocka upp signaler om olämpliga kandidater. Hittas de redan i detta skede finns goda chanser att undvika tragedier. I tillägg till detta skulle en psykologisk lämplighetsprövning innan man får avlägga jägarexamen vara en ytterligare säkerhetsåtgärd. Efter de två skolskjutningarna i Finland 2007 och 2008 infördes kontroller av mental hälsa för de som ansökte om tillstånd för halvautomatiska vapen. Detta borde lämpligtvis gälla samtliga personer som ansöker om vapenlicens eftersom det naturligtvis går att begå terrordåd med en älgstudsare eller ett handeldvapen också.

Under remissrundorna för den nyliga utredningen En ändamålsenlig vapenlagstiftning kan man skåda hur jägarförbunden propagerar för friare vapenlagar medan Brottsförebyggande rådet varnar för riskerna med fler och farligare vapen ute i samhället. Ändå följer politikerna ideligen jägarförbundens önskemål. Tendensen att intresseorganisationerna utövar massivt inflytande på jakt- och vapenpolitiken har debatterats i årtionden. Med facit i hand kan man konstatera att utan jägar- och skytteförbundens idoga påverkansarbete skulle många av landets generösa vapenlagar aldrig realiserats. Det är därför av yppersta vikt att jägarförbunden välkomnar ett förslag om en mer seriöst upplagd jägarutbildning som en garant för en mer kompetent framtida jägarkår.

Regeringen har nu på sitt bord att göra sitt yttersta för att våldsdådet i Örebro inte ska upprepas. Det finns tio familjer som för alltid kommer att vara märkta av denna incident. Samhället bör hjälpas åt för att detta blir den enda och sista gången. Inget fritidsintresse, jakt eller annat, borde få gå före medborgarnas säkerhet. Om detta måste vi alla enas.

 

Misha Istratov

Om debattören

Misha Istratov är VD för Elithus och oberoende debattör inom hållbarhet generellt, med specialisering mot viltförvaltning.

”Finns medvetandet i hjärnan?”

Människan och medvetandet

Om vetenskapen inom hjärnforskningen inte förmår erkänna att den i nuläget inte kan bevisa att medvetandet finns i hjärncellsmassan, så borde man åtminstone ge utrymme åt andra perspektiv, teorier och frågeställningar. Det skriver Tamás Bogár.

publicerad 21 januari 2025
Vad är egentligen medvetandet?
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sedan urminnes tider har den sökande människan ställt frågorna: Var gör jag här? Vad är meningen med livet? Är tillvaron förnuftig?

Den vetenskapliga fysikaliska verklighetsuppfattningen förklarar att människan består av en kropp och en hjärncellsmassa som är själva medvetandet. Fysikaliskt inställda vetenskapsmän har uppfattningen att hjärnan är själva människan som tänker, känner och upplever verkligheten härifrån. I den fysikaliska verklighetsuppfattningen finns alla minnen och alla medvetenhetsprocesser i den fysiska hjärncellsmassan. Hur långt har hjärnforskningen kommit då? Har den bevisat att minnet och medvetandet finns i hjärnan? När man ställer alla dessa frågor verkar det i stället uppstå flera frågor än svar. När man studerar forskning om hjärnan inser man att denna forskning egentligen inte har lyckats bevisa något annat än sekundära effekter av medvetenhetsyttringar i hjärnans olika delar.

Tankeväckande teorier inom neurovetenskapen:

Studier av avbildningar av hjärnan tyder på att prefrontala barken och hjässloben är speciellt viktiga för medvetandet och den globala arbetsytan. Men det är svårt att veta om dessa regioner framkallar själva medvetandet eller om de utför relaterade processer som uppmärksamhet, minne och verbalisering av medvetna upplevelser.” (Redaktör Anil Seth 2015, sidan 86): Hjärnan på 30 sekunder, Tukan Förlag.

Även om det kanske inte finns någon ´fri vilja´ existerar i alla fall upplevelsen av att själv framkalla ett visst beteende och den kan registreras i hjärnan.” (Redaktör Anil Seth 2015, sidan 88): Hjärnan på 30 sekunder, Tukan Förlag.

