MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 30 augusti 2025

lördag 30 augusti 2025

NyD Debatt

”Chockerande siffror i migrationsstatistiken 2017”

När tilliten är bruten, så faller nationen samman. Klansamhället återuppstår, skriver Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi, och Gunnar Sandelin, socionom och tidigare reporter vid SVT, på NyD Debatt.

publicerad 6 januari 2018
Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När statistiken för 2017 nu redovisats fullt ut för Sveriges del kan vi konstatera att den socialdemokratiska regeringen inte hittills har ändrat något i grunden, när det gäller migration. Det är bara att kolla siffrorna för beviljade asylansökningar och uppehållstillstånd för asylsökande i Norden förra året i diagrammet ovan. (Kvotflyktingar specificeras inte på samma sätt i övriga nordiska länders redovisning, exempelvis säger Danmark helt nej till dessa).

Aldrig har skillnaden jämfört med våra grannländer varit så stor. Övriga Norden tar tillsammans bara emot en fjärdedel asylsökande jämfört med vad vi gör. Det är en siffra som förmodligen kommer att fördubblas med den påföljande anhöriginvandringen. 2017 beviljade Sverige totalt 135 459 uppehållstillstånd. Förutom asylsökande som har fått stanna inkluderar detta även anhöriga av alla kategorier, arbetskraft utanför EU/EES, och gäststudenter.

 

Volymerna har i båda fallen historiskt bara överträffats av 2016, i efterverkningarna av den stora invasionen hösten/vintern 2015. Då fick totalt över 150 000 personer, till absolut största delen av manligt kön, stanna. Av dessa var över 71.000 asylinvandrare. Migrationsverkets prognos från juli 2017, som senare justerats ned något, räknar med att över en halv miljon personer kommer att söka olika former av uppehållstillstånd åren 2017 – 2021; över 800 000 om man räknar förlängning av tillfälliga uppehållstillstånd, vilket nu sker i nio av tio fall. Det är också rekordsiffror, sett över en jämförbar tidsperiod. Alla dessa fakta gör att vi snarare har en fortsatt invasion att vänta än en återgång till EU:s miniminivåer, vilket politikerna försöker få oss att tro på.

Det är bara att konstatera: vi har idag två politiska block som inte ser till landets och folkets bästa. Lögnerna frodas och vansinnesfärden mot välfärdsstatens upplösning fortsätter. Inga allianser där Sverigedemokraterna får inflytande är i sikte. Inte heller någon självkritik från det politiska och mediala etablissemanget. Det är ett stort bedrägeri mot väljarna, eftersom det inte finns folkligt stöd för den förda politiken.

Det svenska välfärdssamhället har tidigare kännetecknats av tillit. Tillit är en social kvalitet som växer i små grupper, där människor har möjlighet att lära känna varandra. Den som luras, inte håller sina löften eller på annat sätt missbrukar sina medmänniskors förtroende förlorar sin heder, vilket kan vara värre än att mista livhanken.

För främlingar hyser de flesta bland oss historiskt sett ingen tillit, varför skulle man göra det? De har ju ingen heder att förlora, därför att i den egna gruppen vet man inte vilka de är. Så har det fungerat under större delen av människans existens, men för ungefär tiotusen år sedan ändrades spelreglerna. Religionerna gjorde entré och människor som tillbad samma gudar kunde bygga tillit, trots att de personligen varken var släkt eller kände varandra. Religionerna medgav en ”fiktiv gemenskap” och därmed blev det möjligt att skapa nationer och gigantiska riken. Majoritetsmedlemmarna kände samhörighet med varandra, därför att de tillbad samma gudar. Minoriteter förtrycktes, förslavades eller utrotades.

Därmed har vi nämnt de tre kvaliteter som kan smida samman människor i helt andra tal än stamsamhället: etnicitet, religion och nationalism. Med industrisamhället och urbaniseringen tillkom ytterligare en kvalitet: klass.

Förflyttar vi oss till 1900-talets Sverige, närmare bestämt till början av trettiotalet, när socialdemokraterna kom till makten, fick landet full pott. Frånsett några obetydliga inhemska minoriteter, var Sverige nationellt enhetligt, monoetniskt och protestantiskt kristet, med arbetarklassen vid makten. Tuppkammen växte och vi blev så stolta över att vara svenskar, att det kändes förmätet att skryta. Det är inte lätt att vara ödmjuk, när man vet man är bäst, men svenskarna jobbade hårt på det. Vi odlade en underlig form av självkritisk nationalism, där vi gärna ville framstå som blygsamma, men under ytan näst intill sprack av självbelåtenhet. Svenska lösningar var bäst när det gällde barnuppfostran, diskbänkshöjder eller storleken på kontorskuvert – you name it! Vi byggde bilar, vi byggde fartyg och flygplan, för att inte tala om vilka fantastiska vapen vi tillverkade och sålde till resten av världen.

