Annons:

Studier: Puberteten kryper ner i åldrarna

Uppdaterad juni 6, 2022, Publicerad juni 6, 2022 – av Sofie Persson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 35 900,00 SEK 48% Mål: 75 000,00 SEK

Puberteten startar allt tidigare, speciellt för flickor. Enligt studier har åldern på flickors pubertetsstart sänkts ungefär tre månader per decennium. Även under coronakrisen har fler barn gått in i puberteten tidigare än vanligt. Ännu vet man dock inte exakt vad det beror på.

Det var under 80-talet som professor Marcia Herman-Giddens arbetade som direktör för ett team som tog hand om barn som blivit utsatta för övergrepp vid Duke University Medical Center i Durham, North Carolina.

När hon tog hand om flickor som blivit utsatta insåg hon att många av dem hade kommit in i puberteten tidigt, vissa hade exempelvis börjat få bröst redan vid sex års ålder. Det fick Herman-Giddens att fundera på om det kanske finns en koppling till sexuella övergrepp och tidig pubertet hos flickor, men någon data fanns inte och hon bestämde sig för att själv börja samla in sådan.

Under 90-talet publicerade hon den första studien där man fann att flickor börjat utveckla bröst redan i tioårsåldern, vilket var mer än ett år tidigare än man dessförinnan observerat. Svarta flickor var ännu tidigare och började utveckla bröst redan vid nio år i genomsnitt. Herman-Giddens studie var den första av flera som senare inleddes angående tidig pubertet hos barn, skriver The New York Times.

Annons:

Kryper ner i åldrarna

I Danmark har Dr. Anders Juul, en dansk barnläkare, bedrivit studier på området under en lång tid. Även han har kommit fram till liknande resultat.

– Vi såg att genomsnittsåldern när puberteten startar (när brösten börjar att växa) var 11 år 1991. När vi undersökte skolbarn på samma skolor 16 år senare så var genomsnittsåldern 9,9 år. Åldern för första menstruationen hade gått från 13,4 till 13 år. Det vill säga ett års tidigare pubertetsstart för flickor, berättar Juul.

Nu vet man att starten för pubertet hos flickor har krupit ner i åldrarna i ett dussin länder. Åldern har gått ner ungefär tre månader per decennium sedan 70-talet. Hos pojkar har åldern också sjunkit för pubertetsstarten, men inte i samma utsträckning.

Ingen klar orsak

Exakt vad som orsakar denna utveckling, eller varför det finns en skillnad mellan såväl kön och ras, vet inte forskare med säkerhet ännu. Stress och tidiga trauman kan vara en del av orsaksbilden och det finns även indikationer på att övervikt kan orsaka en tidig pubertet. Vissa studier pekar på att flickor som är överviktiga får sin mens tidigare än andra barn, men däremot är långtifrån alla barn som utvecklas tidigt överviktiga. En annan möjlig orsak skulle kunna vara kemikalier. Under året har Anders Juul et al sammanställt tidigare studier i ämnet, där fann man att det fanns vissa indikationer på att så kallade ftalater, substanser som används bland annat till att göra plast mer hållbart, kan vara associerade med en tidigare pubertet.

Det finns även rapporter som visar att det har skett en ökning av tidigare pubertet hos barn under coronakrisens nedstängningspolitik, men vad detta beror på är inte klarlagt.

– Vi ser dessa markanta förändringar hos alla våra barn, och vi vet inte hur vi ska förhindra det även om vi vill, konstaterar Dr. Juul.

Flickor som går in i puberteten tidigare, noterar man, löper en större risk att drabbas av depression, ångest och missbruk till skillnad från flickor som går in i puberteten i senare ålder. Det finns också en förhöjd risk att senare drabbas av bröstcancer eller cancer i livmodern om man gått in i puberteten för tidigt.