Jag ställer mig då frågan: Vad är det som aktiverar dessa medvetenhetsyttringar i hjärnan? Vad är primärt och sekundärt? Vad är orsak och verkan? När man ställer dessa frågor, får man uppfattningen att den fysikaliska vetenskapens förhållningssätt skapar sin egen verklighetsbild, som ur ett historiskt perspektiv kan jämföras med kyrkans trosföreställning om verkligheten. Under medeltiden hade Påven och kyrkan en mycket stark ställning i Europa och hade monopol på sanningen, likt ett rättesnöre som människorna skulle förhålla sig till. Vetenskapen bör inte hänge sig åt trosföreställningar och fantasispekulationer utan utgå från egna observerade objektiva mätbara resultat och använda detta för att bevisa om medvetandet är lokaliserade i hjärncellsmassan eller inte.

Om man resonerar förnuftigt och inte låter känslan styra och bestämma över dessa viktiga frågeställningar, blir den logiska slutsatsen av den vetenskapliga forskningens resultat ganska entydig. Den är att denna forskning enbart lyckats konstatera sekundära effekter av medvetenhetsyttringar. Vetenskapen bör inte hemfalla åt känslans oresonliga förhållningssätt och tro att sekundära reaktioner är själva medvetandet, för då blir vetenskapen den nya religionen. Med en smula ödmjukhet inser hur lite vi vet om man enbart utgår från den objektiva och synliga delen av verkligheten. Kan det då finnas något utöver denna objektiva fysiska värld, som vi kan uppleva med våra fysiska sinnesorgan? Om vi utgår från denna frågeställning, så kommer vi till insikten att den fysikaliska vetenskapen har hamnat i en återvändsgränd. Detta innebär att vi då behöver leta vidare efter någon förnuftig förklaring och inte nöja oss med otillräckliga spekulationer och teorier. Vi borde i stället söka förstå verkligheten som den egentligen är och inte sådan vi tror att den är.
Om nu vetenskapen inom hjärnforskningen inte förmår erkänna att den i nuläget inte kan bevisa att medvetandet finns i hjärncellsmassan, så borde detta åtminstone ge utrymme åt andra perspektiv, teorier och frågeställningar.

Den troende människan, som snarare utgår från en religiös tro och har den som en grund för att orientera sig i tillvaron, besvarar dessa frågor enligt sin föreställning om verkligheten. Men har religionen egentligen kunnat ge en bättre bild än den vetenskapen ger med sitt sätt att förhålla sig till verkligheten? Vid närmare eftertanke inser vi nog att vi inte kan förlita oss på enbart tro. Däremot kan den ge tröst och en meningsfullhet i tillvaron i denna känslokalla hårda värld som vi lever i.

Varken religionen eller vetenskapen har lyckats besvara frågorna om medvetandets natur, meningen med livet, tillvarons förnuftighet och så vidare. Den vetgiriga och sökande människan kommer inte att nöja sig med de torftiga förklaringsmodeller som råder utan kommer givetvis söka vidare för att närma sig en mer hållbar verklighetsförklaring. Egentligen är detta inget nytt utan det har alltid funnits människor på olika nivåer i medvetenhetshänseende. Om vi nu utgår från detta faktum, så inser vi att dessa förebilder av män och kvinnor verkar ha haft en djupare förståelse av verkligheten. Dessa pionjärer har sedan vidareförmedlat kunskapen till sina medmänniskor, där några fåtal haft medvetenhetsreceptorer att uppfatta och förstå deras idéer och tankeformer.

I sökande efter svar på frågan om huruvida medvetandet finns i hjärnan uppstår allt fler frågeställningar. Det blir inte enbart en fråga om medvetandets lokalisering i hjärncellsmassan utan även fler frågor: Vad är egentligen medvetandet? Finns minnet i hjärnan? Vad är en människa? och så vidare. Till slut inser man hur lite man vet och då har man kommit till mognadsgraden, den så kallade sokratiska insikten: ”att jag vet att jag ingenting vet”.

Den sökande människan kommer inte att nedslås av detta faktum utan drivs vidare av en inre känsla och övertygelse om att det finns mycket mer att lära och förstå av livet. Detta skulle kunna liknas vid en långsam vandring längs en knivskarp väg, längs vilken man uppnår vissa delmål, etapper, milstolpar av erövringar av förståelse men inte nöjer sig med detta utan vet att det finns mycket kvar att förstå av tillvaron och kunskapen om verkligheten.

