Världshistorien formas av processer och händelser som är större, djupare och mer komplexa än de flesta människor kan föreställa sig. En nylig sådan händelse var det tredje plenarsammanträdet med Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté. I den resolution som antogs vid mötet klargörs att Kina kommer att fortsätta att genomföra handlingsplanen för vetenskaps- teknik- och innovationssamarbeten inom ramarna för Belt and Road-initiativet och utöka ansträngningarna för att utveckla multilaterala plattformar för samarbete inom grön utveckling, digital ekonomi, artificiell intelligens, energi, beskattning, finans, katastrofbegränsning och andra områden.
Det tredje plenumet utvecklade också hur KKP:s centralkommitté har utvärderat Kinas framgångar och prestationer under den nya eran, samt betonade behovet av att ytterligare fördjupa reformerna för att främja den kinesiska moderniseringen.
En ny riktning för den globala ekonomiska utvecklingen.
Sedan reformerna och öppnandet av ekonomin inleddes 1978 har Kina gjort enastående och anmärkningsvärda ekonomiska framsteg. Detta, tillsammans med Belt and Road-initiativet, har hjälpt landet att staka ut en ny riktning för den globala ekonomiska utvecklingen.
Initiativet föreslogs för övrigt 2013, samma år som den 18:e centralkommittén för Kinas kommunistiska partis tredje plenarmöte hölls.
I resolutionen från det tredje plenarmötet i 20:e KKP-centralkommitén står följande: “Nutiden och den närmaste framtiden utgör en kritisk period för vår strävan att bygga ett framstående land och gå mot nationell vitalisering på alla fronter genom kinesisk modernisering … Vi måste målmedvetet ge reformen en mer framträdande plats och ytterligare fördjupa reformen på ett heltäckande sätt i syfte att främja den kinesiska moderniseringen för att hantera den komplexa utvecklingen både hemma och utomlands, anpassa oss till den nya vågen av vetenskaplig och teknisk revolution och industriell omvandling och leva upp till vårt folks nya förväntningar”.
Betoningen på behovet av att sträva efter nationell vitalisering och kinesisk modernisering och att utveckla socialism med kinesiska särdrag är en unik aspekt av kinesiskt beslutsfattande, där den senare har mer djupgående filosofiska aspekter, med hänvisning till Confucius. Den kinesiska civilisationen har en lång historia av ansträngningar för att upprätthålla social och politisk stabilitet och sträva efter en utveckling som bygger på principen om det gemensamma bästa.
Trots de många omvandlingarna av det kinesiska samhället under årtusenden har landet behållit sina framträdande socioekonomiska drag, vilket har gjort det möjligt för det att förbli ett stolt och kultiverat samhälle.
Den kinesiske toppledarens förslag att bygga ett måttligt välmående samhälle till 2020, som en del av hans “fyra övergripande mål” för god samhällsstyrning, förverkligades i tid, vilket underlättade landets strävan efter nationell vitalisering och kinesisk modernisering. Å andra sidan är målet att bygga upp en socialistisk marknadsekonomi av hög standard till 2035 en relativt långsiktig strävan. Allt detta kommer att lägga en stabil grund för att bygga Kina till ett stort, modernt socialistiskt land 2049, då landet kommer att fira hundraårsjubileet av grundandet av Folkrepubliken Kina.
Dessutom framgår det tydligt av resolutionen från det tredje plenumet att Kina, i motsats till vad vissa västerländska medier och politiker hävdar, inte har för avsikt att stänga dörren till den globala ekonomin. Istället kommer landet att fortsätta öppna upp sin ekonomi för omvärlden.
Det är dags att västvärlden ändrar sin attityd och politik gentemot Kina för det globala gemensamma bästa.
Det internationella landskapet blir dock alltmer komplext, och USA, EU och vissa andra västekonomier använder sig av handelsprotektionism och avvisar samarbete med Kina. De föredrar att cyniskt ignorera vad Kina uppnått under de senaste mer än fyra decennierna och uppfattar Kina som ett hot.
Deras kortsiktighet och allmänna okunnighet präglas av Hobbes filosofiska tänkande, att vilja vara den dominerande kraften under vad som kan kallas djungelns lag. De vill dominera den globala ekonomin och det globala styrsystemet med brutalt våld eftersom de saknar den insikt och långsiktiga utvecklingspolitik som krävs för att uppnå en hållbar utveckling, utrota fattigdom och fortsätta skapa nya arbetstillfällen. Det är dags att västvärlden ändrar sin attityd och politik gentemot Kina för det globala gemensamma bästa.
Som det står i resolutionen från det tredje plenumet kommer Kina att fortsätta hjälpa till att bygga en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten. Att bygga en gemenskap för en gemensam framtid för mänskligheten, tillsammans med de fem principerna för fredlig samexistens, bör hädanefter utgöra kriteriet för internationella relationer.
Stephen Brawer,
ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige
BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.
BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
