“5G ett experiment med okända faror”

Redan miljöbalkens försiktighetsprincip och Nürnbergöverenskommelsen, som förbjuder experiment på människor, borde omöjliggöra användning av en oprövad teknik som 5G utgör i dagsläget. Det skriver Hans Sternlycke i NyD Debatt.

publicerad 5 december 2019
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Lennart Hardell, den kanske mest framstående oberoende forskaren om cancer och om strålning, beskrev 5G i sitt föredrag för Vågbrytaren som ett “fullskale-experiment med okända faror”. Det har inte prövats vilka hälsoeffekter det har, och det kan inte heller göras fullt ut på grund av dess komplexitet. Tekniken behövs inte och efterfrågas inte av konsumenter, utan genomdrivs av myndigheter och företag för de stora ekonomiska vinster den ge. Kostnaden för 5G blir trefalt högre än i dagens mobilsystem.

5G kräver att det är mycket tätt mellan mobilsändare eftersom räckvidden är så kort med de höga frekvenser som används. Med en räckvidd på bara 20-100 meter, kan det behövas 800 mobilsändare på en kvadratkilometer. Inomhus behövs därtill slavsändare. Ny teknik används med strålningsknippen där varje stråle går åt var sitt håll. När en stråle tappar kontakten tar en annan stråle över. Det kräver ständig kommunikation mellan sändare och mobiltelefon. Det krävs troligen dessutom att 4G är kvar för att lokalisera första mobilpositionen.

För att klara 5G behöver gränsvärdet för strålning höjas, vilket redan är tre gånger högre än i flera länder och 50 gånger högre än vad som visats ge DNA-brott. Gränsvärdet är satt efter värmepåverkan, inte efter biologisk effekt. Gränsvärdet mäter inte pulser eller koncentrerad strålning med högre värden. Flertalet mobiltelefoner har flera gånger högre värde än tillåtet referensvärde.

Det nuvarande gränsvärdet är satt av ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation), som är en stiftelse grundad av industrin. Maria Feychting är vice ordförande där. och har forskningsanslag från Telia och Ericsson. Hon är inte fackkunnig utan sociolog, men är ändå den som media oftast tillfrågar. Majoriteten av medlemmarna i Strålskyddsmyndighetens vetenskapliga råd är medlemmar i ICNIRP. Fem av sex som skall utreda mobilstrålning för WHO sitter i ledningen för ICNIRP.

ICNIRP gick ut i juli med en skrivelse som förnekar att det finns vetenskapliga belägg för att 5G skulle kunna vara en hälsofara. Detta trots att det finns mycket oberoende forskning om mobilstrålning både på människor och djur, och trots att sjuktalen ökar drastiskt för de diagnoser man tar upp. Man förnekar att det finns belägg för påverkan, vare sig det gäller kognitiv förmåga, neurologiska symptom, välbefinnande, hjärnfysiologi, hörsel, immunbrist eller alla former av cancer.

Ändå drabbas ungdomar alltmer av sömnbrist, yrsel, huvudvärk, ångest och inlärningsproblem. Många förstår inte att de drabbats av elöverkänslighet. Autism, ADHD, Alzheimer ökar i takt med mobilutbredningen. Blod-hjärnbarriären som skall skydda hjärnan bryts igenom. Också den allvarligaste hjärncancern gliom visar starkt samband (i trots av att Maria Feychting i Vetenskapens världs program om 5G visade ett diagram utan ökning), men det sker en allvarlig underrapportering och man tar bara med dem som obducerats.

Lennart Hardell menar att redan Nürnbergöverenskommelsen, som förbjuder experiment på människor, borde omöjliggöra denna användning av oprövad teknik. Till det kommer miljöbalkens försiktighetsprincip. 5G-apellen, som han och 250 andra forskare står bakom, har inte fått något seriöst bemötande.

 

Hans Sternlycke

Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (2012).

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!