Den som söker finner, ty han drivs av undermedveten visshet om att det sökta måste finnas.” (Författare Laurency 1987, kapitel 3.2, 16): Livskunskap Två. Förslagsstiftelsen Henry T. Laurency.

 

Tamás Bogár

”Natomedlemskapet – en uppenbar riskfaktor”

Natomedlemskapet är ett forcerat beslut som tagits utan att beakta de säkerhetspolitiska riskerna. För rikets säkerhet måste Sverige lämna Nato omgående. Det skriver Michael Zazzio, Mikael Hagenbo, Roger Richthoff och Jörgen Appelgren.

publicerad 15 januari 2025
Amerikanska soldater under Natoövning i småländska Skillingaryd förra året.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

År 1982 lovade Nato, i det fall att Östtyskland skulle bli en del av Tyskland, att inte expandera sitt territorium i riktning mot Ryssland. På den tiden hade Nato inga andra gränser mot Ryssland än den norsk-ryska gränsen i norr samt vid Berings sund. Sedan år 1999 har Nato dock massanslutit: Tjeckien, Ungern, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Albanien, Kroatien, Slovenien, Montenegro, Nordmakedonien, Finland och Sverige. I flera etapper har Nato brutit sitt löfte om att inte expandera sitt territorium och sin landgräns mot Ryssland, vilken nu är längre än 200 mil, och den europeiska Nato-kartan är i dag nästan identisk med EU:s karta, vilket återspeglas i många EU-beslut.

Svenska politiker, svensk försvarsmakt, svensk underrättelsetjänst och hela det militärindustriella etablissemanget forcerade fram beslutet om ett svenskt Nato-medlemskap och DCA-avtal, utan att beakta de säkerhetspolitiska riskerna med att ansluta sig. DCA-avtalet innebar att Sverige gav upp både självständighet och territorium (militära baser) åt främmande makt. DCA-avtalet utgör en ockupation av svenskt territorium, vilket var möjligt att genomföra enbart på grund av högförräderi av den sittande regeringen.

För 20 år sedan påpekade Vladimir Putin att det fanns risker med ett expanderande Nato och att Nato:s expansion innebar att Ryssland tvingades att utveckla nya överlägsna vapentyper. Tre år senare lät han meddela att en sådan vapenutveckling pågick, och för åtta år sedan klargjorde han att Ryssland hade sådana vapen.

I november 2024 använde Ryssland för första gången sådana vapen, Oreshnik-missilen, vilken har skapat panik i Ukraina och Nato-länderna. Detta nya vapen har medfört att Ryssland nu har förskjutit den globala dominansen och balansen till sin fördel.

Oreshnik-missilerna färdas med 12 gånger ljudets hastighet och slår ner med kirurgisk precision. De når hela USA samt hela Europa. Det går inte att försvara landet och befolkningen mot dem, för dessa missiler är dubbelt så snabba som de näst snabbaste missilerna. Sverige och de övriga Nato-länderna måste därför upphöra med alla vapenleveranser till Ukraina samt se till att all militär personal och alla de civilanställda, som arbetar inom krigsindustrin, omedelbart dras bort från Ukrainskt territorium. I annat fall kan dessa Nato-länder, inklusive Sverige, komma att attackeras med Oreshnik-missiler, vilket skulle vara onödigt, eftersom ett sådant scenario kan undvikas. Om Ukraina inte får någon militär hjälp, så tvingas landet att inleda fredsförhandlingar med Ryssland, och fredsförhandlingar är alltid en bättre lösning än krig. Ukraina och Ryssland var nära en sådan fredsuppgörelse när den omkullkastades av Storbritanniens premiärminister.

Krig är produktionsmässigt sett destruktivt för alla utom möjligtvis för det militärindustriella etablissemanget. Krig innebär alltid död, lidande, sjukdomar, misär och en enorm förödelse. Med hänsyn till rikets säkerhet, den regionala säkerheten i norra Europa samt utifrån ett geopolitiskt perspektiv, borde Sverige damma av den från det kalla kriget mycket framgångsrika säkerhetspolitiska policy som gick under beteckningen ”den nordiska balansen”. Detta innebär att Sverige måste lämna Nato och att de politiker som fattade beslutet om Nato-anslutningen måste ställas till ansvar för brott mot rikets säkerhet. Vi behöver politiker som har respekt för regeringsformen och för demokratin – så som den uttrycks i regeringsformen – och med integritet, så att man står fast förankrad, även om det militärindustriella etablissemanget, EU eller FN trycker på.