Under året planerar Köpenhamns universitetssjukhus för en ny undersökning av tidig pubertet hos skolbarn för att se om utvecklingen fortsätter i samma riktning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vanligt ogräsmedel slog inte ut sjukhusbakterierna

Publicerad Igår 07:25 – av Markus Andersson
Person i gul skyddsrock besprutar ett fält med en ryggspruta.
Arkivbild från jordbruksbesprutning. Fotot visar inte den argentinska studien eller våtmarken.

Resistenta bakterier från argentinska sjukhus tålde ett glyfosatbaserat ogräsmedel. De klarade högre halter än bakterier från en skyddad våtmark.

Forskare vid universitetet i Buenos Aires och Karlsruheinstitutet för teknik jämförde bakterier från argentinska sjukhus med bakterier från en skyddad våtmark i landet. Resultaten, som publicerats i Frontiers in Microbiology, visar att sjukhusstammarna klarade betydligt högre halter av ogräsmedlet än våtmarksbakterierna.

Syftet var inte att pröva medlet som bakteriedödare, utan att undersöka så kallad samselektion: att medlet kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Forskarna jämförde hur bakterierna växte, vilka antibiotika de tålde och vilka gener som kunde förklara tåligheten.

De flesta sjukhusstammarna var resistenta mot flera sorters antibiotika. Medianvärdet för den lägsta halt som stoppade tillväxten var 80 milligram per milliliter för de 19 sjukhusisolaten och 20 för miljöbakterierna.

Tretton av sjukhusisolaten var resistenta mot karbapenemer, en grupp antibiotika. Ytterligare ett var en meticillinresistent stafylokock, men inte resistent mot karbapenemer.

— De vanligaste multiresistenta bakterierna från sjukhus är inte bara resistenta mot flera antibiotikaklasser, utan också mot höga halter av ogräsmedlet glyfosat, säger Daniela Centrón, en av de ansvariga forskarna, i ett pressmeddelande från tidskriften.

Tåliga utan besprutning

De 68 miljöstammarna hämtades 2018 och 2020 från bottensediment i Paranádeltat. Platsen är ett skyddat Ramsar-område, alltså en internationellt utpekad våtmark. Reservatet hade inte varit direkt utsatt för ogräsmedel.

Ändå tålde alla stammarna i någon grad både rent glyfosat och ett glyfosatbaserat ogräsmedel. Halten som stoppade tillväxten varierade från 2,5 till över 80 milligram per milliliter. Enterobacter tålde de högsta halterna, medan Bacillus var särskilt känsliga.

De tåligaste miljöbakterierna var genetiskt nära släkt med multiresistenta sjukhusstammar, särskilt inom bakteriesläktet Enterobacter.

Pumpar viktigare än enzymet

Bakterierna hade olika typer av enzymet som ogräsmedlet angriper. Enzymtypen förklarade bara en del av tåligheten. Större betydelse hade antalet pumpar som för ut ämnen ur bakteriecellen och gener som hjälper till att bryta ned ämnen. Författarna ser det som en möjlig förklaring till att glyfosat kan gynna redan antibiotikaresistenta bakterier.

Studien visar dock inte att glyfosat skapar antibiotikaresistens. När alla stammar räknades fanns inget samband mellan antibiotikaresistens och tålighet mot glyfosat.

Halterna i laboratoriet, mätta i milligram per milliliter, går inte att jämföra rakt av med tillverkarnas rekommendation för användning i fält: 10 milligram syraekvivalent per kilo. I brasiliansk skogsjord har 66,38 milligram per kilo uppmätts.

Vill se varningar på etiketten

— Om de här bakterierna når miljön via orenat avloppsvatten från sjukhus kan de fortsätta att trivas i jordbruksområden där glyfosat används, säger studiens försteförfattare Camila Knecht i samma pressmeddelande från tidskriften.

Centrón vill att bekämpningsmedel före godkännande ska testas för om de kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Hon vill också ha varningar på etiketterna om att resistensgener kan spridas mellan jord och sjukhus via orenat vatten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arkeologer kartlade orörd mayastad vid Calakmul

Arkeologi och historia

Publicerad oktober 3, 2026 – av Emil Fjellstedt
Fyra arkeologer vid en stenmur i djungeln i Minanbé
Arkeologerna vid stenmurar i Minanbé. Platsen var orörd av plundrare när teamet nådde den.

