”Är cancervården verkligen öppen och sunt inriktad?”

Miljöpåverkan och vår livsstil får mycket litet utrymme i cancerdebatten. Istället riktas stora forskningsresurser till skolmedicinska insatser, och nästan ingen forskning görs på alternativmedicinska metoder som faktiskt är inriktade på att bota istället för att symtomdämpa. Det skriver Hans Sternlycke i NyD Debatt.

Enligt Cancerfondsrapporten kostar cancern Sverige 30 miljarder kronor om året. Varje år upptäcks över 50.000 nya fall. En tredjedel av oss kommer att drabbas. Bröstcancer och prostatacancer ihop står för en tredjedel av cancern. Ökningstakten är 2,1 procent per år för män och 1,5 för kvinnor. Det förklaras med åldrande befolkning och bättre diagnostisering. Men det är inte riktigt sant. Hos naturfolk är cancer sällsynt. Antalet överlevnadsår har visserligen ökat, men man undrar till vilka mänskliga och ekonomiska kostnader.

Det finns så mycket som kan ge och förvärra cancer: kemikaliegifter, elektromagnetisk strålning, psykisk stress, kolhydratrik, processad och näringsfattig kost mm. Luftföroreningar klassas nu av WHO som lika farliga som tobak och asbest. Enligt Tom Bellander vid Karolinska står Stockholmsluften för tio procent av lungcancerfallen där. Cancerfonden tonar dock ner miljöns roll. Gåvor till dem är bara bidrag till läkemedelsindustrin. Det vore bättre att forska om friskfaktorer i stället.

Fysisk träning, tillräcklig sömn och intermittent fasta minskar cancerriskerna. Grönsaker och frukt innehåller mycket av skyddande flavonider och antioxidanter. Kålväxter är cancerhämmande, särskilt broccoli och än mer broccoligroddar. Lök, persilja och pumpafrön är också bra. Fermenterad mat ger god bakteriekultur i magen och minskar riskerna. Vi behöver animalt omega-3-fett. Däremot får socker och i synnerhet fruktos cancern att växa. Den alternativmedicinska sajten Dr Mercola skriver återkommande om sådant. Sylvia Wasserteheil Smoller vid Albert Einstein College of Medicine har funnit 30 procent mindre dödsrisk i invasiv bröstcancer med tillskott av vitaminer och mineral.

Om man inte bränner sig skyddar det att vara ute i solen genom D-vitaminet man får. Däremot innehåller solskyddskräm ofta cancerogena ämnen. Liksom andra kosmetiska produkter. Storsäljande statiner som ges för att minska blodtryck och sänka kolesterol har ingen påvisbar effekt på hjärtdödlighet enligt Uffe Ravnskov, som skrivit flera böcker i ämnet. Däremot finns forskning som pekar på ökad cancerrisk. Om kolesterolet sänks för mycket kan inte det viktiga coenzymet Q10 bildas i tillräcklig mängd.

Cochrane-institutet har konstaterat att av 2 000 mammograferingar hittar man ett bröstcancerfall, men får 20 felbehandlingar. Sedan tillkommer cancer av strålningen. Christine Horner, som skrivit ett par böcker om bröstcancer, anser att ultraljud eller värmemätning är bättre. Det sista kan avslöja inflammation, som ofta föregår cancern.

Läkarutbildningen innehåller mycket lite om hälsovård. Medicinen har nästan helt blivit symptombehandlande. För cancer gäller kirurgi och cellgifter, som slår mot immunförsvar och ger svåra biverkningar.

Alternativmedicinen har åtskilliga medel och metoder med mindre biverkningar och troligen bättre överlevnadschanser till lägre samhällskostnader än dagens cancervård. Men den får inte skattestöd som skolmedicinen, utan anses som kvacksalveri och kommer inte att få en oberoende vetenskaplig utvärdering. Det visar kapningen vid Karolinska av makarna Oshers gåva till forskning om alternativmedicin på 43 miljoner kronor.

Det vore dags att medicinen återknöt till tron på naturens läkande krafter som var grunden för läkekonstens fader Hippokrates. Nu har forskningen alltför ensidigt inriktas på kemoterapi för att få patent och vinstgivande produkter. Trots alla insatser är vi långt ifrån en god cancervård. Det vore dags att samhället arbetade mer med friskvård än sjukvård och tog tag i miljön, den stora orsaken till sjuklighet som jag ser det. Förebyggande vore billigare och humanare än ytterligare sjukvårdsresurser.

Hans Sternlycke