De svenska medborgarna förtjänar att få leva i trygghet och säkerhet. Samhällsuppbyggande, framtids- och utvecklingsmöjligheter samt god hälsa måste prioriteras. Människor förtjänar att ha framtids- och utvecklingsmöjligheter som är samhällsuppbyggande och samhällsbevarande i stället för samhällsförstörande, vilket militära konflikter alltid är. Att medborgarna ska leva i fred, ha individuell frihet, ha tillgång till god sjukvård och utbildning, ha låga energikostnader samt ett inte alltför högt skattetryck måste stå i fokus för svensk politik. Ett sådant samhälle leder till en hög produktivitet och därmed till välstånd, men det förutsätter neutralitet och goda relationer till andra länder, framför allt BRICS-länderna, som numera är den geopolitiska motorn och den ekonomiska makten i världen.

Vi behöver nytänkande politiker som har ett helhetsperspektiv och som inte skapar något onödigt hot mot Ryssland eller andra länder. Dagens generation av politiker har visat vad de går för, och det gäller samtliga riksdagspartier. Vi behöver en injektion av nya partier och politiker som är ansvarstagande och som inte involverar Sverige i några destruktiva pakter. Neutralitet är för övrigt den bästa förutsättningen för fred, vilket Sverige har över 200 års erfarenhet av.

 

Michael Zazzio, ordförande National Health Federation Sweden

Mikael Hagenbo, tidigare svensk representant inom ramen för partnership for peace (PFP) i olika arbetsgrupper inom Nato

Roger Richthoff, f d riksdagsledamot och major

Jörgen Appelgren, reservofficer, intendent, Flygvapnet

”Kinas omfattande reformer skapar nya möjligheter för världen”

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil och Kina fortsätter att vidta konkreta åtgärder för att stärka utvecklingen av världsekonomin. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 3 december 2024
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På senare tid har Kinas ekonomiska utveckling uppmärksammats i hela världen. Vid den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté beslutades om ytterligare fördjupning av reformarbetet på bred front i Kina för att främja en modernisering i kinesisk stil. Detta mål ska nås genom 300 viktiga reforminitiativ och ett omfattande paket av stegvisa politiska åtgärder, lanserade av olika kinesiska ministerier och myndigheter. Detta återspeglar Kinas fasta beslutsamhet att driva på högkvalitativ utveckling och i hög grad öppna upp landet för omvärlden. Det sänder också en tydlig signal om att Kinas ekonomi fortsätter att utvecklas stabilt och förväntas växa långsiktigt.

Denna kvalitetsförbättring och uppgradering av Kinas ekonomi kommer att skapa nytt momentum för global ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, vilket i sin tur ger nya möjligheter för välstånd och framsteg för alla länder, inklusive Sverige.

I. Högkvalitativ utveckling som drivkraft för världsekonomins återhämtning

Högkvalitativ utveckling är den främsta uppgiften för att bygga Kina till ett modernt socialistiskt land på alla områden. Under de senaste åren har Kina konsekvent fördjupat sina reformer för att uppnå högre kvalitet, effektivitet och en mer kraftfull dynamik i sin ekonomiska utveckling. Landet har tagit betydande framsteg mot att bli ett ledande centrum för smart tillverkning och digitalisering, och uppnått anmärkningsvärda resultat inom fem huvudområden: ny livskvalitet, ny konsumtion, ny tillverkning, ny infrastruktur och nya tjänster.

Kina leder industriell innovation genom vetenskaplig och teknisk utveckling samt påskyndar tillväxten av nya produktivkrafter. Självständiga varumärken som Huawei och Xiaomi har snabbt stigit fram som ledande aktörer. Banbrytande tekniska framsteg som Tiangong Space Station och BeiDou Navigation Satellite System (BDS) fortsätter att strömma fram. Smarta produkter som 3D-utskrifter, servicerobotar och smarta klockor har ökat markant. Framväxande teknik som big data och artificiell intelligens har accelererat in i alla områden av människors arbete och liv, vilket bättre tillgodoser människors behov av ett bättre liv.

Vid den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté påpekades att reformen bör styras av den nya utvecklingsfilosofin, grundar sig på det aktuella utvecklingsstadiet. Den framhölls också vikten av att fördjupa strukturreformer på utbudssidan, förbättra incitament och begränsningsmekanismer för att främja högkvalitativ utveckling. Målet är att skapa nya drivkrafter och nya fördelar för landets tillväxt.