Mexikanska och slovenska arkeologer har kartlagt en mayastad djupt inne i Campeches djungel som plundrarna aldrig nådde. Staden har fått namnet Minanbé, "det finns ingen stig".

Beskedet kom den 22 juni från Mexikos nationella institut för antropologi och historia, INAH, som skriver att platsen ligger norr om biosfärreservatet Calakmul. Namnet kommer från yucatekiskt maya: mina'an, "det finns ingen", och be eller bej, "stig".

Teamet leddes av Ivan Šprajc vid det slovenska forskningscentret ZRC SAZU. I gruppen ingick även Atasta Flores Esquivel, Israel Chato López, Quintín Hernández Gómez och Vitan Vujanović. Fyndet avslutar Šprajcs 30 år långa projekt om de centrala mayalågländerna.

Platsen ligger väster om Chactún, som samma projekt rapporterade om för 13 år sedan. Arkeologerna visste var de skulle leta tack vare luftburen laserskanning, LiDAR, som kartlägger marken under trädkronorna. Att ta sig dit var en annan sak. Först högg de upp en stig med machete i fem kilometer, sedan fortsatte de med fyrhjuling och gick till sist en ungefär lika lång sträcka till fots.

— Jämfört med andra platser där vi gjort ytinventeringar var det här mycket svårare att ta sig fram. Men under de senaste tre åren är det den första plats vi har hittat intakt, det finns inga plundringsgropar. Det var en upptäckt, en stor överraskning för oss, säger Ivan Šprajc i ett uttalande från INAH.

Tempel i Río Bec-stil

Stadens monumentala kärna täcker omkring 15 hektar med torg, palatsliknande och religiösa byggnader, terrasser och våtmarker genomdragna av vattenkanaler.

Ett pyramidtempel reser sig över 13 meter. Det bär drag av Río Bec-stilen: fint murverk eller släta fasadpaneler, en brant trappa och lister upptill.

Övervuxet pyramidtempel i djungeln
Pyramidtemplet i Minanbé är över 13 meter högt. Foto: Vitan Vujanović/INAH

Orörd betyder ändå inte oskadd. Enligt INAH är kalkstensytorna till stor del eroderade, och templet beskrivs som mer eller mindre välbevarat. För arkeologen Vitan Vujanović räcker det långt.

— Det är första gången jag har registrerat ett mer eller mindre välbevarat tempel och en stele som fortfarande har glyfer, säger han i uttalandet.

Halshuggning år 849

I södra änden av en processionsväg mellan stadens centrala och nordöstra del står 14 stelar och altare på rad, flera av dem med hieroglyfer.

Sten med mayaglyfer i djungeln
Glyfer på ett monument i Minanbé. Flera av ytorna är eroderade. Foto: INAH

Stele 1 visar en person som höjer en kniv eller yxa för att halshugga en annan. Ett kalendertecken anger datumet 5 ajaw, år 849. Enligt epigrafikern Octavio Esparza Olguín är det en viktig nyckel. Hela monumentgruppen eller delar av den kan ha rests då, under den terminala klassiska perioden, strax innan platserna i regionen övergavs under 900-talet.

Flera monument verkar ha ändrats avsiktligt. Monument 6 är delat och visar en härskare med fjäderprydd huvudbonad. En långräkningsdatering på stenen syftar troligen på slutet av 600-talet och skulle i så fall vara den äldsta i området.