Den svenska framgångssagan vilade på en exceptionellt hög tillit, som också inneslöt makthavarna. De hade ju inte lett Sverige in i något krig sedan 1800-talets början. Sverige presenterades som ett folkhem, där politikerna utan större invändningar axlade rollen som nationens föräldrar. Inget grus i det kullagrade svenska välfärdsmaskineriet! Makthavare och opinionsbildare – det gällde generellt i folkhemmets Sverige – ljög inte för svenska folket. Föräldrar ljuger väl inte för sina barn – i varje fall inte så att det syns.

Emellertid, när förutsättningarna försvinner, framträder en annan sida av myntet. Tillit kan också beskrivas med mindre smickrande termer, som naivitet och godtrogenhet. Med den mångkulturella ideologins entré under 1960- och 70-talet började tilliten vittra sönder. I dag är tillitens grund svårt sargad, inte bara därför att tillit är svårt att odla över etniska gränser utan också därför att politiker, myndighetschefer, journalister och opinionsbildare satsar på det mångkulturella projekt, som de förstår att de har svårt att få medborgarna att acceptera. Lögnen i stort format gör entré, vilket får svenska politiker att riskera sin heder.

Det borde svenska politiker tänka på, men det verkar de inte förstå. Hur ska man annars förklara att de ljuger för medborgarna/väljarkåren/skattebetalarna i en så viktig fråga som hur många asylsökande som får stanna?

De flesta politiska misstag kan rättas till, alternativt så förnekas de och livet går vidare med en vettigare politik, men mängden människor som tillåts bosätta sig i landet, går inte att trixa sig förbi. De som utan att vara anställningsbara beviljats asyl, lever på bidrag. Hur ska politikerna komma tillrätta med det? Drar de in bidragen försörjer sig nykomlingarna på svartjobb och kriminalitet. Det gäller också för dem som nekats asyl och borde lämna landet, men inte gör det.

Genom att släppa in ett stort antal icke anställningsbara människor som måste försörja sig och ha någonstans att bo, har sjuklöverns politiker, säkrat Sveriges framtid som en fattig nation med mycket svartjobb och hög kriminalitet. Det blir ju inte bättre av att konflikterna mellan olika etniska och religiösa grupperingar kommer att eskalera i takt med att bidragen sinar. När krubban är tom bits hästarna, som bekant.

Därför är det en allvarlig lögn när regeringen påstår att det massiva inflödet, efter massinvandringen hösten 2015 stramats åt. Visserligen kan dagens nivåer av asylsökande inte jämföras med de exceptionella volymer som det handlade om 2015, men 2017 ligger vi på samma nivå som 2016, mellan 25 000-30 000 årliga asylsökande (handläggningen av besluten, särskilt om de överklagas, kommer ju tidsmässigt senare, varför det ett år kan vara mindre antal asylsökande än det antal som får stanna). Jämförelsevis hade i Norge 3 378 personer sökt asyl till och med november, i EU-länderna Danmark knappt 3 500 och Finland knappt 4 000. Den största gruppen, som de närmaste åren kommer till Sverige, beräknas till runt ett par hundra tusen anhöriga till dem som de senaste åren fått asyl, en uppgift som inte nämns av våra beslutsfattare och bara undantagsvis av media.

Politiker, journalister, akademiker och myndigheter fortsätter alltså sin mörkläggning av vad som sker. Tillsammans med Migrationsverkets framtidsprognoser ger alla fakta vid handen att ordet ”folkbyte” inte är ett begrepp som är taget ur konspirationstankar, vanföreställningar eller fria fantasier. När tilliten är bruten, så faller nationen samman. Klansamhället återuppstår.

 

 

Karl-Olov Arnstberg
Gunnar Sandelin

 

Texten har tidigare publicerats på Invandring och mörkläggning

Om författaren

Karl-Olov Arnstberg är professor i etnologi.

Gunnar Sandelin är socionom och tidigare bl a reporter vid Sveriges Television och presschef på Bris.