För närvarande, pådriven av utvecklingen av nya produktivkrafter, har högkvalitativ utveckling blivit det mest utmärkande kännetecknet i Kinas ekonomiska utveckling i den nya eran. Den medelhöga till höga tillväxten och kvalitetsförbättringen av Kinas ekonomi har injicerat ny energi i den långvarigt svaga världsekonomin. Kina har blivit en grundläggande drivkraft för den globala ekonomiska tillväxten och en stabiliserande faktor för världsekonomins balans.

Under de senaste åren har Kinas bidrag till världens ekonomiska tillväxt överstigit 30 procent. Samtidigt har framväxten av Kinas nya produktivkrafter och den pågående omvandlingen av dess industristruktur satt ett nytt riktmärke för den globala ekonomins omstrukturering. Strategiska framväxande industrier, såsom den digitala ekonomin och artificiell intelligens, har inte bara blivit viktiga drivkrafter för Kinas utveckling, utan har även levererat högkvalitativa och prisvärda kinesiska produkter till världen genom import, export, utlandsinvesteringar och samarbete inom industrikedjan. Detta har dessutom bidragit till moderniseringen och uppgraderingen av industristrukturen i många länder, vilket på djupet omvandlar världens ekonomiska struktur.

II. En grön och koldioxidsnål omställning för att stärka en global hållbar utveckling

Grönt symboliserar liv, vitalitet och en harmonisk samexistens mellan människa och natur. En god ekologisk miljö utgör grunden för ett bättre liv och är en gemensam strävan för alla människor. Under de senaste åren har Kina aktivt främjat den gröna utvecklingsfilosofin genom att investera i grön teknisk innovation, drivit på en djupgående industriell omstrukturering och kontinuerligt förbättrat effektiviteten i energi- och resursanvändningen. Kina har också beslutsamt kämpat för att förebygga och kontrollera föroreningar och avsevärt förbättra den ekologiska miljön.

Genom dessa ansträngningar har landet skapat ett ekologiskt mirakel samt framgångar inom grön utveckling som har väckt uppmärksamhet världen över. Kina har dessutom åtagit sig att sträva efter att uppnå en koldioxidtopp år 2030 och därefter uppnå koldioxidneutralitet senast 2060. Detta återspeglar landets beslutsamhet att följa en väg mot grön utveckling med låga koldioxidutsläpp och att främja mänsklighetens gemensamma utveckling. Kinas framsteg inom grön utveckling har inte bara ökat känslan av välstånd, lycka och säkerhet för landets befolkning, utan också fått stort erkännande från det internationella samfundet.

Den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté framhöll vikten av att fokusera på att bygga ett vackert Kina. Detta innebär att påskynda den omfattande gröna omvandlingen av den ekonomiska och sociala utvecklingen, förbättra det ekologiska och miljömässiga styrsystemet, samt främja ekologisk prioritering, bevarande, intensifiering och en grön, koldioxidsnål utveckling. Målet är att skapa en harmonisk samexistens mellan människor och natur. Nyligen publicerade Kina för första gången uttalanden från den centrala nivån om att påskynda den ekonomiska och sociala utvecklingen genom en omfattande grön omvandling.

Som global ledare inom förnybar energi främjar Kina aktivt grön utveckling, vilket ger ett kraftfullt bidrag till den globala hållbara utvecklingen. Kina deltar aktivt i global klimatstyrning och arbetar för att bygga ett grönt ”Belt and Road”. Genom omfattande bilateralt och multilateralt samarbete går Kina samman med andra länder för att skapa ett vackert hem till de som lever på jorden, och gör därigenom betydande insatser för att främja uppbyggnaden av en global ekologisk civilisation.

III. Att på hög nivå öppna sig mot omvärlden och dela utvecklingens frukter med andra länder

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil. Under de senaste 40 åren av reformer och öppnande har Kina aktivt öppnat sina dörrar för världen. Landet har betonat att både ”föra in” och ”föra ut” är lika viktiga och har tagit stora steg ut på världsmarknaden. Detta har snabbt lett till att Kina blivit världens näst största ekonomi och den största aktören inom global varuhandel. Kina är idag en viktig handelspartner för mer än 140 länder och regioner samt har man undertecknat 22 frihandelsavtal med 29 länder och regioner.