Šprajc menar att fyndet stämmer med den regionala bilden av ett landskap omvandlat av jordbruk, med sin höjdpunkt under senklassisk tid, år 600–900, och en viss hierarki knuten till produktion och handel med överskott. Enligt honom öppnar ändringarna av monumenten också frågan om grupper norrifrån senare ville ändra den övergivna stadens maktbudskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elefanter söker medicinalväxter när de blir sjuka

Publicerad oktober 2, 2026 – av Emil Fjellstedt

Afrikanska elefanter vid Mount Elgon i Kenya kan medvetet söka upp medicinalväxter när de är sjuka. Enligt forskarna använder de 35 växtarter.

I studien, publicerad i Scientific Reports, intervjuade forskarna åtta lokala experter från sabaotfolket: viltvårdare, en pensionerad parkvakt och äldre. De kopplade sin kunskap om traditionell medicin till egna iakttagelser av vad elefanterna äter.

Resultatet är den första rapporten från regionen om möjlig medicinalanvändning hos elefanterna. Den omfattar 35 växtarter från 23 familjer, plus fyra sorters jord, mineraler eller lera. Alla växter artbestämdes med herbariebelägg.

Av de totalt 39 resurserna används 34 som traditionell medicin bland människor. Informanterna uppfattade 25 av dem som medicin även för elefanterna.

Åtta arter, bland dem en aloe och ett fikonträd, placerades i den kategori forskarna kallar kategori 4. Det är växter som synligt sjuka elefanter sökte upp eller gav till sina ungar.

— Det här visar hur sammanflätade våra mediciner är med den icke-mänskliga världen, säger Elodie Freymann vid Brown University till BBC.

Tuggade blad och mjölk

Mest uppseende väcker vittnesmålen om elefantmödrar och kalvar. I studien beskriver en viltvårdare hur mödrar tuggade blad från växten Angurweet tills de blev släta, tillsammans med rötter från andra träd, och blandade massan med egen mjölk innan kalvarna fick den. Angurweet används lokalt bland annat mot magont.

Primatologen Michael Huffman vid Nagasaki University, som inte medverkade i studien, kallar berättelsen fascinerande. Han säger samtidigt till BBC att mer bevis krävs för att visa att elefanter ger sina kalvar skräddarsydd behandling.

Forskarna vill nu följa elefanterna och undersöka om de väljer vissa växter vid vissa sjukdomstillstånd, och om växterna har relevant biologisk aktivitet.

— Den lokala kunskapen har gett oss en karta, säger Fabien Schultz vid Bernhard Nocht-institutet för tropikmedicin i Hamburg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pussel och Mario Kart gav samma effekt

Publicerad september 28, 2026 – av Markus Andersson
En hand håller en Nintendo Switch där Mario Kart visas på skärmen.
I studien fick femåringarna spela Super Mario Kart 8 Deluxe i en halvtimme. Bilden visar inte deltagarna.

En halvtimmes Mario Kart och en halvtimmes pussel påverkade femåringars uppmärksamhet på samma sätt. Enligt italienska forskare var det engagemanget som styrde, inte skärmen.

Forskare vid universitetet i Padua lät 48 femåringar göra tester vid tre tillfällen med en veckas mellanrum: först utan lek, sedan efter 30 minuter med Super Mario Kart 8 Deluxe och till sist efter 30 minuter med tangram, ett pussel där sju bitar sätts ihop till figurer.

Direkt efteråt fick barnen uppgifter av två slag. De snabba gick bättre efter både spel och pussel. Där skulle de till exempel höra två likljudande nonsensord och säga vilket som inte var likadant, eller hitta en bild när inget störde.

När uppgiften krävde mer självkontroll gick det sämre. Barnen skulle följa en linje med penna längs en gås, en hund eller en katt, medan andra figurer låg gömda och distraherade. De blev också lite sämre på att hålla ljud i minnet en kort stund, och mindre stabila när de skulle sikta.

Digitalt och analogt skilde sig inte nämnvärt åt, enligt studien i Computers in Human Behavior Reports. Forskarna kallar det en tillfällig omfördelning: hjärnan ställer in sig på snabba intryck här och nu, på bekostnad av självkontrollen.

Studien mätte bara effekten direkt efter leken och säger inget om lärande på sikt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.