De är författare till boken “Invandring och mörkläggning”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Högplatån visar ett nytt ansikte – Xizang skriver ny poesi i snön”

Det moderna Kina

En mångfacetterad bild av Xizangs ekonomiska och sociala utveckling tar form, skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

uppdaterad 27 augusti 2025 publicerad 22 augusti 2025
Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin. T.h. en solnedgångsblomma på det heliga berget Sapu i Xizang, Kina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I år firar den autonoma regionen Xizang 60 år. Sex decennier har fört med sig både skörd och förnyelse. Regionen har nått stora framsteg inom ekonomi och samhällsutveckling, och denna snötäckta högplatå har genomgått också en djupgående omvandling. Nu under ledning av Xi Jinpings tänkande om socialism med kinesiska särdrag för en ny era har Xizang trätt in i en tid av sin största utveckling och förändring, där folket får mest nytta och regionen visar ny vitalitet.

Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni

Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå.

Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg.

Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.

Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard

Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur.

Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt.

Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 628 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent.

Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan , vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina.

Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.

Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg

Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Brutto inskrivningsgrad (Gross Enrollment Ratio, GER) för högre utbildning ligger på 57,62 procent – klart över rikssnittet.

Samtidigt som jämlikheten inom utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.

Ett Xizang med levande natur och ren miljö

Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som ’Jordens tak’ och ’Asiens vattentorn’. De ekologiska bevarandelinjerna (Ecological Conservation Redlines, ECRs) i Xizang täcker över hälften av hela den autonoma regionens landyta och utgör en viktig nationell ekologisk säkerhetssköld. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras.

Xizang, den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. Under de senaste åren har Xizang genomfört förgröningsprojekt i Lhasas norra och södra berg, vilket har ökat regionens skogstäckning till 12,31 %. Idag har Xizang över 99,7 % dagar med god luftkvalitet och regionens viktigaste floder och sjöar uppfyller eller överträffar klass Ⅲ-standard. Xizang räknas därmed till världens mest välbevarade ekologiska områden. Xizang har även infört ett miljövårdarprogram som omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.

Ett gästvänligt Xizang som öppnar mot världen

Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi.

Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Xizang vittnar om en djupgående historia kring mänsklig utveckling”

Den multipolära världen

Historien om Tibet är en saga om stora förhoppningar och utveckling som samtidigt varit ett geopolitiskt slagfält. Det skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

The mountains deep and high,

Preserve a spirit still alive.

I step on tracks that hold the timeless story

Of people soaked in trials and tribulations.

Yet, high above the mountain tops, the sun shines down

Upon the stage of history.

There is Princess Wen Cheng, appearing in the Opera House—

What joy it brings to ancient eyes

To witness such beauty glowing.

I praise all those who, through such sacred sites, have brought

Now impressed forever, upon my visions caught.

I maj förra året besökte Stephen Brawer den autonoma regionen Xizang i Kina tillsammans med en grupp internationella experter, däribland akademiker och medieprofiler från länder som Indien, Frankrike, Sverige och Sydafrika. Foto: Stephen Brawer

Ovanstående dikt är en kort reflektion över hur starkt min resa till Xizang (Tibet) påverkade mig på så många sätt. Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa på den tibetanska högplatån, med elnät, kablar som ledde uppför bergssidorna, moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, som symbol för hur gammalt och nytt harmoniskt förenas.

Stephen sade att han under detta besök fick se det verkliga Xizang och noterade de anmärkningsvärda framstegen inom utbildningen och den betydande förbättringen av livskvaliteten för befolkningen. Foto: Stephen Brawer

Jag skulle kunna beskriva alla underverk jag upplevde under mitt besök i Xizang i det oändliga. Geografin, historien och kulturen har alla lämnat ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men berättelsen är långt ifrån slut. I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades, vilket dokumenterar historien om ett folk som befriades från livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin politiska och religiösa makt genom att hålla folket i ett efterblivet och okunnigt tillstånd.

Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra folket i Tibet från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism, skyddas och uppmuntras vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion.

Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter till sin kultur och religion? Historien är lång och komplex, men det väsentliga faktum som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik.

Sedan andra världskrigets slut och Folkrepubliken Kinas grundande har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska motsvarigheten MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Folkrepubliken Kina, särskilt i Tibet, genom interna uppror som alla finansierats och genomförts av CIA och MI6. Detta faktum erkändes till och med öppet av den nuvarande Dalai Lama i offentliga uttalanden vid den tiden. Men denna dystra historia började inte där.

Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara Kinas befolkning att konsumera opium, som odlades i deras största koloni i Indien, utan ockuperade också Tibet för att så kallat ”civilisera landet”. Med ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava en befolkning med vapenmakt och genom att hålla dem i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang (Tibet), och det har i viss mening alltid varit en fråga om utveckling kontra underkuvande.

Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakten mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon. Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet. Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats tiofaldigt.

Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta betydelsen av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest unika och vackraste miljöerna på jorden. Folket i Xizang, som till övervägande del är av tibetansk härkomst, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem.

En flygbild över Lhasa på natten. Foto: VCG

Sammanfattningsvis är den fortsatta sagan om Xizang en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av tioårsjubileet för Belt and Road Initiative (BRI) betonade president Xi Jinping att de kommande tio åren för BRI kommer att utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för den globala utvecklingen.

I det sammanhanget utgör Xizang, tillsammans med Xinjiang, i de västra hörnen av Kina kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av Belt and Road Initiative. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet.

Slutligen finns det Yarlung-Zhangbo-vattenkraftprojektet. Det kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för Belt and Road Initiative. Istället för att vara en stridsfråga kan Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta.

 

Stephen Brawer

Ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige

BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.

BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Svensk kollektivtrafik monteras ner av privatiseringar”

Kollektivtrafiken bör drivas i medborgarnas intresse, inte marknadens, skriver bussföraren Peter Sellen.

publicerad 14 juni 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den svenska modellen har historiskt kännetecknats av ett offentligt ansvar för grundläggande samhällsfunktioner, där välfärdstjänster och infrastruktur har finansierats gemensamt och drivits i offentlig regi. Syftet har varit att säkerställa jämlik tillgång, hög kvalitet och demokratisk kontroll över verksamheter av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Under de senaste decennierna har denna modell successivt förändrats genom en långtgående marknadsanpassning, privatiseringar och konkurrensutsättning. Kollektivtrafiken utgör ett tydligt exempel på denna utveckling. Sedan 1990-talet har driften av kollektivtrafiken i Sverige i stor utsträckning organiserats genom upphandlingar, där privata aktörer konkurrerar om trafikavtal. Denna förändring har inneburit att samhällsviktiga funktioner underställts marknadslogik, där lägsta pris och vinstmarginaler ofta tillåts väga tyngre än långsiktiga samhällsintressen. Resultatet har blivit en fragmentiserad trafikverksamhet, där den offentliga huvudmannens direkta inflytande över genomförandet av kollektivtrafiken försvagats.

Forskning om marknadsstyrning i offentlig sektor har visat att detta skapar problem för såväl kvalitet, kontinuitet som personalförhållanden. Arbetsmiljön för förare och personal har försämrats till följd av korta anställningar, splittrade arbetsgivare och återkommande anbudsprocesser. Bussförarbristen har under senare år förvärrats och blivit ett strukturellt problem, där många förare lämnar yrket på grund av hög arbetsbelastning, osäkra scheman och bristande arbetsvillkor. Detta påverkar i sin tur trafikutbudet negativt, särskilt i glesbygd och mindre lönsamma områden samt säkerheten. Den negativa spiralen hotar både tillgänglighet och samhällsekonomisk effektivitet.

Samtidigt är det viktigt att klargöra att dagens lagstiftning ger regioner och kommuner möjlighet att driva kollektivtrafik i egen regi, under förutsättning att politisk majoritet och organisatoriska förutsättningar finns. Det är således inte juridiska hinder som omöjliggör egenregidrift, utan i hög grad politiska beslut och ideologiska ställningstaganden. Ansvaret för kollektivtrafikens organisering och de konsekvenser som följer av valda modeller vilar ytterst på de folkvalda. Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen åligger det allmänna att verka för att ”trygga den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd”. Det innebär att situationen med försämrad trafik, skenande förarbrist och undermålig arbetsmiljö för kollektivtrafikens personal är en direkt politisk fråga och ett ansvar för regionernas beslutsfattare.

Det har inget med politiskt mod att göra. Det är politikernas direkta ansvar. Mot denna bakgrund bör kollektivtrafikens organisering och styrning aktualiseras som en central del i diskussionen om välfärdens framtida utformning. Ett konkret politiskt krav bör vara att regioner aktivt utreder och återinför egenregidrift där så är möjligt och lämpligt, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra arbetsvillkoren och säkerställa ett robust och jämlikt kollektivtrafiksystem i enlighet med regeringsformens krav på det allmännas ansvar för medborgarnas välfärd.

Ett sådant initiativ skulle utgöra ett nödvändigt steg för att åter stärka den svenska modellen och säkerställa att kollektivtrafiken drivs i medborgarnas, snarare än marknadens, intresse.

 

Peter Sellen, Bussförare Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid”

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 29 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.