År 2023 mottog Kina 12,3 procent av världens utländska direktinvesteringar (FDI), vilket gör landet till den näst största mottagaren av FDI i världen för tredje året i rad. Samma år stod Kina för 11,4 procent av världens utgående FDI-flöde och har under tolv år i rad varit bland de tre största i detta avseende. Från att vara värd för China International Import Expo, Canton Fair och China International Fair for Trade in Services, till att proaktivt ansluta sig till det omfattande och progressiva Trans-Pacific Partnership Agreement, Digital Economy Partnership Agreement och andra internationellt erkända ekonomi- och handelsregler av hög standard, samt från den allt kortare negativa listan för utländska investeringar till den allt längre listan över länder som undantas från visumkrav. Kina har vidtagit konkreta åtgärder för att stärka den bilaterala handeln och investeringsutbytet med andra länder och har aktivt bidragit till utvecklingen av en öppen världsekonomi.

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil.

Under den 3:e plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté betonades vikten av att hålla fast vid den grundläggande nationella politiken för öppenhet mot omvärlden. Detta framhölls att reformer bör främjas genom öppenhet, att Kinas fördelar som stor marknad bör nyttjas, att kapaciteten för ytterligare öppnande och utökat internationellt samarbete ska utökas, samt att ett mer avancerat öppet ekonomiskt system också ska utvecklas.

Med bakgrund av motgångar för den ekonomiska globaliseringen där ett fåtal länder strävar efter ”frikoppling och kedjebrytning” samt bygger ”små gårdar med höga murar” motsätter sig Kina bestämt antiglobalisering, överdriven säkerhetsinriktning, unilateralism och protektionism. Kinas ansträngningar för att förbättra systemet och mekanismen för ytterligare öppenhet mot omvärlden, samt för att främja liberalisering och underlättande av handel och investeringar, bidrar till att dela fördelarna av Kinas högkvalitativa utveckling med resten av världen. Detta fördjupar det internationella samarbetet i industriella och försörjningskedjor, skapar ny drivkraft för global utveckling, främjar en inkluderande ekonomisk globalisering och ökar välståndet för människor i alla länder.

Kina och Sverige har en lång historia av vänskapliga utbyten. Sverige var det första västerländska landet att upprätta diplomatiska förbindelser med nya Kina och även det första landet att underteckna ett bilateralt investeringsskyddsavtal med Kina efter Kinas reform och öppning. Sverige är en naturlig partner för Kina när det gäller att främja en högkvalitativ utveckling och öppenhet mot omvärlden, tack vare sitt engagemang för frihandel, sitt stöd för ekonomisk globalisering, sin världsledande kapacitet för vetenskaplig och teknisk innovation, sin avancerade industriella modernisering och sin rika erfarenhet av grön och koldioxidsnål utveckling. Kina och Sverige delar gemensamma utvecklingsmål, har mycket kompatibla idéer och kompletterande industriella fördelar.

Kinas fortsatta fördjupning av reformer och främjande av modernisering i kinesisk stil kommer att skapa goda förutsättningar för att fördjupa det ömsesidigt fördelaktiga samarbetet mellan länderna. De båda parterna bör ta vara på aktuella möjligheter, stärka förtroendet för samarbetet, upprätthålla nära kommunikation, konsolidera det traditionella ekonomiska och handelssamarbetet samt utforska nya samarbetsområden, såsom vetenskaplig och teknisk innovation, grön och koldioxidsnål ekonomi, artificiell intelligens och digital ekonomi. Vidare bör nya samarbetsformer, såsom att öppna upp tredjepartsmarknader, övervägas för att gemensamt skapa större fördelar av samarbetet, vilket kommer att gynna både länderna och deras folk.

Den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté gav en tydlig signal om att Kina avser att öppna upp nya möjligheter för modernisering i kinesisk stil genom att fortsätta fördjupa sina reformer på ett omfattande sätt. Samtidigt presenterades en inspirerande vision för världen, där möjligheterna och fördelarna med Kinas högkvalitativa utveckling och höga nivå av öppenhet delas med omvärlden. Kina är villigt att stärka vänskapliga utbyten och fördjupa ömsesidigt fördelaktigt samarbete med alla länder, inklusive Sverige, för att skapa en bättre framtid tillsammans.

 

Cui Aimin

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend